The main theme of this paper is the initiation of the heroes from two important fornaldarsõgur: The Saga of the Võlsungs and The Saga of the King Hrólf Kraki. These heroes are called Sigurð, Sigmund, Sinfjõtli and Hõtt. The tales of these four characters acting in the stories that are preserved in the sagas we divide into three phases, which can be designated like separation phase, liminal phase and a return. In this case we are inspired by the conception of Arnold van Gennep, who dividided the rites of passage in this manner. The liminal phase of the heroic story is most important for us. It is the core of the initiation process, which is experiencing the hero, and the core of the rite of passage as well. In our stories is significant for the liminal phase for example a monster killed by the hero, hero's encounter with a numinous beings, or hero's abidance in certain liminal state. The main objective of this thesis is using primary sources and secondary literature by scholars such as Otto Höfler, Victor Turner or Jens Peter Schjødt, to create consise analysis of the liminal phase of three stories about germanic heroes, which is possible to designate as the initiation texts. This analysis should clarify, how these initiation texts relate with the initiation rituals and - in certain cases - with the...

The aim of this thesis is to set up characteristic attributes of saga time structure and with concern to these to show how the Old Norse people understood time. Main attention is concentrated on the time structure of the family sagas. First, it is shown the principal of the dating in saga and how it differs from the principal of dating in annal and chronicle. I proceed to deal with the most common time indications to appear in saga and their role in the storytelling. The focus point of this thesis is a comparison of narrated time and time of narration. To support this intention, I use the three concepts of Gerard Genette - duration, order and frequency. Based on the duration concept, I try to investigate why extensive time leaps abound in sagas and what on the other hand appears to have been given some extra author's attention. According to the order concept, a question is discussed to what extent the saga holds the chronological composition. Within the frequency concept, it is compared how many times an event occurs to how many times it is narrated. In the following chapters the time structure of the kings'sagas and the legendary sagas is discussed. The crucial difference between the time structure of these and the structure of family saga is established. There is a conclusion to each chapter,...

<p>Uppsatsen är en studie av det sätt på vilket författaren Johanne Hildebrandt har använts sig av den fornskandinaviska mytologin när hon skrivit sin trilogi om Freja och Valhalla. Hon har använt flera karaktärer, myter och beskrivningar från bronsålder, Skandinaviens i allmänhet och Sveriges i synnerhet, och lagt dem som grund för sina böcker. Hon väljer att vinkla boken ur ett feministiskt perspektiv och sätter stort fokus på matriarkatet. Ingen vet säkert hur samhället var uppbyggt för 2700 år sedan, och Hildebrandt såg sin chans att skriva boken ur ett perspektiv där kvinnan och Gudinnan stod i centrum.</p><p>Hon har onekligen använt mycket från mytologin. Ju mer påläst man är om fornskandinavisk religion desto mer kopplingar märker man. Hildebrandt har på ett mer eller mindre framträdande sätt lagt in olika likheter och olikheter. Jag har valt att lägga fokus på de tre kvinnorna som givit namn åt de olika böckerna, Freja, Idun och Saga. Freja och Saga är de gudinnor som likar sina förebilder, mytologins Freyja och Sága, mest. Fokus läggs på den starka kvinnan som klarar sig med hjälp av egen vilja och maskin. Hildebrandt har fokuserat på det passionerade och handlingskraftiga hos dessa kvinnor. Idun, som har mytologins Iðunn som grundare, har däremot getts en svagare roll. Idun är undfallande och är mycket osäker på sig själv. Hildebrandt väljer här att lägga fokus på Iduns moderlighet.</p><p>Karaktärerna i boken är lättare att översätta till dagens samhälle än hela den struktur samhället i Hildebrandts bok är uppbyggt på. Inget samhälle idag kretsar kring kvinnan vilket ter sig mer som ett önsketänkande från Hildebrandts sida. Böckernas syfte är trots allt att underhålla.</p>

Uppsatsen är en studie av det sätt på vilket författaren Johanne Hildebrandt har använts sig av den fornskandinaviska mytologin när hon skrivit sin trilogi om Freja och Valhalla. Hon har använt flera karaktärer, myter och beskrivningar från bronsålder, Skandinaviens i allmänhet och Sveriges i synnerhet, och lagt dem som grund för sina böcker. Hon väljer att vinkla boken ur ett feministiskt perspektiv och sätter stort fokus på matriarkatet. Ingen vet säkert hur samhället var uppbyggt för 2700 år sedan, och Hildebrandt såg sin chans att skriva boken ur ett perspektiv där kvinnan och Gudinnan stod i centrum. Hon har onekligen använt mycket från mytologin. Ju mer påläst man är om fornskandinavisk religion desto mer kopplingar märker man. Hildebrandt har på ett mer eller mindre framträdande sätt lagt in olika likheter och olikheter. Jag har valt att lägga fokus på de tre kvinnorna som givit namn åt de olika böckerna, Freja, Idun och Saga. Freja och Saga är de gudinnor som likar sina förebilder, mytologins Freyja och Sága, mest. Fokus läggs på den starka kvinnan som klarar sig med hjälp av egen vilja och maskin. Hildebrandt har fokuserat på det passionerade och handlingskraftiga hos dessa kvinnor. Idun, som har mytologins Iðunn som grundare, har däremot getts en svagare roll. Idun är undfallande och är mycket osäker på sig själv. Hildebrandt väljer här att lägga fokus på Iduns moderlighet. Karaktärerna i boken är lättare att översätta till dagens samhälle än hela den struktur samhället i Hildebrandts bok är uppbyggt på. Inget samhälle idag kretsar kring kvinnan vilket ter sig mer som ett önsketänkande från Hildebrandts sida. Böckernas syfte är trots allt att underhålla.

This thesis focuses on the formal and stylistic analysis and comparison of two works written by English authors, namely William Morris' poem The Story of Sigurd the Volsung and the Fall of the Niblungs (1876) and J. R. R. Tolkien's poetic work The Legend of Sigurd and Gudrún (published posthumously in 2009) with respect to how each of these works deals with the original Old Norse motives which they are based on. Both Sigurd the Volsung and The Legend of Sigurd and Gudrún can be described as poetic adaptations of the Old Norse tale of Sigurd Fafnisbani, which is recounted in the Saga of the Volsungs and in a cycle of poems found in the Poetic Edda. Both Morris and Tolkien borrowed this story to use it in their own works, yet each of them treats it in a different manner. Therefore, not only do both of the works differ from the original Old Norse texts on multiple levels, but they also differ one from another. The differences between them can be traced in the metrical properties of the individual poems, for instance, or in the use of specific stylistic elements. From this, it can be inferred that although it was the goal of both authors to evoke the atmosphere of the legendary heroic past where Sigurd's story takes place, each of them attempts to do so in a different way. This is probably caused by...

The main goal of this thesis is to explain the relationship of literature and computer games. The first part deals with the definition of computer RPG genre and literary fantasy genre. It considers aspects which leads players to play computer games and connect between the literary work and the computer game. It deals also with the experience: the experience of the game and reading while specifically dealing with the flow effect and concept of immersion. A central part of this work examines both media through narrative approach. Interpretation and literary analysis of The Witcher Saga by Andrzej Sapkowski and computer game The Witcher 3: Wild Hunt follows the specifics of the construction of the story in two different media through narrative figures (events, characters and space) and their possible modifications. Furthermore, it tracks purposes and methods for these variations and their impact on the recipient.

The study is focused on the Old Norse "contemporary sagas" (texts composed with a short time distance from the events of the twelfth and thirteenth centuries that are recorded in them) and some of the bishops' sagas as images of the thirteenth- and fourteenth-century Icelanders' identity and their relationship to other lands, especially Norway. It aims at analysing the roles and meanings of various identity bearers portrayed in these sources - chieftains, royal representatives, ecclesiastical dignitaries, and saintly bishops. The approach to the sources is based on an analysis of how recent historical events were transformed into a narrative discourse, in which they were connected to the more distant past that formed the medieval Icelandic society's cultural memory. That way, these events themselves became a part of this society's cultural memory, and the given historical knowledge was endowed with specific meanings, which were not inherently present in the knowledge itself, but were based on its contextualization. The study shows how the narrativization of the recent events and their integration into the cultural memory creates a meaningful relationship between the past and the present. The objective of the study is to show how the narrative sources reflect the society's perception of its recent...