The fight to establish victim rights in Florida began with a handful of dedicated practitioners, victims and survivors. They battled burnout, apathy, rejection and less than adequate funding. Power struggles arose between personalities, egos, the institutionalized governmental agencies, and funding sources. This dissertation chronicles the creation of the Florida Network of Victim Witness Services (FNVWS) as an agent of social reform, and documents the organization's evolution. / Source: Dissertation Abstracts International, Volume: 52-08, Section: A, page: 3084. / Major Professor: Leroy C. Gould. / Thesis (Ph.D.)--The Florida State University, 1991.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

Social capital is a relatively new concept compared to welfare, though debates on the advantages of different welfare regimes and the links between state provision and social participation are tentatively connecting the two areas. Esping-Andersen classifies welfare regimes into three types - market-focused liberal, status-focused corporatist, and equality-focused social democratic regimes. Each has been well studied with regards to the effects of commodification (market dependency), stratification (inequality and stigma), and familialisation (paternalistic family dependency). However, such focus largely upon economic rather than social concerns. This thesis examines the proposition that welfare can ???build society??? by promoting these social aspects otherwise known as social capital. The social capital concept has definition and measurement problems with causality and the capture of social activities rather than just norms. Acknowledging, this, social capital is preferably defined from the literature as norms of trust, networks of association membership, and practices of volunteering and socialising. A critical reading highlights the importance of separating bonding social capital, as captured in Bourdieu and Coleman???s exclusive networks, from bridging social capital, more akin to Putnam???s civil society and thus closer to social welfare. This thesis examines numerous empirical measures of bridging social capital, by looking at norms and networks through the World Values Survey, and practices through the Multinational Time Use Study across nine OECD countries. Results show that social democratic welfare regimes do promote social capital, with high levels of trust, membership and social activity. Corporatist welfare regimes show low but constant levels of social capital, whilst liberal welfare regimes have experienced declines in trust. Increasingly means-tested liberal regimes register high levels of commodification, with poor work-leisure balances, and are also more stratified with higher levels of inequality, whilst attitudes stigmatising immigrants and the poor are apparent amongst all less trusting countries. Familialisation is explicit in corporatist values and male/female work imbalances, and implicit in liberal values and poor family payments, with reduced social capital contributions from women as a result. Overall empirical testing of relations between welfare regimes and social capital show that both are linked most positively under universal rather than meanstested conditions.

No description available.

<p>Anorexi är en sjukdom som framförallt drabbar flickor, på grund av att sjukdomen i uppskattningsvis 90 % av alla fall är av det kvinnliga könet kan denna anses vara en typisk flickproblematik. Sjukdomen kännetecknas av en kraftig viktnedgång, ångest, depression och tvångstankar. Behandling av sjukdomen är flerårig och i några fall är det en sjukdom som patienten aldrig blir helt frisk från. Ätstörningen kan i vissa fall gå så långt att den leder till döden. De som lider av sjukdomen har en felaktig bild av sig själva och inser ofta inte att de är allvarligt sjuka, det kan därför vara svårt att få dem att gå med på frivilliga former av vård. Trots detta finns det inte några lagliga förutsättningar att tvångsvårda unga med anorexi. Psykisk störning i sig kan inte grunda tvångsvård enligt lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU), utan endast det beteende som störningen ger upphov till. I ett prejudicerande fall från Kammarrätten har slagits fast att det beteende som anorektiker uppvisar som en följd av sin psykiska störning inte faller under begreppet socialt nedbrytande beteende i 3 § LVU. De uppfyller heller inte kravet på allvarlig psykisk störning, som är en av grundförutsättningarna för att lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård (LPT) ska kunna tillämpas.</p><p>Unga med anorexi befinner sig således i en gråzon, där varken tvångsvård enligt LVU eller LPT kan aktualiseras. Denna gråzon mellan allvarlig psykisk störning och socialt nedbrytande beteende existerar på grund av att lagliga förutsättningar för att tvångsvårda unga med anorexi inte kan erhållas vare sig i LPT eller i LVU, tillhörande förarbetsuttalanden eller rättspraxis. Eftersom anorexi är ett tillstånd där man, ofta ovetandes om sitt egna allvarliga tillstånd, pendlar mellan liv och död bör lagtexten förändras så att unga med anorexi faller inom LVU eller LPT:s ordalydelse.</p>

<p>Syftet med denna studie är att undersöka hur anställningen av personal inom äldreomsorgen går tillväga samt vilka personer söker enhetscheferna. För att klargöra syftet har vi använt oss av två frågeställningar. Vilka metoder och strategier använder enhetschefen för att hitta lämpliga personer, samt vilka kvalifikationer söker enhetscheferna hos de personer som ska anställas?</p><p>Vår studie baseras på kvalitativa intervjuer med sex enhetschefer inom äldreomsorgen. Det resultat som efter bearbetning och analys framkommit har vi valt att redovisa i olika kategorier. De kategorier som som presenteras i analys och resultatdelen representeras av de metoder, strategier samt kvalifikationskrav som enhetscheferna tillämpar vid anställningar av personer inom äldreomsorgen.</p><p>I studien kom vi fram till att de metoder enhetscheferna tillämpar vid anställningsförfarandet för att finna lämplig personal är arbetsgruppen, referenser och anställningsintervjun. Lagen om anställningsskydd (LAS)är en strategi som enhetscheferna använder sig av vid anställning. De kvalifikationer som enhetscheferna lägger vikt vid i anställningsförfarandet är bemötande, empati, människovärdet, samarbetsförmåga,flexibilitet, etisk medvetenhet, kommunikationsförmåga samt utbildning.</p><p>I slutet av denna uppsats förs en diskussion kring de metodet och strategier som används samt de kvalifikationer som eftersöks av enhetscheferna.</p>