Denna studie har som syfte att utforska i vilka situationer som elevers säkra användning av digital teknik i fritidshemmet förebyggs och hanteras. Studien har använt sig av semistrukturerade intervjuer och en kvalitativ undersökningsdesign. Informanterna i studien har varit verksamma fritidslärare och intervjuerna spelades in och transkriberades. Urvalet som studien har använt sig av var målstyrt urval samt ett kedjeurval.  Resultaten analyserades med hjälp av en innehållsanalys och Gidlunds (2022) tre dimensioner av digitalisering. För att få en förståelse kring undervisning och lärande kring digital teknik användes det sociokulturella perspektivet. De begrepp som användes var mediering, Schaffolding, appropriering och proximala utvecklingszonen. Resultaten av undersökningen visar på fritidslärarnas upplevelser kring undervisning av säker användning för elever i fritidshemmet. Fritidslärarna menar att de behöver undervisa om säker användning och källkritik både på internet och på sociala medier då det är något som blir mer och mer populärt hos eleverna på fritidshemmet. De använder sig av olika metoder i arbetet med säker användning som exempelvis restriktioner, undervisning om källkritik. Diskussioner med både elever och vårdnadshavare kring användandet av digital teknik och det som finns att se på dessa är också ett vanligt arbetssätt. Studien bidrar med en bild av hur fritidslärare arbetar med säker användning och sociala mediers i relation till undervisning på fritidshem.

I takt med en ökad digitalisering har det blivit ett allt större fokus på IT-säkerhet. Det finns olika typer av lösningar för att stärka IT-säkerheten och att implementera multifaktorautentisering är en av dem. I organisationers säkerhetsarbete spelar användarna en viktig roll, samtidigt kan de betraktas som ett säkerhetshot snarare än en resurs. I den här intervjustudien undersöker vi hur en implementering av multifaktorautentisering påverkar användarnas digitala arbetsmiljö. För att förstå detta har studien använt en kvalitativ datainsamlingsmetod där tio semistrukturerade intervjuer med anställda från Malmö universitet har genomförts. I analysen av resultatet har bland annat Technology Acceptance Model, Protection Motivation Theory samt ett fenomenologiskt perspektiv använts som teoretiska utgångspunkter. Studien visar att det finns en oförutsägbarhet med multifaktorautentisering som skapar en kognitiv omställning och ett hinder i arbetsflödet. Det framgår även att användarnas medvetenhet om IT-säkerhet är en viktig faktor i acceptansen av säkerhetsåtgärder så som multifaktorautentisering. Studien lyfter fram att det krävs en bra användarupplevelse bland befintliga IT-system för att välkomna och anpassa sig till framtida implementeringar av säkerhetssystem. / As digitalization has increased, there has been a growing focus on IT security. There are various types of solutions to strengthen IT security, and implementing multi-factor authentication is one of them. In the security efforts of organizations, users play an important role, but they can also be seen as a security threat rather than a resource. In this interview study, we examine how the implementation of multi-factor authentication affects users' digital work environment. To understand this, the study used a qualitative data collection method, conducting ten semi-structured interviews with employees from Malmö university. In the analysis of the results, the study utilized theoretical frameworks such as the Technology Acceptance Model, Protection Motivation Theory, and a phenomenological perspective. The study reveals that there is unpredictability associated with multi-factor authentication, creating a cognitive adjustment and a hindrance in workflow. It is also evident that users' awareness of IT security is an important factor in accepting security measures such as multi-factor authentication. The study emphasizes the need for a good user experience in existing IT systems to welcome and adapt to future implementations of security systems.