Institutionen för kultur och estetik, Konstvetenskap 106 91 Stockholms universitet 08-16 20 00 vx  Handledare: Magdalena Holdar Titel och undertitel: Empirens belysning: Ljuskronorna på Rosersbergs slott 1818–1860 Författare: Isabella Forssberg  Kontaktuppgifter till författaren: tel: 070-4537559 e-mail: bella_forssberg@hotmail.com  Uppsatsnivå: kandidatuppsats Ventileringstermin: HT2021 ABSTRACT: Den här uppsatsen behandlar performativiteten hos ljuskronorna på Rosersbergs slott 1818–1860 då slottet var regelbundet bebott av Karl XIV Johan och Desirée. Författaren har kartlagt vilka ljuskronor som byttes ut när Karl XIV Johan och senare Desirée tog över slottet från Karl XIII och Charlotta. Detta har gjorts utifrån bouppteckningar, inventarieförteckningar och en rekvisition. Författaren har även besökt Rosersbergs slott för att kontrollera vilka ljuskronor som hänger kvar från den tid då Karl XIV Johan och Desirée bebodde slottet. Syftet har varit att analysera hur ljuskronornas utformning och ljusbringande egenskaper kunde påverka intrycket av rummen när de var bebodda, samt kartlägga och analysera vad valet av ljuskrona kan säga om rummens roll och funktion under Karl XIV Johans och Desirées tid. Det teoretiska ramverket utgörs av Mårten Snickares beskrivning av performativitet. Föremål och byggnader kan genom sin utformning och funktion påverka hur människor förhåller sig till dem. De har en agens genom att de får människor att agera på ett visst sätt i relation till dem. Performativ analys har även varit den metod som använts för att analysera hur ljuskronornas funktion och utseende påverkar hur rummet kunde användas och uppfattas under Karl XIV Johans och Desirées tid.  Undersökningen har resulterat i en fördjupad förståelse för hur slottet kunde uppfattas beroende på hur de olika rummen var belysta. Mer representativa rum hade mer belysning, vilket visar att ljus var en statussymbol under 1800-talets första hälft. Studien visar att Karl XIV Johan och Desirée bytte ut de flesta äldre kristallkronor och övriga ljuskronor mot nya, större kristallkronor och framför allt amplar i brännförgylld brons när de tog över slottet. Detta tyder på att ljuskronornas utformning ansågs viktigt. Nya ljuskronor bidrog med att modernisera slottets utseende. Slutsatsen är att ljuskronornas utseende och funktionalitet hade stor påverkan på hur rummen de hängde i kunde användas, men även att rummens tilltänkta funktion påverkade valet av ljuskrona.   Nyckelord: Rosersbergs slott, empir, ljuskronor, kristallkronor, bronsamplar, brännförgyllt brons, Karl XIV Johan, performativitet.