Purpose: There are many different risks while working on or close to roads. This is because conditions are very varying on road works and different tasks are being performed at the same time (AV, 2015). According to a survey carried out by SEKO (2011) seven out of ten road workers are worrying about working on or close to roads because of the lack of safety. But the fear is not groundless, according to a survey carried out by Liljegren and Szafran-Kzdrój (2014) 2935 accidents related to road works happened between year 2003-2012 where road workers were involved in 139 of the total cases. Efforts to create a better work environment are taking place daily but there are still road workers that get injured or even killed during work. The aim with this report is therefore to examine how roadworkers safety can be improved during roadworks. Method: This survey is a case study, which aims to illustrate the reality. In order to answer the questioning formulation, three different methods have been used. A literature study was first completed to understand how far previous research has come and after that a document analysis of valid laws and regulations was made. The third method used was qualitative interviews, which is the most important foundation for the result. Findings: Risks that occur in road work zones often arises because of the passing traffic. High speed along with reckless drivers or drivers that act aggressive are great risk factors. These risk factors also contribute to mental illness such as stress and anxiety. Physical problems are also a cause of bad work environment with dusty or noisy surroundings. The shared solution to solve these problems are diversion or to reduce speed even more past road work zones. This is though easier said than done because the road maintenance often wats to keep a high traffic volume during the time a road work is performed. Implications: Risks in road work zones are lower when a traffic diversion is applied or when traffic can pass in a satisfactory way. Unfortunately, these actions are not being applied in such extent as wanted by the road workers. To minimise risks in road work zones the contractors' have to start compile and together ask for higher standards. When traffic diversion can’t be applied must recommended speed be reduced even more. Limitations: All interviews were conducted with people working in the same company but in different business areas, within the county of Jönköping. This was because different opinions about the problem were asked for. It is though difficult to decide whether or not the result is generalizable, because only people within the same county and company were interviewed. / Syfte: När vägarbeten utförs på och intill vägar är riskerna många eftersom platsen varierar samtidigt som flera olika arbetsuppgifter utförs samtidigt (AV, 2015). Enligt en undersökning gjord av SEKO (2011) oroar sig sju av tio vägarbetare för att arbeta på väg på grund av bristande säkerhet. Oron är dessvärre inte obefogad, en studie utförd av Liljegren och Szafran-Kzdrój (2014) visar att det under år 2003-2012 inträffade 2935 olyckor relaterade till vägarbeten och i 139 av fallen var vägarbetare inblandade. Arbetet med att skapa en bättre arbetsmiljö pågår dagligen men det sker ändå att vägarbetare skadas eller omkommer på sin arbetsplats. Målet med arbetet är därför att undersöka hur säkerheten för vägarbetare kan förbättras vid arbete på väg. Metod: Undersökningen är av typen fallstudie, vilket syftar till att belysa verkligheten. För att besvara frågeställningarna och uppnå målet har tre olika metoder använts. Först genomfördes en litteraturstudie för att undersöka var kunskapsfronten inom ämnet ligger idag, därefter gjordes en dokumentanalys av gällande lagar, förordningar och föreskrifter. Den tredje metoden som användes var kvalitativa intervjuer, vilka utgör det största underlaget till resultatet. Resultat: De risker som finns på vägarbetsplatser uppkommer till stor del på grund av den passerande fordonstrafiken. Höga hastigheter är tillsammans med trafikanter som kör hänsynslöst eller uppvisar ett aggressivt beteende stora riskfaktorer. Dessa riskfaktorer bidrar även till att psykiska problem som exempelvis stress och oro uppstår. Även fysiska problem på grund av en dålig arbetsmiljö med damm och buller förekommer. Den gemensamma lösningen är kort “led om trafiken” eller “sänk hastigheten ytterligare förbi vägarbetsplatser”. Det är dock lättare sagt än gjort eftersom väghållaren ofta vill behålla en hög trafikvolym på vägarna samtidigt som vägarbeten utförs. Konsekvenser: När trafiken leds om eller kan passera på ett betryggande sätt minskar riskerna på vägarbetsplatsen, dock görs inte detta i tillräcklig stor utsträckning. För att minska riskerna måste entreprenadföretag samarbeta mer och börja ställa högre krav på väghållaren. Vid de tillfällen då trafiken inte kan ledas om utan måste passera vägarbetsplatsen ska även den rekommenderade hastigheten sänkas i större utsträckning. Begränsningar: Alla intervjuer är genomförda med personer som arbetar på samma företag men inom olika affärsområden inom Jönköpings län. Detta eftersom olika ställningstagande om problemet eftersöktes. Då enbart personer som arbetar inom samma län och företag intervjuats är det svårt att avgöra om resultatet är generaliserbart för andra län och företag av annan storlek.

Bakgrund: Arbetsmiljöföreskrifter ställer krav på erforderlig utbildning, erfarenhet och kompetens för byggarbetsmiljösamordnare vidför planering, projektering och utförande för att kunna verka i dessa roller. Det finns dock brister i kunskap om hur utbildning, erfarenhet och kompetens kan påverka skyddet vid anläggningsverksamhet som föregås vid eller på väg. Syfte: Det första syftet är att få en uppfattning om hur de som arbetar som byggarbetsmiljösamordnare vidför planering och projektering resonerar kring upprättande av arbetsmiljöplan som riskhanteringsverktyg. Det andra syftet är att undersöka hur byggarbetsmiljösamordnare vidför utförande hanterar och tolkar arbetsmiljöplanen ur riskhänseende. Det tredje syftet är att ta reda på vilken utbildningsomfattning och inriktning på utbildning byggarbetsmiljösamordnare anser att det finns behov avför, samt vilket intervall som behövs för kontinuerlig fortbildning. Det fjärde syftet är att utvärdera huruvida byggarbetsmiljösamordnare anser att mentorskap bör rekommenderas som en del i lärandet.   Metod/Genomförande: Magisteruppsatsen har genomförts som en semistrukturerad kvalitativ intervju med de personer som verkar som byggarbetsmiljösamordnare för planering, projektering och utförande samt trafikanordningsansvarig. Observationer har gjorts vid anläggningsarbete på företag benämnt nr 1, samt litteraturstudier.   Resultat: Studien visar att det finns behov av olika inriktningar vid utbildningsgenomförande, samt att det finns behov av repetitionsutbildning. Utbildningarna bör innehålla både teoretiska och praktiska moment, alternativt lärande genom mentorskap. Praktisk anknytning har Det framkom också att praktisk anknytning har framkommit har stor betydelse för genomförande av god riskhantering, för byggarbetsmiljösamordnare för planering, projektering och utförande.   Slutsats: Studien visar att det finns behov av att utveckla själva upplägget och inriktningen av utbildningar för byggarbetsmiljösamordnare. Idag erbjuds enbart teoretiskt inriktade utbildningar. Det vore betydelsefullt att kunna tillhandahålla mentorskap som del av utbildningen.  Respondenterna Repetitionsutbildningar anser att repetitionsutbildningarrespondenterna är viktiga som ett led i att upprätthålla och vidareutveckla riskhantering och säkerhet.   Nyckelord: Byggarbetsmiljösamordning, anläggningsarbete, vägarbetare, arbetsmiljöplan, riskhantering, BAS P, BAS U. / Abstract Background: Building work environment co-ordinators Safety Coordinators are responsible for planning, designing projecting and executionperformance at the construction site. This report aims to look into their view on education, experience and competence required to work in these roles. Aim: The first aim is to understand how the building workenvironment co-ordinatorsSafety Coordinators for planning and designing projecting think about resonate around the creation of a work environment plan used as a risk management. tool. The second aim is to examine how building workenvironment co-ordinators Safety Coordinators for execution performing, is handling and interpret the work environment plan as risk management tool. The third aim is to find out in what extent they consider it necessary, as well as what level of education they need. The fourth aim is to evaluate if there is a need for mentoring as a part of education. Method: This one year master hasthesis has been conducted as a qualitative study with individual interviews with four building  work environment co-ordinators construction workers, and one traffic planning co-ordinator. constructor. It has also included observations at different construction works at company 1. A data literature analysis was also conducted. Results: The study shows that there is a need for different directions in the implementation of training, and that there is a need to repeat the training sessions. The sessions should be a combination of theoretical and practical moments, alternative learning through mentoring. Practical connection has been found to be of great importance for the implementation of good risk management, for building work environment co-ordinators construction environmental coordinators for planning, designing and execution. Conclusion: The study shows that there is a need to develop structure and focus of education for the building work environment co-ordinators construction environment coordinator and traffic planning co-ordinator. Today, only theoretically oriented trainings are offered. It would be of great importance to provide mentoring as part of the education. Repeated training is considered to be important as part of maintaining and further developing risk management and security. Key Words: Construction work coordination, Construction work, roadwork, road worker, workenvironment plan, riskmanagement, BAS P, BAS U.