Tillverkning av portlandklinker står för ungefär fem procent av världens totala koldioxidutsläpp. Det finns därför ett allmänt intresse att minska användandet av portlandklinker. Klinkern kan antingen ersättas av andra cementerande material, eller så kan nya cementsnåla recept utformas. I den här rapporten har två cement med inmald flygaska respektive slagg från Cementa AB undersökts. För att undersöka klinkerersättnings-materialens potential har tester för tryckhållfasthet, uttorkningskrympning, bindetid, värmeutveckling och arbetbarhet utförts. Resultaten visar att skillnaderna mellan försökscementen och byggcementet är så pass små att båda bör kunna användas som byggcement. Ytterligare har ultrafiller av kalksten använts som ersättare för att minska cementhalten i betongen. Det går lika bra att delvis ersätta försökscementen med ultrafiller som det gör för byggcementet. Med cementsnåla recept och större del ersättningsmaterial finns det stora möjligheter att spara på energi och miljö. Detta borde i framtiden kunna leda till ett bättre och mer miljövänligt byggmaterial. / Manufacture of clinker is responsible for about five percent of the total global carbon dioxide emissions. Therefore, there is a general interest in reducing the use of clinker. Clinker can either be replaced by other cementitious materials, or reduced by using lean-cement recipes. This report examines two experimental cements, one with fly ash and one with slag, developed by Cementa AB. To examine the potential of clinker replacement materials, tests for compressive strength, drying shrinkage, initial setting, heat generation and workability, were performed. The results show that the differences between the experimental cements and the reference are so small that both are useable as building cements. In addition, an ultrafine filler of limestone is used as a replacement material for further reduction of the clinker content in concrete. It was also found, that it is just as efficient to partly replace the experimental cements with ultrafine filler as in the reference cement. There are great opportunities to save energy and the environment impact with both clinker-saving cement recipes and with cement replacement materials. This should lead to a better, more environmentally friendly, building material in the future.

Vid betongframställning förekommer det spridningar i delmaterialens egenskaper som påverkar den färskaoch hårdnande betongen. Spridningarna i betongens delmaterial har studerats hos tre av Skanskas betongfabriker(Göteborg, Luleå och Norrköping), genom provuttag som analyserats hos Cementa Research.Provuttag har gjorts en gång per månad under ett års tid från fabrikerna. Delmaterialen som har analyseratsär ballast, cement, flytmedel och kalkfiller (endast hos Göteborg och Norrköping). Siktning av ballast0-8 mm har utförts med den traditionella siktningen. För kornstorlekar mindre än 0,25 mm, cement samtkalkfiller har lasersiktning använts.För att få en överskådlig bild över spridningarna hos delmaterialen har en analys utförts som illusteraravvikelserna med exakta siffror. Analysen har visat att den traditionella siktingen har mindre spridningjämfört med lasersiktning. Dessutom visar analysen att sättmåttet har större spridning jämfört med hållfastheten.För ballast 0-8 mm har minst spridning visats hos Luleå och störst hos Norrköping, däremot så har Luleåvisat störst spridning i ballast < 0,25 mm, cement, kalkfiller flytmedel och hållfasthet samtidigt som Göteborgvisat minst spridning i dessa och istället störst spridning i sättmått.För att få en överskådlig bild över vilka egenskapsförändringar som förväntas i betongen om respektivedelmaterial förändrats åt något håll har deskriptiv analys tillämpats parallellt med teoretisk analys. Dendeskriptiva analysen har avgränsats genom att undersöka hur förändringar i delmaterialen ballast, cement,kalkfiller och flytmedel påverkar sättmåttet och hållfastheten.Resultaten från den deskriptiva analysen har visat att en utökad mängd grövre ballast 0-8 mm ger upphovtill större sättmått och en utökad mängd finare ballast 0-8 mm ger högre hållfasthet för majoriteten avproverna. För ballast 0-8 mm < 0,25 mm har analysen visat att finare ballast < 0,25 mm ger upphov tillstörre sättmått. Hos Göteborg visar dessutom majoriteten av proverna högre hållfasthet för finare ballast< 0,25 mm.Prover från Göteborg har visat att grövre kalkfiller ger högre hållfasthet. Hos Norrköping visar dessutommajoriteten av proverna större sättmått för finare kalkfiller och högre hållfasthet för grövre kalkfiller.För cementet har analysen visat att majoriteten av proverna hos Luleå har gett upphov till större sättmåttför finare cement och högre hållfasthet för grövre cement. Hos Norrköping har analysen visat sammagällande hållfasthet, däremot tvärtom för sättmåttet, d.v.s. grövre cement har gett upphov till större sättmått.För flytmedel har majoriteten av proverna hos Luleå visat att högre torrhalt gett upphov till större sättmåttoch lägre torrhalt resulterat till högre hållfasthet. / During concrete production, property variations of the constituents occur that affect the fresh and hardenedconcrete. The variation in the constituents has been studied at three of Skanska’s concrete plants(Gothenburg, Luleå and Norrköping) through the samples analyzed at Cementa Research. Sampling atthese factories took place once per month over a one year period. The constituents that have been analyzedare aggregates, cement, superplasticizers and limestone filler (only in Gothenburg and Norrköping).Sieving of aggregates 0-8 mm has been conducted with traditional sieving. For grain sizes smaller than0.25 mm, cement and limestone filler laser sieving has been used.To get a clear picture of the variations in the constituents an analysis was performed that illustrated theexact figures of the discrepancies. Analyses show that the traditional sieving has less variation compared tolaser sighting. Moreover, the analysis shows that the slump has larger variations than the compressivestrength.Luleå showed the least variation for aggregates 0-8 mm while the largest variation was apparent at Norrkoping.However, Luleå has shown the largest variation in aggregates < 0.25 mm, cement, limestone filler,superplasticizers and compressive strength. Gothenburg on the other hand showed least variationamongst these while showing the largest variation in the slump.To better understand the property changes that are expected in the concrete of the respective the constituentsin either direction, both descriptive and theoretical analysis are applied simultaneously. The descriptiveanalysis has been limited to explore how changes in aggregates, cement, limestone fillers andsuperplasticizers affect the slump and compressive strength.The results of the descriptive analysis has shown that an increased amount of coarse aggregates 0-8 mmgives rise to larger slump and an increased amount of finer aggregates 0-8 mm gives greater compressivestrength to the majority of the samples. For aggregates 0-8 mm < 0.25 mm analysis has shown that fineraggregates < 0.25 mm give rise to greater slump. Analysis in Gothenburg also shows that the majority ofthe samples have higher compressive strength for the finer aggregates < 0.25 mm.Samples from Gothenburg have shown that coarser limestone filler provides higher compressive strength.Majority of the samples at Norrköping show greater slump for fine limestone filler and higher compressivestrength for coarse limestone filler.Analyses of cement have shown that the majority of the samples in Luleå have given rise to greater slumpfor finer cements and higher compressive strength for coarser cement. In Norrköping, the analysisdemonstrated the same compressive strength, however, to the contrary coarse cement has given rise togreater slump.Analysis of superplasticizers in Luleå show that the majority of the samples at higher dry content resultedin greater slump and at lower dry content resulted in higher compressive strength.