No description available.

Denna uppsats är en kvalitativ innehållsanalys av fem av realskolans läroböcker i allmänhistoriamellan åren 1905 till 1954. Uppsatsens mål är att undersöka om förändringar har skett i läroböckernamed avseende hur aktörsperspektivet och strukturperspektivet har använts i dem. Uppsatsens fokusär även på hur samtliga läroböcker har skildrat folkvandringstiden för att skapa ett så jämnt ochträffsäkert resultat som möjligt.Uppsatsens syfte är dessutom att se om de svenska läroböckerna för realskolan har förändrats ellerinte under denna femtio års period från realskolans början mot dess slut. Om det finns ett uppenbartmönster i läroböckernas skildring och för att skapa en röd tråd genom dem. För att besvara detta harfyra forskningsfrågor skapats. Nämligen: Vilka bakomliggande orsaker använder författarna för attbeskriva folkvandringstiden? Vilken metod använder böckerna för att beskriva folkvandringstiden,använder de ett struktur- eller ett aktörsperspektiv? Finns det någon dominant perspektiv genomtexterna? Finns det något uppenbar förändring i läroböckerna när det kommer hur folkvandringstidenhar beskrivits? I så fall hur ser den förändring ut? Finns det uppenbara likheter mellan 1905 och 1954års läroböcker när det kommer till innehåll samt hur aktör och strukturperspektivet har använts?Resultat som uppsatsen kommit fram är att aktörsperspektivet har dominerat realskolans läroböckerför specifikt förklarandet av folkvandringstiden. Strukturer har tagits upp men de är få och har inteanvänts till en större utsträckning jämfört med aktörsperspektivets användning.

Syftet med denna uppsats är att undersöka den sociala bakgrunden hos elever som läste vid Realskolan i Rättvik mellan åren 1930 och 1959. Källmaterialet består av antagnings- och avgångsmatriklar från Realskolan i Rättvik där uppgifter om elevens kön, faderns yrke, eventuell examen samt om eleven valt att läsa vidare på gymnasium efter avslutad skolgång hämtats. Ovanstående insamlad data visar vilken socialgrupp och vilket kön eleverna hade som läste på skolan, vilka som avbröt sina studier i förtid samt vilka som läste vidare på gymnasium efter realexamen. Indelningen i socialgrupper har gjorts utifrån SCB’s socioekonomiska indelning, SEI. Resultatet visar att elevernas sociala bakgrund har varierat över tid och även varierat mellan könen. Resultatet visar även att denna variation stämmer överens med omvärldens förändringar, där samhälleliga och social förändringar avspeglar sig i resultatet. Resultatet visar att de största variationerna återfinns i de lägre socialgrupperna, socialgrupp 2 och 3, där hemmansägarnas och arbetarnas barn befinner sig.