No description available.

Syfte: Att ur anestesisjuksköterskans perspektiv beskriva övergången mellan anestesi och den tidiga postoperativa fasen.                                                                                                                  Bakgrund: Anestesisjuksköterskan har befogenhet att inducera, underhålla och självständigt avsluta anestesier i samråd med anestesiolog. Under anestesins avslutande sker en övergång till en tidig postoperativ fas där patienten återfår medvetandet, återhämtar fullgod motorik och luftvägarnas vitala skyddsreflexer. Vissa riskmoment finns sedan tidigare väl definierade även om forskning avseende tidsperioden är begränsad. Anestesisjuksköterskan finns hela tiden närvarande vid patientens sida och har därför en unik möjlighet att beskriva denna övergång. Design: Studien har en deskriptiv design med kvalitativ ansats.                                                                                                            Metod: Femton strategiskt utvalda anestesisjuksköterskor från tre sjukhus i Mellansverige intervjuades. Datainsamlingen skedde under tiden juni till september 2012. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades med induktiv kvalitativ innehållsanalys.                                                                                                         Resultat: Analys av insamlade data resulterade i det övergripande temat: Att vårda patienten mitt emellan två säkra platser. Anestesisjuksköterskorna beskrev hur de under övergången tog ansvar för såväl patientens vitala funktioner som för dennes välbefinnande och frånvaron av obehag. De beskrev en period där patienten var minst övervakad men ändå mest känslig. En period som förbereddes och planerades för att minska riskerna och kunna tillgodose patientens olika behov.                                                                                                            Konklusion: Resultatet av studien visar anestesisjuksköterskornas omfattande ansvar för patientens säkerhet och komfort under en kritisk tidsperiod. Ansvar som innefattade handlingsberedskap och övervakning i en utsatt miljö med begränsad tillgång till utrustning.                                                                                         Relevans för klinisk praktik: Studien belyser det komplexa vårdandet av patienten under övergången från anestesi till en tidig postoperativ fas.  Hur anestesisjuksköterskor övervakar, arbetar riskförebyggande och ger såväl medicinsk vård som omvårdnad av patienten under denna tidsperiod. En beskrivning som kan vara vägledande i arbetet att ytterligare förbättra omvårdnaden och identifiera potentiella patientsäkerhetsrisker i samband med det anestesiologiska omhändertagandet.

At present, doctors are not consistent in the way they set the QTc interval in the recovery phase. The main goal of this study was to screen healthy subjects in the two different exercise stress tests and to compare the obtained data from both tests. We wanted to explore whether the heart rate and the QTc interval differs from each other when performed in two different body positions during the recovery phase. The main purpose was to present evidence that would prove or disprove a hypothesis that the figures differ in the different body positions. In the theoretical part we submitted the main information about the heart rate, the QT interval and the relationship between them. We compared the behaviour of the obtained data during the exercise and during the recovery phase. We described the causes of the QTc prolongation and how it is related to the cardiac arrhythmias. In the practical part we examined 20 healthy subjects. Each of them underwent two exercise stress tests on the bicycle ergometer, up to the subjective maximum level of the exercise intensity. The subjects then recovered in two different positions. The first one was a supine position. The second rest position was on the bicycle ergometer set to very low intensity. We found out that the 4-minute recovery phase, the most important for...

This dissertation thesis addresses the area of spatial navigation of the blind. The author theoretically deals with a complex interplay of psychological functions involved in spatial navigation with respect to the specific conditions of the blind. The empirical part of the thesis presents an experimental study in the population of the blind (N=44). This study focuses on effects of the stress recovery phase from shortly increased stress levels on the process of learning a new route. The experiment is placed in real-world settings and overcomes some of the methodological flaws typical for this research domain. The research evidence suggests that the recovery phase from shortly increased stress levels hinders the development of procedural knowledge of the route. However, this deterioration in route knowledge is not associated with the effects of the strsss phase itself, but affects only the recovery phase part of the route in which stress levels are returning to their original baseline levels (not necessarily the level of the resting conditions). Besides its theoretical conclusions, the value of the presented thesis is in its contribution to the advancements of research methods in the given field. The outcomes of this work are practically applicable to the development of navigation aids for the blind....