<p>Bakgrund: Under slutet av 1900-talet uppstod ett intresse bland svenska företag att redovisa miljöinformation. I dag finns endast lagstadgade krav på att företag som bedriver tillstånds- eller anmälningspliktig verksamhet enligt miljöbalken skall ange detta samt ett antal andra relaterade uppgifter i årsredovisningens förvaltningsberättelse. Miljöredovisning är annars inte reglerat enligt svensk lag och det finns inte inom området någon enhetlig praxis. Hur redovisar de börsnoterad företagen miljöinformation? Följer de lagens krav? Använder sig företagen av de riktlinjer och standarder som finns, vid utformningen av sin miljöinformation?</p><p>Syfte: är att undersöka hur svenska börsföretag 2004 har redovisat miljöinformation i sina årsrapporter, samt eventuella separata miljö- eller hållbarhetsredovisningar.</p><p>Genomförande: Kvantitativ undersökning (dokumentundersökning) av 270 svenska börsföretags årsredovisningar</p><p>Resultat: De lagstadgade kraven som ställs på redovisning av miljöinformation följs illa, 69 procent bryter på något sätt mot kraven. Inte i något fall har detta kommenterats av revisorn i revisionsberättelsen. På grund av bristen av enhetliga riktlinjer redovisas miljöinformation på varierande sätt i företagen, vilket försvårar jämförbarheten företagen emellan. Den miljöinformation som redovisas håller generellt, med några undantag, hög kvalitet och är relevant i sin karaktär.</p> / <p>Background: During the late 20th century an interest for environmental accounting arose among the Swedish companies. Today there only exist legislated demands for companies that run businesses that require a permit, or require a report, according to the Swedish environmental Act. There is no other legislation or regulation in the field of environmental accounting. How do the listed companies in Sweden design their environmental accounting? Do they follow the law? To what extent do they use the guidelines and standards available when they put their environmental information together?</p><p>Aim: The aim of this thesis is to investigate how Swedish companies declares environmental information in their annual reports, and if any, in their environmental or sustainability reports.</p><p>Completion: A quantitative survey of annual reports from 270 Swedish listed companies.</p><p>Results: The legislated demands are scarcely followed, 69 per cent of the companies have broken against at least one of the demands. Due to the lack of uniformed guidelines, there is a remarkable difference in the information provided and therefore the comparability decreases. The environmental information provided is, in most cases, of high quality and is relevant as well.</p>

Bakgrund: Under slutet av 1900-talet uppstod ett intresse bland svenska företag att redovisa miljöinformation. I dag finns endast lagstadgade krav på att företag som bedriver tillstånds- eller anmälningspliktig verksamhet enligt miljöbalken skall ange detta samt ett antal andra relaterade uppgifter i årsredovisningens förvaltningsberättelse. Miljöredovisning är annars inte reglerat enligt svensk lag och det finns inte inom området någon enhetlig praxis. Hur redovisar de börsnoterad företagen miljöinformation? Följer de lagens krav? Använder sig företagen av de riktlinjer och standarder som finns, vid utformningen av sin miljöinformation? Syfte: är att undersöka hur svenska börsföretag 2004 har redovisat miljöinformation i sina årsrapporter, samt eventuella separata miljö- eller hållbarhetsredovisningar. Genomförande: Kvantitativ undersökning (dokumentundersökning) av 270 svenska börsföretags årsredovisningar Resultat: De lagstadgade kraven som ställs på redovisning av miljöinformation följs illa, 69 procent bryter på något sätt mot kraven. Inte i något fall har detta kommenterats av revisorn i revisionsberättelsen. På grund av bristen av enhetliga riktlinjer redovisas miljöinformation på varierande sätt i företagen, vilket försvårar jämförbarheten företagen emellan. Den miljöinformation som redovisas håller generellt, med några undantag, hög kvalitet och är relevant i sin karaktär. / Background: During the late 20th century an interest for environmental accounting arose among the Swedish companies. Today there only exist legislated demands for companies that run businesses that require a permit, or require a report, according to the Swedish environmental Act. There is no other legislation or regulation in the field of environmental accounting. How do the listed companies in Sweden design their environmental accounting? Do they follow the law? To what extent do they use the guidelines and standards available when they put their environmental information together? Aim: The aim of this thesis is to investigate how Swedish companies declares environmental information in their annual reports, and if any, in their environmental or sustainability reports. Completion: A quantitative survey of annual reports from 270 Swedish listed companies. Results: The legislated demands are scarcely followed, 69 per cent of the companies have broken against at least one of the demands. Due to the lack of uniformed guidelines, there is a remarkable difference in the information provided and therefore the comparability decreases. The environmental information provided is, in most cases, of high quality and is relevant as well.

Title: Which factors affect the timeliness of private companies’ accounting reports?Level: Bachelor’s Thesis, Business AdministrationAuthors: Lucinda Jonsson and Sarah EdlundSupervisor: Fredrik HartwigDate: 2024 - JanuaryAim: To study which factors affect the timeliness of private companies regarding thepublication of accounting information. Timeliness is a decisive qualitative criterion thataffects the usefulness of financial reporting. Information that is not current is less relevant tostakeholders. The majority of previous studies regarding the timeliness are made on listedcompanies. This is despite the fact that the proportion of private companies in Sweden aresignificantly greater than the public ones, that 99% of all European companies are private andthat private companies account for more than half of Europe&amp;#39;s GDP. There are alsodifferences between unlisted and listed companies.Method: In this quantitative study, secondary data have been used from previous scientificarticles concerning the timeliness of private companies, in order to do a meta-analysis. Theeight articles used in the meta-analysis were suggested by our supervisor. Some articles weregathered by independent searches and chain searches. To present and interpret the resultsfrom the meta-analysis, a forest plot was generated for each result.Result &amp; conclusion: Companies with high debt ratio will to a greater extent submit theiraccounting reports late, rather than companies with low debt ratio. Larger companies will to agreater extent submit their accounting reports late, compared to smaller companies. Therewas no significant relationship regarding audit, gender on the board and bankruptcy risk (taxdebt). Size and debt ratio do not affect the lead time.Contribution of the thesis: Doing a meta-study on private companies regarding factors thataffect timeliness, which has never been done before.Suggestion for future research: Doing a meta-analysis with values from both private andpublic companies in one meta-analysis. It’s only been done separately before. Anothersuggestion is to do this study again, but to use raw data directly from the researchers insteadof data from published articles. It’s not the same information that appears in publishedarticles, which can contribute to more precise results.Key words: Timeliness. Accounting information. Private firms. Determinants. Financialaccounting regulation. / Titel: Vilka faktorer påverkar aktualiteten gällande onoterade företagsredovisningsrapporter?Nivå: Examensarbete på grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi.Författare: Lucinda Jonsson och Sarah EdlundHandledare: Fredrik HartwigDatum: 2024 - januariSyfte: Att studera vilka faktorer som påverkar aktualiteten för onoterade företag gällandeoffentliggörandet av redovisningsinformation. Aktualitet är ett avgörande kvalitativtkriterium som påverkar den ekonomiska redovisningens användbarhet, då information sominte är aktuell är mindre relevant för intressenter. Majoriteten av tidigare studier är utförda pånoterade företag. Detta trots att andelen onoterade företag i Sverige är betydligt större än denoterade, att 99% av alla europeiska företag är onoterade samt att de onoterade företagen stårför mer än hälften av Europas BNP. Skillnader finns mellan onoterade och noterade företag.Metod: I denna kvantitativa studie har sekundärdata använts från tidigare vetenskapligaartiklar rörande aktualiteten i onoterade företag, för att kunna utföra en metaanalys. De åttaartiklar som är använda i metaanalysen är föreslagna av handledare. En sökning av artiklarhar sedan gjorts på egen hand genom kedjesökning och självständig sökning. För attpresentera och tolka resultaten från metaanalysen genererades en forest plot för respektiveresultat.Resultat &amp; slutsats: Företag med högre skuldsättningsgrad lämnar in sinaredovisningsrapporter sent i större utsträckning än företag med låg skuldsättningsgrad. Störreföretag kommer i högre utsträckning lämna in sina redovisningsrapporter för sent, jämförtmed mindre företag. Det fanns inget signifikant samband gällande revision, kön i styrelsenoch konkursrisk (skatteskuld). Storlek och skuldsättningsgrad påverkar inte ledtiden.Examensarbetets bidrag: Att utföra en metastudie på onoterade företag gällande faktorersom påverkar aktualiteten, vilket aldrig har utförts tidigare.Förslag till fortsatt forskning: Att utföra en metaanalys med värden från både onoteradeoch noterade företag i en och samma metaanalys. Ett annat förslag är att utföra denna studieigen, men att använda rådata direkt från forskarna istället för data från publicerade artiklar.Nyckelord: Aktualitet. Redovisningsinformation. Onoterade företag. Determinanter.Finansiell redovisningsreglering.