<p>Syftet med denna uppsats är att undersöka mediebilden av Sture Bergwall i svensktryckt press och hur eller om mediebilden förändrats mellan 90-talet och idag. De frågorsom ligger till grund för undersökningen är vilka huvudkällor som använts, om det finnsnågra särskilda ord som är signifikanta i beskrivningar av Bergwall samt hur andraaktörer i hans omgivning beskrivs. De metoder jag använder för att söka svar är dels enkvantitativ analys för att få statistik om vilka källor som används. Dels en diskursanalys,där jag har blandat Roger Fowlers och Teun A van Dijks teorier för att bäst kunnaapplicera metoden på mitt material.De sex artiklar som är undersökta genom diskursanalys är hämtade från DagensNyheter, Svenska Dagbladet, Expressen och Aftonbladet. De artiklar som är föremål fören mindre kvantitativ analys är hämtade från samma tidningar, från perioderna 1998-01-01 till 1999-12-31 samt 2009-01-01 till 2010-01-31.De teorietiska ramarna för uppsatsen är både mer allmän teori om det journalistiskauppdraget och mer specifik teori om brott i medier samt moralpanik.Resultatet visade att det finns stora skillnader i hur Bergwall framställs under de bådatidsperioderna. Under 90-talet framställdes han som en brutal seriemördare medan hanidag ofta tillskrivs en offerroll, trots att han fortfarande är dömd för 7 mord.Auktoriteterna som figurerar i artiklarna om Bergwall har också fått ett nyttframställningssätt. En vanlig beskrivning är att de är karriärlystna individer somutnyttjat Bergwall för att nå toppen. Under 90-talet var det dessa personer somlevererade sanningen i artiklar om Bergwall, medan det idag är Sture Bergwall självsom får redogöra för vad som är sanning eller ej.</p>

Syftet med denna uppsats är att undersöka mediebilden av Sture Bergwall i svensktryckt press och hur eller om mediebilden förändrats mellan 90-talet och idag. De frågorsom ligger till grund för undersökningen är vilka huvudkällor som använts, om det finnsnågra särskilda ord som är signifikanta i beskrivningar av Bergwall samt hur andraaktörer i hans omgivning beskrivs. De metoder jag använder för att söka svar är dels enkvantitativ analys för att få statistik om vilka källor som används. Dels en diskursanalys,där jag har blandat Roger Fowlers och Teun A van Dijks teorier för att bäst kunnaapplicera metoden på mitt material.De sex artiklar som är undersökta genom diskursanalys är hämtade från DagensNyheter, Svenska Dagbladet, Expressen och Aftonbladet. De artiklar som är föremål fören mindre kvantitativ analys är hämtade från samma tidningar, från perioderna 1998-01-01 till 1999-12-31 samt 2009-01-01 till 2010-01-31.De teorietiska ramarna för uppsatsen är både mer allmän teori om det journalistiskauppdraget och mer specifik teori om brott i medier samt moralpanik.Resultatet visade att det finns stora skillnader i hur Bergwall framställs under de bådatidsperioderna. Under 90-talet framställdes han som en brutal seriemördare medan hanidag ofta tillskrivs en offerroll, trots att han fortfarande är dömd för 7 mord.Auktoriteterna som figurerar i artiklarna om Bergwall har också fått ett nyttframställningssätt. En vanlig beskrivning är att de är karriärlystna individer somutnyttjat Bergwall för att nå toppen. Under 90-talet var det dessa personer somlevererade sanningen i artiklar om Bergwall, medan det idag är Sture Bergwall självsom får redogöra för vad som är sanning eller ej.