Examensarbetet har genomförts i samarbetet med Swerock och Temakon. Målet är att återvinna slammet som uppkommer vid produktion av fabriksbetong. Elva gjutförsök har genomförts i högskolans laboratorium för att utvärdera vilket är det bästa sättet att återvinna slammet, som ersättning av ballast i en nytillverkad betong eller som ersättning av cement i betongen. Tryckhållfastheten för gjutförsöken undersöktes vid 7 och 28 dagar samt arbetbarheten testades genom sättmått och flyttsättmått. De två egenskaperna kommer att jämföras med referensbetongens egenskaper. Malningstester har genomförts delvis på Temakons laboratorium under handledning av Thomas Magnusson och på högskolans eget laboratorium. Resultatet visade att för slammet som cementersättning har vi fått likvärdig och till och med bättre tryckhållfasthet och arbetsbarhet i jämförelse med. Gjutningar där slammet användes som vått slam var tryckhållfastheten betydligt bättre än referensbetong, dock var arbetbarheten mer trögflytande. / The thesis has been carried out in collaboration with Swerock and Temakon. The goal is to recycle the sludge that arises during concrete production in factories. Eleven casting tests have been carried out in the university's laboratory to evaluate which is the best way to recycle the sludge, as a replacement for aggregate in a newly manufactured concrete or as a replacement for cementin the concrete. The compressive strength for the casting tests was examined at 7 and 28 days, and the workability was tested by slump and slump flow measurements. The two properties will be compared with the properties of the reference concrete. Grinding tests have been partially carried out at Temakon's laboratory under the supervision of Thomas Magnusson and at the university's own laboratory. The result showed that for the sludge as a cement substitute, we have obtained equivalent and even better compressive strength and workability in comparison with the reference concrete that has been obtained by Ulf Knutsson at Swerock. Castings where the slurry used was wet slurry, the compressive strength was significantly better than reference concrete, however, the workability was a little tough when worked.

Today, the concrete industry stands for a very large amount of the world’s total carbondioxide emissions. In order to accomplish the goal in the Paris agreement, to limit the global temperature increase to 2°C, the search for environment friendly concrete mixes has begun. One of the solutions, that has proven to reduce the carbon dioxide emissions of concrete, is the replacement of parts of the cement with limestone powder. The purpose of the thesis is to contribute to the research regarding how the substitution of cement with limestone powder affects its properties. In this thesis, a total of 8 different concrete types have been mixed, 4 containing superplasticizer and 4 without. Furthermore, in each mix, a gradual 5 % substitution of concrete with the limestone powder Limus 40 has been made. The different mixes’ slump losses, strength, air content and evaporation have been tested. The results showed that the use of limestone powder lowered the concrete’s strength and air content. However, the limestone powder did not show any significant effect on the slump loss, the pH value nor the evaporation. The extent of the results however seemed to depend on other factors as well, such as whether the mixes contained superplasticizer or not. The conclusion of the thesis was that the limestone powder affected some of the concretes’ properties, but that the extent of the effects could be mitigated by other properties such as the w/c ratio, as well as the use of superplasticizer.

Vid betongframställning förekommer det spridningar i delmaterialens egenskaper som påverkar den färskaoch hårdnande betongen. Spridningarna i betongens delmaterial har studerats hos tre av Skanskas betongfabriker(Göteborg, Luleå och Norrköping), genom provuttag som analyserats hos Cementa Research.Provuttag har gjorts en gång per månad under ett års tid från fabrikerna. Delmaterialen som har analyseratsär ballast, cement, flytmedel och kalkfiller (endast hos Göteborg och Norrköping). Siktning av ballast0-8 mm har utförts med den traditionella siktningen. För kornstorlekar mindre än 0,25 mm, cement samtkalkfiller har lasersiktning använts.För att få en överskådlig bild över spridningarna hos delmaterialen har en analys utförts som illusteraravvikelserna med exakta siffror. Analysen har visat att den traditionella siktingen har mindre spridningjämfört med lasersiktning. Dessutom visar analysen att sättmåttet har större spridning jämfört med hållfastheten.För ballast 0-8 mm har minst spridning visats hos Luleå och störst hos Norrköping, däremot så har Luleåvisat störst spridning i ballast < 0,25 mm, cement, kalkfiller flytmedel och hållfasthet samtidigt som Göteborgvisat minst spridning i dessa och istället störst spridning i sättmått.För att få en överskådlig bild över vilka egenskapsförändringar som förväntas i betongen om respektivedelmaterial förändrats åt något håll har deskriptiv analys tillämpats parallellt med teoretisk analys. Dendeskriptiva analysen har avgränsats genom att undersöka hur förändringar i delmaterialen ballast, cement,kalkfiller och flytmedel påverkar sättmåttet och hållfastheten.Resultaten från den deskriptiva analysen har visat att en utökad mängd grövre ballast 0-8 mm ger upphovtill större sättmått och en utökad mängd finare ballast 0-8 mm ger högre hållfasthet för majoriteten avproverna. För ballast 0-8 mm < 0,25 mm har analysen visat att finare ballast < 0,25 mm ger upphov tillstörre sättmått. Hos Göteborg visar dessutom majoriteten av proverna högre hållfasthet för finare ballast< 0,25 mm.Prover från Göteborg har visat att grövre kalkfiller ger högre hållfasthet. Hos Norrköping visar dessutommajoriteten av proverna större sättmått för finare kalkfiller och högre hållfasthet för grövre kalkfiller.För cementet har analysen visat att majoriteten av proverna hos Luleå har gett upphov till större sättmåttför finare cement och högre hållfasthet för grövre cement. Hos Norrköping har analysen visat sammagällande hållfasthet, däremot tvärtom för sättmåttet, d.v.s. grövre cement har gett upphov till större sättmått.För flytmedel har majoriteten av proverna hos Luleå visat att högre torrhalt gett upphov till större sättmåttoch lägre torrhalt resulterat till högre hållfasthet. / During concrete production, property variations of the constituents occur that affect the fresh and hardenedconcrete. The variation in the constituents has been studied at three of Skanska’s concrete plants(Gothenburg, Luleå and Norrköping) through the samples analyzed at Cementa Research. Sampling atthese factories took place once per month over a one year period. The constituents that have been analyzedare aggregates, cement, superplasticizers and limestone filler (only in Gothenburg and Norrköping).Sieving of aggregates 0-8 mm has been conducted with traditional sieving. For grain sizes smaller than0.25 mm, cement and limestone filler laser sieving has been used.To get a clear picture of the variations in the constituents an analysis was performed that illustrated theexact figures of the discrepancies. Analyses show that the traditional sieving has less variation compared tolaser sighting. Moreover, the analysis shows that the slump has larger variations than the compressivestrength.Luleå showed the least variation for aggregates 0-8 mm while the largest variation was apparent at Norrkoping.However, Luleå has shown the largest variation in aggregates < 0.25 mm, cement, limestone filler,superplasticizers and compressive strength. Gothenburg on the other hand showed least variationamongst these while showing the largest variation in the slump.To better understand the property changes that are expected in the concrete of the respective the constituentsin either direction, both descriptive and theoretical analysis are applied simultaneously. The descriptiveanalysis has been limited to explore how changes in aggregates, cement, limestone fillers andsuperplasticizers affect the slump and compressive strength.The results of the descriptive analysis has shown that an increased amount of coarse aggregates 0-8 mmgives rise to larger slump and an increased amount of finer aggregates 0-8 mm gives greater compressivestrength to the majority of the samples. For aggregates 0-8 mm < 0.25 mm analysis has shown that fineraggregates < 0.25 mm give rise to greater slump. Analysis in Gothenburg also shows that the majority ofthe samples have higher compressive strength for the finer aggregates < 0.25 mm.Samples from Gothenburg have shown that coarser limestone filler provides higher compressive strength.Majority of the samples at Norrköping show greater slump for fine limestone filler and higher compressivestrength for coarse limestone filler.Analyses of cement have shown that the majority of the samples in Luleå have given rise to greater slumpfor finer cements and higher compressive strength for coarser cement. In Norrköping, the analysisdemonstrated the same compressive strength, however, to the contrary coarse cement has given rise togreater slump.Analysis of superplasticizers in Luleå show that the majority of the samples at higher dry content resultedin greater slump and at lower dry content resulted in higher compressive strength.