Under det senaste decenniet har frågan om riskhantering fått ökat ge-nomslag och det har växt fram ett behov att identifiera, värdera och hantera risker. En stark drivkraft till detta har varit de företagsskandaler som har präglat 2000-talet. Det finns en ständig utveckling inom ämnet och den ligger främst i vad som företa-gen väljer att ta upp som risker och hur arbetsprocessen utformas. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur svenska börsnoterade företag går tillväga för att hantera och redovisa sina risker. Vi har använt oss av en abduktiv ansats för att uppfylla syftet med uppsat- sen. För att samla in empiri gjordes sju kvalitativa intervjuer som hade en låg grad av standardisering. Vi har kommit fram till att företagen som medverkade utgår från standar-der, men har utvecklat det till ett eget system. Det finns inget klart förhållningssätt för hur företagens riskredovisning ska se ut, vilket gör att det skiljer sig mellan före-tagen.

<p>Många företag har utvecklats mot en mer aktiefinansierad verksamhet där nya intressenter har</p><p>kunnat investera sina pengar, en annorlunda ägarstruktur och en ny form av sparande har med</p><p>andra ord växt fram i Sverige. De nya ägarstrukturerna bör i sin tur, tillsammans med andra</p><p>faktorer som exempelvis ”IT-bubblan” skapat en förändring inom den ekonomiska</p><p>redovisningen. Med nämnda händelser som bakgrund och vetskapen om att allt företagande är</p><p>förknippat med risk bör redovisningen av risk i de ekonomiska rapporterna ha ökat.</p><p>Uppsatsen syftar till att ta reda på hur redovisningen av risker i svenska börsbolag noterade på</p><p>stockholmsbörsens Large Cap-lista förändrats sedan 1997.</p><p>Studien innefattar 25 svenska företag vars årsredovisningar från 1997, 2003 och 2006</p><p>analyserats. Studien är genomförd med en kvantitativ innehållsanalys, där ett flertal olika</p><p>riskvariabler tas upp.</p><p>De undersökta företagen uppvisar en statistiskt säkerställd ökning av riskredovisning mellan</p><p>åren 1997, 2003 och 2006. Slutsatsen som grundats på studiens resultat blir att den</p><p>ekonomiska redovisningen har ändrats eftersom riskredovisningen har givits mer total plats.</p><p>Studien uppvisade även skillnader i riskredovisningen mellan olika branscher och en av de</p><p>branscher som låg i framkant var den finansiella, men även hälso- och sjukvårdsbranschen</p><p>hade kraftigare ökningar och utförligare riskredovisning än övriga redan från 1997.</p><p>Bakom ökningen av riskredovisning finns alltså ett flertal krafter. Att en regeländring som</p><p>ensam förklaring ligger bakom denna ökning verkar inte troligt då riskredovisningen ökar på</p><p>flera sätt under både perioden 1997 till 2003 samt 2003 till 2006. Istället tros ökningen bero</p><p>på ett förändrat intressentbehov.</p>

Många företag har utvecklats mot en mer aktiefinansierad verksamhet där nya intressenter har kunnat investera sina pengar, en annorlunda ägarstruktur och en ny form av sparande har med andra ord växt fram i Sverige. De nya ägarstrukturerna bör i sin tur, tillsammans med andra faktorer som exempelvis ”IT-bubblan” skapat en förändring inom den ekonomiska redovisningen. Med nämnda händelser som bakgrund och vetskapen om att allt företagande är förknippat med risk bör redovisningen av risk i de ekonomiska rapporterna ha ökat. Uppsatsen syftar till att ta reda på hur redovisningen av risker i svenska börsbolag noterade på stockholmsbörsens Large Cap-lista förändrats sedan 1997. Studien innefattar 25 svenska företag vars årsredovisningar från 1997, 2003 och 2006 analyserats. Studien är genomförd med en kvantitativ innehållsanalys, där ett flertal olika riskvariabler tas upp. De undersökta företagen uppvisar en statistiskt säkerställd ökning av riskredovisning mellan åren 1997, 2003 och 2006. Slutsatsen som grundats på studiens resultat blir att den ekonomiska redovisningen har ändrats eftersom riskredovisningen har givits mer total plats. Studien uppvisade även skillnader i riskredovisningen mellan olika branscher och en av de branscher som låg i framkant var den finansiella, men även hälso- och sjukvårdsbranschen hade kraftigare ökningar och utförligare riskredovisning än övriga redan från 1997. Bakom ökningen av riskredovisning finns alltså ett flertal krafter. Att en regeländring som ensam förklaring ligger bakom denna ökning verkar inte troligt då riskredovisningen ökar på flera sätt under både perioden 1997 till 2003 samt 2003 till 2006. Istället tros ökningen bero på ett förändrat intressentbehov.