Hur arbetar den svenska Polismyndigheten med relationsbyggande taktiker på Instagram? Genom att undersöka det engagemang, den interaktion och sättet på vilket Polisen bemöter kritik bemöts på plattformen har jag kunnat fastställat hur ett antal av dessa tekniker nyttjas i praktiken. Under en begränsad tidsperiod har samtliga inlägg och kommentarer som publicerats till myndighetens konto studerats utifrån tidigare forskning såväl som utifrån utvalda teoretiska perspektiv. I bearbetningsprocessen av det empiriska materialet uttyddes indikationer på att en konflikt uppstått som resultat av den polisiära närvaroden polisiära närvaron på Instagram. Konflikten konstaterades bero på den spänningen som sker när en statlig instans befinner sig på sociala medieplattformar där den externaa kommunikationen anpassas utifrån plattformarnas medielogik. Denna spänning har vidare problematiserats utifrån ett myndighetsperspektiv. I slutsatsen presenteras ett teoretiskt resultat som tydliggör vilka relationsbyggande taktiker som Polisen har använt sig av på Instagram. Här redogörs det också för vilka utmaningar en myndighet kan komma att möta när denna väljer att anpassa sin kommunikation utifrån medielogik.I slutsatsen presenteras ett teoretiskt resultat som tydliggör vilka utmaningar som medföljt när Polismyndigheten valt anpassa sin kommunikation utifrån medielogik. / How does the Swedish Police use relationship building tactics on Instagram? I’ve been able to determine how these tactics are being used practically by examining how the Police engages, interacts, and handles critique on this specific social media platform. All posts and comments posted published to the Police’s account during a selected timeframe have been examined through the lens of previous research and theoretical perspectives. As I began processing this material, a conflict emerged as a result of the Police’s use of the aforementioned tactics used to build relationships with the public. This conflict was determined to be the result of athe tension emerging when a government agency is required to adapt its communication afterto the media logiclogics of social media platforms. This tension was also discussed from the viewpoint of a government perspective. The theoretical results presented in the conclusion of thise thesis highlights the challenges that has facesd a government agency the which choses to Swedish Police as it adapts itsadapt its external communications afterto the media logic. I will also account for the relationship building tactics that has been used by the Police on Instagram.