Flera av Sveriges storstadskommuner har under det senaste årtiondet börjat ta fram virtuella stadsmodeller. Även Mät- och Kartavdelningen på Falu kommun är intresserade av att ta fram en stadsmodell, men ännu vet man inte hur det arbetet bör utföras. Därför har jag fått i uppdrag att utreda hur byggnaderna till en sådan modell kan tas fram, vilket också är syftet med den här studien. Anledningen till att Falu kommun vill ha en stadsmodell är främst att den skall vara ett stöd vid stadsplanering. Kommunen har bestämt att den norska SOSI-standardens (Systematic Organisation of Spatial Information) 3D-nivå 2 skall följas. Den detaljnivån redovisar byggnaderna med enkla takformer. Standarden anger bland annat vad som skall mätas in, hur stort punktmedelfelet får vara och hur modellen för datalagring skall se ut.   Ett noggrannhetstest för inmätning med datorprogrammet Pictometry utfördes. Testresultaten användes för att beräkna det totala medelfelet för inmätning med Pictometry. För övriga inmätningsmetoder beräknades de totala medelfelen från schablonvärden och uppskattade medelfel.   Det finns många tänkbara inmätningsmetoder och mätinstrument, till exempel fotogrammetri och totalstation. Som höjdreferens för några av metoderna kan Lantmäteriets nya nationella höjdmodell användas. De största städerna i Sverige har laserskannats från luften. Den valda inmätningsmetoden bestämmer hur den geometriska rekonstruktionen av byggnaderna skall göras. Om de föreslagna rekonstruktionsmetoderna följs kommer byggnadsmodellerna bara att bestå av plana ytor utan onödiga diagonala veck. Överbestämningar kan användas under rekonstruktionen både för kontroll av grova fel och för att förbättra noggrannheten. Det sätt på vilken textur på ytor bör göras beror mest på hur lång tid textureringen tillåts ta och om modellerna skall användas i programmet Google Earth. De färdiga modellerna skall lagras både som ytor och linjer. Linjerna skall delas upp i separata dataset enligt anvisningarna i SOSI-standarden. En stadsmodell med platta tak och betydligt lägre noggrannhetskrav verkar vara ett tänkbart alternativ tills laserskannade punkter eller flygbilder på nya byggnader finns tillgängliga.