Zink (Zn) är ett mikronäringsämne som är nödvändigt för människans fysiologi. Upptaget av zink varierar beroende på kostens innehåll av zink samt om den innehåller ämnen som är hämmande eller stimulerande på zinkupptaget. Syftet med studien var att undersöka vilket referensområde som är normalt för zink i plasma och serum hos friska personer samt att undersöka risken för kontamination av zink från rör, korkar och pipettspetsar. Syftet var även att jämföra zinknivåerna i plasma och serum efter ett intag av zink i 4 veckor, samt att jämföra zinknivåerna med body mass index (BMI), albumin, östradiol samt markörer för inflammation och järnstatus. Sammanlagt 54 subjektivt friska personer rekryterades till studien, främst studenter från Linköpings universitet och personal inom laboratoriemedicin, Region Östergötland. Venprovtagning utfördes på forskningspersonerna och zinkproverna analyserades på Konelab 30i med en spektrofotometrisk metod. Resultatet visade att zinknivåerna i serum och plasma hos friska personer är lägre än de referensintervall som är angivna inom laboratoriemedicin samt i litteraturen. Det visade även att kontaminationsrisken av zink från rör, pipettspetsar och korkar är ytterst liten. Efter tillskott av zink ökade zinkkoncentrationen i serum och plasma (p<0,001). När det gällde övriga parametrar var det endast ferritin hos gruppen med låga utgångsvärden som visade signifikant lägre värden efter zinktillskott. Slutsatsen blir att referensområdet för zink hos friska personer bör justeras. Risken för kontamination av zink från rör, pipettspetsar och korkar är mycket liten och att dessa material som används idag kan fortsätta användas i samband med zinkanalyser. / Zinc is a micronutrient that is essential for human health and development. The uptake of zinc from the diet is dependent on the relative zinc content in the diet, and the presence of elements that act as inhibitors or facilitators for the uptake of zinc. The purpose of the present study was to investigate zinc in plasma and serum samples from healthy individuals in relation to the current reference interval for zinc. A contamination test was also performed to investigate the risk of zinc contamination from tubes, corks and pipettes. An additional purpose was to compare the circulating levels of zinc after zinc supplementation for 4 weeks, and to compare the levels of zinc to body mass index, albumin, estradiol and markers for inflammation and blood iron status. Participating subjects were mainly students from Linköping University and employees from the Department of Clinical Chemistry, Region Östergötland. Venous sampling was carried out and samples were analyzed on a Konelab 30i with a spectrophotometric method for determination of plasma and serum zinc. The results showed that the levels of zinc in serum and plasma from healthy individuals were lower in comparison with the current reference interval and also in comparison with the current literature. It was also shown that the risk of contamination of zinc from tubes, pipettes and corks is insignificant. After zinc supplementation, the zinc levels increased in serum and plasma (p<0,001). For the remaining parameters, the only significant change after zinc supplementation was a lower level of ferritin in the subjects with low starting levels. In conclusion, we suggest that the current reference interval for serum zinc should be adjusted. The risk of contamination of zinc from tubes, pipettes and corks is insignificant and that the sampling materials in use today can be used onwards for determination of serum zinc.

No description available.