Den här studien handlar om hur svenska officerare fattar sina beslut i dynamiska situationer, det vill säga situationer som bland annat präglas av stress, oklarheter och tidspress. Även frågor kring vad som bygger förmågan till att fatta dylika beslut och hur till exempel gruppen och ledarskapet påverkar beslutsfattandet studeras. Det tycks finnas motsättningar gällande frågan om beslut fattas på ett rationellt och analytiskt sätt eller om det sker på ett intuitivt vis. Syftet med uppsatsen är att studera hur svenska officerare fattar beslut i dynamiska situationer och vad det kan innebära för deras utbildning och utveckling. Frågan studeras genom sammanlagt femton intervjuer med erfarna svenska officerare och officerskadetter och i studien har en tematisk analys med en induktiv ansats använts. Studiens resultat tyder på att det militära beslutsfattandet i dynamiska situationer kan förklaras med två teman: a) individuella och b) strukturella faktorer. Individuella faktorer handlar bland annat om intuitivt beslutsfattande, ledarskap och gruppdynamik medan strukturella faktorer avser erfarenhet och utbildning. Resultaten bekräftar teorier om att det intuitiva beslutsfattandet förutsätter att officeren är erfaren och har en hög nivå av expertis. En expertis och erfarenhet som genom år av träning har skapat en minnesbank som medger igenkänning eller mönsterförståelse i många militära dynamiska situationer. Med resultaten i åtanke diskuteras slutligen huruvida den inslagna vägen för att forma morgondagens officerare och högre officerare är den mest produktiva.

Den här studien handlar om hur svenska officerare fattar sina beslut i dynamiska situationer, det vill säga situationer som bland annat präglas av stress, oklarheter och tidspress. Även frågor kring vad som bygger förmågan till att fatta dylika beslut och hur till exempel gruppen och ledarskapet påverkar beslutsfattandet studeras. Det tycks finnas motsättningar gällande frågan om beslut fattas på ett rationellt och analytiskt sätt eller om det sker på ett intuitivt vis. Syftet med uppsatsen är att studera hur svenska officerare fattar beslut i dynamiska situationer och vad det kan innebära för deras utbildning och utveckling. Frågan studeras genom sammanlagt femton intervjuer med erfarna svenska officerare och officerskadetter och i studien har en tematisk analys med en induktiv ansats använts. Studiens resultat tyder på att det militära beslutsfattandet i dynamiska situationer kan förklaras med två teman: a) individuella och b) strukturella faktorer. Individuella faktorer handlar bland annat om intuitivt beslutsfattande, ledarskap och gruppdynamik medan strukturella faktorer avser erfarenhet och utbildning. Resultaten bekräftar teorier om att det intuitiva beslutsfattandet förutsätter att officeren är erfaren och har en hög nivå av expertis. En expertis och erfarenhet som genom år av träning har skapat en minnesbank som medger igenkänning eller mönsterförståelse i många militära dynamiska situationer. Med resultaten i åtanke diskuteras slutligen huruvida den inslagna vägen för att forma morgondagens officerare och högre officerare är den mest produktiva.

No description available.

This dissertation set out to understand the decision processes used by decision makers in adversarial environment by setting up an adversarial decision making microworld, as an experimental platform, using a real time strategy (RTS) game called Rise of Nations (RON). The specific objectives of this dissertation were: 1.Contribute to the validation of recognition-primed decision (RPD) model in a simulated adversarial environment; 2.Explore the roles of common-sense strategies in decision making in the adversarial environment; and 3.Test the effectiveness of training recommendations based on the RPD model. Three related experimental studies were setup to investigate each of the objectives. Study 1 found that RPD model was partly valid where RPD processes were prevalently used but other decision processes were also important in an adversarial environment. A new decision model (ConPAD model) was proposed to capture the nature of decision making in the adversarial environment. It was also found that cognitive abilities might have some effects on the types of decision processes used by the decision makers. Study 2 found that common-sense strategies were prevalent in the adversarial environment where the participants were able to use all but one of the warfare related strategies extracted from literature without teaching them. The strategy familiarization training was not found to significantly improve decision making but showed that common-sense strategies were prevalent and simple familiarization training was not sufficient to produce differences in strategy usage and performances from the novice participants. Study 3 also found that RPD based training (cue-recognition and decision skill training) were not significant in producing better performance although subjective feedback found such training to be useful. However, the participants with RPD based training conditions were able to perform on the same level as the expert participants bridging the gap between novices and experts. Based on the findings, it was recommended that decision training should involve not just RPD based training, but comparisons of attributes as well. A more interactive training combining common-sense strategies, cue-recognition and decision skill training might be more useful. More theoretical experimentation would be required to validate the new decision model proposed in this dissertation. / Ph. D.