Within the last decade there has been considerable national attention focused upon hospital quality and patient safety performance. Improvements in performance have been realized, but the rate of improvement has been slow. There is an increasing consensus that new ideas and national strategies are needed to accelerate improvement efforts in addressing quality/safety issues. Currently, within the hospital setting more attention is being paid to the role of leadership starting with the board of trustees in addressing gaps in performance. Organization-wide awareness of critical gaps in performance, accountability structures, and organizational ability are considered critical facilitators of improvement efforts. The characteristics of awareness, accountability, ability, and action are components of a "4A" conceptual framework that is used most prominently by the National Quality Forum (NQF) in their Safe Practices for Better Healthcare toolkit to frame governance and leaderships' responsibilities in establishing leadership structures and systems to ensure the safety of patients and staff. This study utilizes the National Quality Forum's version of the 4A model to frame an empirical examination of the relationship between leadership structure and system characteristics and hospitals' implementation of the medication reconciliation innovation. A Patient Safety, Culture, and Leadership survey was used to capture Iowa hospital CEO/Quality Leaders' perceptions of board and leadership awareness and accountability characteristics. And, on a quarterly basis since mid-2006 a separate web-based survey has captured Iowa hospital Quality Leaders' perceptions of medication reconciliation implementation. Both cross-sectional and longitudinal analyses were conducted to examine the relationship between leadership structures and systems and hospital-wide deployment of the medication reconciliation initiative. This study finds evidence that board-level awareness characteristics - the time the board spent in meetings on quality and safety issues, and the frequency of board receipt of a formal quality/safety report - were positively related to hospitals' early efforts to deploy the medication reconciliation initiative. Over time hospitals' financial ability was positively related to deployment of this initiative. Further research should focus on how healthcare governance and leadership teams can use the elements of leadership structures and systems safe practices to effectively create and sustain a culture of safety.

Bakgrund: Obesa utgör 10% av befolkningen i Sverige. De riskerar på grund av sin anatomi attdrabbas av lungkomplikationer efter generell anestesi. De har rätt till säker,evidensbaserad och individanpassad omvårdnad utifrån sina behov för att förebyggariskerna för onödigt lidande och samhällskostnad. Det är anestesisjuksköterskansansvar att leverera anestesiologisk omvårdnad av sådan kvalitet, och medkompetensutveckling utifrån evidens och ett patientsäkert förhållningssätt är detlångt ifrån omöjligt. Syfte: Kartlägga effekter av intraoperativa ventilationsmetoder och åtgärder somanestesisjuksköterskor kan tillämpa för förbättrad ventilation hos obesa patientersom genomgår generell anestesi. Metod: Systematisk litteraturstudie, 13 randomiserade kontrollerade studier som presenteratsgenom en narrativ syntes. Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier av ventilationsmetoder eller åtgärder som kanförbättra obesa patienters ventilation. Ventilatorinställningar, Alveolär rekryteringoch Applikation av positivt tryck vid spontanandning. Slutsatser: Högt/individanpassat PEEP i kombination med lungrekrytering kan förbättra denintraoperativa ventilationen. Både VCV och PCV kan tillämpas för effektivventilation av obesa patienter, PCV, icke-invasiv ventilation med positivt tryck, ochinverterad respirationsratio kan ge bättre intraoperativ syresättning. Ingen kopplingmellan i resultatet förekommande ventilationsmetoder och minskade postoperativakomplikationer kunde påvisas. / Bakgrund: Överviktiga utgör 10% av sveriges befolkning. Av anatomiska skäl riskerar de att drabbas av lungkomplikationer efter generell anestesi. De har rätt till säker, evidensbaserad och individualiserad vård som härrör från deras behov för att förehålla risken för onödigt lidande och börda för den nationella ekonomin. Det är narkosläkarens ansvar att leverera anestesiologisk vård av sådan kvalitet, och med kompetensutveckling som härrör från såväl bevis som en patientsäkerhetsapproach är det långt ifrån omöjligt. Sikta: Att kartlägga effekterna av intraoperativa ventilationsmetoder och åtgärder som dåurs narkosläkare kan ansöka om förbättrad ventilation av överviktiga patienter som utsätts förgenetisk anestesi. Metod: En systematisk litteratur översyn, 13 randomiserade kontrollerade prövningar analyserades och presenterades i en berättande syntes. Resultat: Analysen gav tre kategorier av ventilationsmetoder och åtgärder som kan bidra till ett positivt resultat när det gäller den överviktiga patientens ventilation. Ventilatorsettings, alveolar rekrytering och tillämpning av positivt tryck underspontanig andning. Slutsatser: Hög/individualiserad PEEP i kombination med rekryteringsmanövrering kan förbättra intraoperativ ventilation. Både VCV och PCV kan tillämpas för effektivventilation av överviktiga patienter, PCV, icke-invasiv positivt tryck ventilation och inverterade andning förhållandet kan resultera i högre intraoperativa syrenivåer. Ingen anslutning hittades mellan ventilationsmetoderna som inträffade i resultatetoch minskning av postoperativa pulmonell komplikationer.