Zink (Zn) är ett mikronäringsämne som är nödvändigt för människans fysiologi. Upptaget av zink varierar beroende på kostens innehåll av zink samt om den innehåller ämnen som är hämmande eller stimulerande på zinkupptaget. Syftet med studien var att undersöka vilket referensområde som är normalt för zink i plasma och serum hos friska personer samt att undersöka risken för kontamination av zink från rör, korkar och pipettspetsar. Syftet var även att jämföra zinknivåerna i plasma och serum efter ett intag av zink i 4 veckor, samt att jämföra zinknivåerna med body mass index (BMI), albumin, östradiol samt markörer för inflammation och järnstatus. Sammanlagt 54 subjektivt friska personer rekryterades till studien, främst studenter från Linköpings universitet och personal inom laboratoriemedicin, Region Östergötland. Venprovtagning utfördes på forskningspersonerna och zinkproverna analyserades på Konelab 30i med en spektrofotometrisk metod. Resultatet visade att zinknivåerna i serum och plasma hos friska personer är lägre än de referensintervall som är angivna inom laboratoriemedicin samt i litteraturen. Det visade även att kontaminationsrisken av zink från rör, pipettspetsar och korkar är ytterst liten. Efter tillskott av zink ökade zinkkoncentrationen i serum och plasma (p<0,001). När det gällde övriga parametrar var det endast ferritin hos gruppen med låga utgångsvärden som visade signifikant lägre värden efter zinktillskott. Slutsatsen blir att referensområdet för zink hos friska personer bör justeras. Risken för kontamination av zink från rör, pipettspetsar och korkar är mycket liten och att dessa material som används idag kan fortsätta användas i samband med zinkanalyser. / Zinc is a micronutrient that is essential for human health and development. The uptake of zinc from the diet is dependent on the relative zinc content in the diet, and the presence of elements that act as inhibitors or facilitators for the uptake of zinc. The purpose of the present study was to investigate zinc in plasma and serum samples from healthy individuals in relation to the current reference interval for zinc. A contamination test was also performed to investigate the risk of zinc contamination from tubes, corks and pipettes. An additional purpose was to compare the circulating levels of zinc after zinc supplementation for 4 weeks, and to compare the levels of zinc to body mass index, albumin, estradiol and markers for inflammation and blood iron status. Participating subjects were mainly students from Linköping University and employees from the Department of Clinical Chemistry, Region Östergötland. Venous sampling was carried out and samples were analyzed on a Konelab 30i with a spectrophotometric method for determination of plasma and serum zinc. The results showed that the levels of zinc in serum and plasma from healthy individuals were lower in comparison with the current reference interval and also in comparison with the current literature. It was also shown that the risk of contamination of zinc from tubes, pipettes and corks is insignificant. After zinc supplementation, the zinc levels increased in serum and plasma (p<0,001). For the remaining parameters, the only significant change after zinc supplementation was a lower level of ferritin in the subjects with low starting levels. In conclusion, we suggest that the current reference interval for serum zinc should be adjusted. The risk of contamination of zinc from tubes, pipettes and corks is insignificant and that the sampling materials in use today can be used onwards for determination of serum zinc.

I detta projektarbete skulle tre olika ölsorters beska bestämmas. Beskan skulle bestämmas analytiskt genom två metoder, en HPCL och en spektrofotometrisk. Det skulle även avgöras vilken av metoderna som lämpade sig bäst för detta. Ölsorter är ur Lundabryggeriets sortiment.  Beska mäts i IBU som är en förkortning på ”international bitterness units” och är milligram iso-α–syror per liter öl. Den analytiska IBU bestämningen skulle göras för att kunna få en uppskattning om hur riktiga de IBU värden var som Lundabryggeriet tidigare beräknat fram med hjälp ut av ett program, Glenn Tinseths.    De två olika analysmetoderna som användes var, en spektrofotometrisk metod ”Hope bitterness in beer” och en HPLC metod ” Iso α-, α-and β-acid in hope and isomerized hop extracts in beer”.   Under arbetets gång fastställdes det att tillredningen av extraktionslösningarna i den spektrofotometriska metoden är väldigt beroende på hur länge dessa lösningar skakas. Det fastställdes också att desto mörkare ölet var desto viktigare blev skakningstiden.    För HPLC metoden fastställdes det att lösligheten av substansen ICE-I3, i standarden, beror på polariteten i lösningsmedlet och att det inte är optimalt att använda svagt försurad metanol, som var angivet i metoden ”Iso α-, α-and β-acid in hope and isomerized hop extracts in beer”. Då metanolen är svagt försurad är den även mer polär, vilket resulterade i att ICE-I3 inte kunde lösas. Att använda metanol som inte var försurad visade sig vara mycket mer lämpligt.    I detta fall kunde det konstateras att den spektrofotometriska metoden var mer osäker än HPLC, speciellt då skakningstiden för fullständig extraktion av de isomerade syrorna inte kunde fastställas. Därför anses det vara bättre lämpat att fokusera på HPLC metoden vid fortsatt arbete för att fastställa ölsorternas IBU. / In this project, the bitterness of three different kinds of beers was to be determined. The bitterness would analytically be determined with two methods, a HPLC method and a spectrophotometric method. The aim of the project was also to decide whitch of the methods that was best suited for this determination.   Bitterness is measured in IBU which is an abbreviation of “International Bitterness Units” and is measured in milligram iso-α-acids per liter of beer. The analytical determination of the IBU was to be made, in order to get an estimate of how accurate previous entered IBU values were. Those values were estimated using calculations in the program, Glenn Tinseths.    The determination of the IBU was executed with two different methods of analysis, a spectrophotometric method “Hope bitterness in beer” and a HPLC method “Iso α-, α- and β-acid in Hope and isomerized hop extracts in beer”.    During the work it was concluded that the preparation of the extraction in the spectrophotometric method is very dependent on how long the solvents are shaken. It was also concluded that, the darker the beer was the more important the time of shaking the solvents was.    For the HPLC method, it was determined that the solubility of substance ICE I3, in the standard, depends on the polarity of the solvent and that it is not optimal to use low acidified methanol, which was specified by the method “Iso α-, α-and β-acid in Hope and isomerized hop extracts in beer”. When methanol is weakly acidfied, it is also more polar, resulting in that the ICE-I3 could not be resolved. Using methanol that was not acidified at all was shown to be more appropriate.    Finally, it was determined that the spectrophotometric method was more uncertain than the HPLC, especially when the specific time of shaking the solvents for complete extraction of the isomerade acids, could not be determined. The HPLC method is therefore considered to be the better fit of the two, and should be focus in further work of determining the beers IBU.

En subaraknoidalblödning (SAB) orsakas av ruptuerade aneurysmer mellan den mjuka hjärnhinnan och spindelvävshinnan (arachnoidea). Symptomen för SAB är allvarlig spontan huvudvärk, stelhet i nacken, kräkningar, förvirring och svimning. Vid erhållna symptom görs en datortomografi (CT) av hjärnan för påvisning av blod i subaraknoidalrummet. I 98 % av fallen påvisar CT blod om undersökning görs inom 12 timmar från uppvisat symtom. Sannolikheten att påvisa blod med CT minskar dock med tiden. Efter en vecka kan blod påvisas i drygt 50 % av fallen. Vid symptom för en SAB men där CT inte påvisar blod görs en lumbalpunktion för analys av cerebrospinalvätska (CSV). Provtagning bör ske minst 12 timmar efter uppvisat symptom för bilirubin ska ha hunnit bildats från oxihemoglobin via enzymatiska reaktioner. Spektrofotometri används vid 415 nm för detektion av oxihemoglobin och vid 476 nm för detektion av bilirubin. Denna studie kommer undersöka huruvida det finns någon skillnad i uppmätt absorbans vid 415 nm respektive 476 nm mellan glas- och plastkyvetter samt undersöka hur ett dygns extra förvaring av CSV-prover påverkar absorbansen vid 476 nm. Resultatet för 20 CSV-prover visade på att det inte fanns någon statistiskt signifikant skillnad mellan glas- och plastkyvetter (p=0,825 för 476 nm, p=0,632 för 415 nm) samt att absorbansen för 9 CSV-prover signifikant förändrades vid 476 nm efter ett dygns extra förvaring (p=0,01). / A subarachnoid haemorrhage (SAH) is caused by ruptured aneurysms between the soft meninges and arachnoid (arachnoid). Symptoms of an SAH is severe spontaneous headaches, stiff neck, vomiting, confusion and fainting. A computed tomography (CT) of the brain is used, on patients sustaining symptoms, to detect blood in the subarachnoid space. CT detects blood in 98% of the cases if examination is made within 12 hours from the shown symptoms. However, the probability of detecting blood with CT decreases with time. After a week, only 50 % of the CT-scans identifies blood. If patients suffers from typical symptoms but no detection of blood using CT-scan, a lumbar puncture is performed to analyse the cerebrospinal fluid (CSF). Sampling should be made at least 12 hours after presented symptoms because of the time-dependent creation of bilirubin from oxyhemoglobin via enzymatic reactions. Spectrophotometry is used in the wavelengths 415 nm for the detection of oxyhemoglobin and at 476 nm for detection of bilirubin. This study will examine whether there is any difference in the absorbance measured at 415 nm and 476 nm between glass-and plastic cuvettes as well as examine how 24 hours of extra storage of samples affect the absorbance at 476 nm. The result for 20 CSF-samples showed that there was no statistically significant difference between the glass and plastic cuvettes (p = 0,825 of 476 nm, p = 0,632 for 415 nm), and absorbance for 9 CSF-samples significantly changed at 476 nm after 24 hours of extra storage (p = 0.01).

SECO Tools manufactures tool inserts for all types of metal cutting machining. (Ti,W)C is a common raw material used in the production. At arrival, the material (Ti,W)C is always analyzed. Titanium has previously been analysed with x-ray fluorescence spectrometry, but as the calibration has previously been performed with two different types of titanium (rutile and metallic titanium), the results has differed. Because of that, this thesis project has been devoted to analyze titanium, to find the best titanium compound for producing standards. The work has been performed using literature studies and many experiments in the laboratories at SECO Tools inFagersta,Sweden. This project has included about ten working weeks. In this report the analysis methods of x-ray fluorescence spectrometry and spectrophotometry is described, as the methods has been used in the experiments. A big problem that was discovered during this project was the big standard deviation of results for the method used for analysing titanium with x-ray fluorescence. Because of that, much time of this project has been devoted to experiments trying to reduce the standard deviation between the samples, as this is vital to performing a reliable calibration. A variety of experiments has been performed without reducing the standard deviation between the samples to below 0.2 % -units for the (Ti, W) C-samples.

I denna studie jämfördes två olika metoder för att analysera cerbrospinalvätska (CSF); spinal-protein och spinal-albumin. Syftet med studien var att undersöka om spinal-albumin som baseras på turbidimetri skulle kunna ersätta spinal-protein som baseras på spektrofotometri. Denna används idag som rutinanalys på laboratoriet för klinisk kemi på S Södra Älvsborgs sjukhus (SÄS). 35 prover analyserades, tagna från det CSF -prover som ankom till SÄS. Varje prov kördes två gånger med respektive metod. Studien visade en god korrelation mellan metoderna, dock visade Bland-Altman diagram mindre spridning av värdena som erhölls med albumin-metoden. Resultaten för albumin jämfördes mot Sahlgrenska universitetssjukhus (SU) resultat, då albumin-metoden ingår i deras rutiner.   Studien visade också att de dagliga kontrollerna som kördes ej var lämpade för albumin metoden, då både innehåll och koncentration inte var anpassad till spinalprover. Kontrollerna kommer att bytas ut mot andra mer lämpade kontroller. Metoden för spinal-albumin kommer att kunna ersätta total-protein som rutinanalys av CFS.

Blodgassprutor beställs för att undersöka en patients syra-bas-status, laktatkoncentration och elektrolytkoncentration. Några orsaker till balansrubbningar kan vara trauma, syrebrist, infektion, intoxikation eller svält. År 2018 installerades ett nytt rörtransportsystem på Västerviks sjukhus och syftet med studien var att undersöka om det är möjligt att transportera blodgassprutor i det nya rörsystemet utan att provresultat påverkas. Analyser som studerades var pH (power of hydrogen), syretryck, koldioxidtryck, syrgasmättnad, natriumjoner, kaliumjoner, fria kalciumjoner, standardbikarbonat, basöverskott och laktat. Studien omfattade 27 arteriella dubbelprover där det ena provet transporterades i rörtransportsystemet och det andra transporterades manuellt till laboratoriet. Proverna analyserades på instrumentet ABL 800 Flex, inom 30 minuter efter provtagning, med analysmetoderna potentiometri, amperometri och spektrofotometri. Resultaten jämfördes i korrelationsdiagram med en regressionslinje för att påvisa samband mellan proverna. Korrelationsdiagrammen visade positiv linjär korrelation hos samtliga analyser och ett samband kunde påvisas (r = 0,930-0,998). Om resultatet från proverna som transporterats manuellt ökade, ökade även resultatet från proverna som transporterats i rörpost och tvärtom. Ett stapeldiagram skapades för att visualisera skillnader i medelvärde som visade en liten skillnad på basöverskott som ökade efter transport i rörpostsystemet. Ett tvåsidigt parat t-test utfördes för att påvisa om någon signifikant skillnad förelåg mellan analysresultaten. T-testet visade en statistisk signifikant skillnad på syretrycket (p = 0,04), syrgasmättnaden (p = 0,04), basöverskott (p = 0,001) och standardbikarbonat (p = 0,006), då medelvärdet ökade efter transport i rörpost. Medelvärdet för halten natriumjoner minskade efter transport i rörpostsystemet vilket innebar att hemolys inte förekom. Slutsatsen var att det finns en signifikant skillnad mellan blodgassprutor transporterade i rörpostsystem och blodgassprutor transporterade manuellt på vissa analyser, men skillnaden har ingen klinisk betydelse. / Blood gas syringe are ordered to examine the patient´s acid-base status, lactate concentration and electrolyte concentration. Some causes for imbalance could be trauma, lack of oxygen, infection, poisoning or starvation. In 2018, a new pneumatic tube transport system was installed at Västervik´s hostpital and the purpose of this study was to investigate if it is possible to transport samples for blood gas analyses with the new pneumatic tube transport system without affecting the test results. The analyses which were investigated were pH (power of hydrogen), oxygen tension, carbon dioxide tension, saturation, sodium ions, potassium ions, free calcium ions, standard bicarbonate, base excess and lactate. The study included 27 arterial double samples, one samples was transported in the pneumatic tube transport system and the other was manually transported to the laboratory. The samples were analysed within 30 minutes after the sampling, on the ABL 800 Flex instrument, using the methods potentiometry, amperometry and spectrophotometry. The results were compared using a correlation diagram with a regression line to study the relationship between the parameters. The correlation diagram shown a positive linear correlation and a relationship could be demonstrated for all the parameters (r = 0,929-0,998). If the results from the samples transported manually increased, the results also increased from the samples transported in the pneumatic tube transport system and vice versa. A bar chart was created to visualize differences in the mean values. A difference could be seen in base excess and the mean value increased after transport in the pneumatic tube transport. A two-sided paired t-test was performed to demonstrate any significant difference between the parameters. The t-test demonstrated a significant difference in the oxygen tension (p = 0,04), oxygen saturation (p = 0,04), base excess (p = 0,001) and the standard bicarbonate (p = 0,006) and statistically the values was higher after transport with the pneumatic tube transport system. The mean value for sodium ions decreased after transport in the pneumatic tube transport system and that indicate that hemolysis did not occur. The conclusion of the study was that there is a significant difference between blood gas syringes transported with pneumatic tube transport system and blood gas syringes transported manually, but the differences are not clinically relevant.

Det finns många biotekniska analys- och detekteringsmetoder. Metoderna används för identifiering och kvantifiering av biomarkörer. Denna studie har analyserat detekteringsmetoder i de fall där två hjärtspecifika biomarkörer används, troponin och kreatinkinas. Studien avsåg att först identifiera tillämpningsfrekvensen av detekteringsmetoder i Sverige samt internationellt. Vidare identifieras sambandet mellan avgörande parametrar i val av detekteringsmetod. Metoden gick ut på att först bestämma den mest frekventa detekteringsmetoden i Sverige med hjälp av en enkät som skickades till olika laboratorier, sedan studerades tidigare studier publicerade på olika internationella databaser. Studierna som tillämpades var på hjärtspecifika troponin och kreatinkinas för att identifiera val av detekteringsmetod, detekteringskaraktäristika och användarvänlighetsparametrar. Studiens resultat visade att nationellt finns det tre detekteringsmetoder som är de mest använda för identifiering av kreatinkinas: masspektrometri, elektrokemisk luminescence och spektrometri. Internationellt är den dominerande metoden däremot elektrokemisk luminescence. För troponin är den dominerande metoden nationellt: elektrokemisk luminescence och flödescytometri, medan internationellt: elektrokemisk luminescence. Elektrokemisk luminescence är i många fall en stark vinnare i tillämpningen. Ytterligare iakttogs korrelationskoefficienter mellan parametern för att identifiera det starkaste respektive svagaste sambandet. Avgörande parametrar i val av elektrokemisk luminescence, visar på flera samband. Elektrokemisk luminescence och kreatinkinas tilldelas en korrelationskoefficient nära ett för parametrar som volym och känslighet och en korrelationskoefficient nära minus ett för linjärt mätområde och volym, samt kostnad och minimummängd. Medan för troponin och elektrokemisk luminescence erhålls en korrelationskoefficient nära ett för parametrar som känslighet och kostnad och en koefficient nära minus ett för kostnad och tid. / There are many biotechnological analysis- and detection methods. The methods are used for identification and quantification of biomarkers. This study has analyzed detection methods incases where two heart-specific biomarkers are used, troponin and creatine kinase. The study was intended to first identify the application frequency of detection methods in Sweden and internationally. Then identify the relationship between crucial parameters in the choice of detection method. The method consisted of first determining the most frequent detection method in Sweden with the help of a questionnaire that was sent to different laboratories, then previous studies published on various international databases were observed. The studies applied were on topics regarding cardiac-specific troponin and creatine kinase to identify choice of detection method, detection characteristics, and ease of use parameters. The results of the study showed that nationally, the detection methods most used for creatine kinase are mass spectrometry, electrochemical luminescence, and spectrometry. Internationally, however, the dominant method is electrochemical luminescence. For troponin, on a national level the dominant methods are electrochemical luminescence and flow cytometry, while internationally: electrochemical luminescence. Electrochemical luminescence is in many cases a strong winner in application. In addition, correlation coefficients are observed between the decisive parameters for a detection method, to identify the strongest and weakest relationships. Electrochemical luminescence and creatine kinase are assigned a correlation coefficient close to one for parameters such as volume and sensitivity and a correlation coefficient when minus one for measurement range and volume, as well as cost and minimum amount. While for troponin and electrochemical luminescence, a correlation coefficient close to one is obtained for parameters such as sensitivity and cost and a coefficient close to minus one for cost and time.