No description available.

No description available.

Trademarks are an essential and usual part of business. Even though the most part of signs registered in the European Union consists of ‘traditional’ marks (such as words, letters, numerals, etc.), with the development of technologies the registration of ‘non-traditional’ marks (such as colours, sounds, holograms, smells, etc.) became possible and sometimes daily practice. In 2015, European Commission and European Parliament faced the necessity to harmonize an established trademark system by amending the regulations. One of the main changes was the removal of the graphical representation requirement which opens new possibilities for trademark holders in relation to register non-traditional marks like olfactory marks that were not generally accepted for the registration before. This thesis is a brief research of the requirements that are established for the registration of non-traditional marks and the future perspective of European trademark regulation due to the latest amendments.

No description available.

No description available.

No description available.

The rise and deepening of economic globalization has highlighted a closer connection between international arrangements that governs global capital flow on the one hand, and acquisition of land and natural resources on the other. These shifts of political economy underpin how international investment law has created contrasting social dimensions of how land rights remain embedded in many societies. 6 As national and international regulations reflect the governance of land, the legitimacy to mediate among competing land claims will depend much on how these regulations can recognize the different values that society and actors attaches to land. Accordingly, this research will examine the multilevel system of governance covering the growing actions of commercialized land relations in developing countries. By looking at the interface between smallholder’s rights to land and large-scale land deals there is a growing concern that this relationship creates asymmetric rights in favor of the investor. With a closer inspection, it is also crucial to understand the host state’s facilitation of the investment as it determines to a high degree the outcome of land allocation processes.

I Sverige finns det sju lagstiftade diskrimineringsgrunder. Dessa sju lagstiftade grunder är kön, etnicitet, ålder, sexuell läggning, funktionshinder, religion samt könsöverskridande identitet eller uttryck. Den nuvarande svenska diskrimineringslagstiftningen är till stor del påverkad av EU -rätten. I uppsatsen beskrivs bakgrunden till den nuvarande diskrimineringslagen samt dess sju utvalda grunder. Syftet är att analysera hur urvalsprocessen har sett ut i valet av lagstiftade grunder för att utmynna i en slutsats om Sveriges lagstiftning har begränsningar inom diskriminering. Genom att rättsanalytiskt studera den nuvarande lagstiftningen, den äldre lagstiftningen och internationell påverkan drar jag slutsatser i hur detta sammanlänkas.  Slutsatsen i arbetet landar i att utvecklingen med jämställdhetsarbetet har förändrats under förgående decennier för att i dagsläget bestå av en civilrättslig paraplylagstiftning med skydd för svagare parter. EU och Europarådet har haft ett stort inflytande i utformandet av den nationella lagstiftningen i form av förhållningsregler och aktivt arbete med de mänskliga rättigheterna. I frågan om Sveriges eventuella begränsningar framgår inget entydigt svar utan måste ses utifrån flera olika aspekter.

Våldtäktsbrottet genomgick en radikal förändring den första juli 2018 när samtyckeslagen införlivades i svensk rätt. Gärningspersonen behöver inte längre ha använt sig av något medel eller utnyttjat en särskild situation för att dömas för våldtäkt. Sedan reformen av sexualbrottslagstiftningen omfattar straffansvaret situationer då en person inte deltagit frivilligt i de sexuella handlingarna. Därutöver har en ny ansvarsform tillkommit genom införandet av det nya brottet oaktsam våldtäkt. Lagrådsremissen bemöttes med en hel del kritik från Lagrådet som främst avstyrkte förslaget på grund av att frivillighetsrekvisitet inte uppfyllde kravet på förutsägbarhet. Uppsatsens syfte är att analysera brottet oaktsam våldtäkts konstruktion med särskilt fokus på att fastställa innebörden av frivillighets- och oaktsamhetsrekvisitet. Därtill ska det undersökas om kriterierna är förenade med några oklarheter.  Det kan konstateras att brottet har stärkt skyddet för den sexuella integriteten och självbestämmanderätten; dels i form av dess frivillighetskriterium, dels på grund av att oaktsamhetsansvaret omfattar gärningar där offret lider skada redan vid en oaktsam insikt hos förövaren. Frivillighetsrekvisitet har inget bestämt innehåll men det ska särskilt beaktas om frivillighet har kommit till uttryck genom ord eller handling eller på annat sätt. Insikten hos gärningspersonen ska uppnå kravet på grov oaktsamhet, vilken omfattar medveten oaktsamhet men även vissa grövre fall av omedveten oaktsamhet. Det nya brottet verkar däremot vara förenat med vissa tolkningssvårigheter. I uppsatsen redogörs för gränsdragningsproblematik beträffande gränsen mellan uppsåt och oaktsamhet som främst verkar föreligga när målsäganden reagerat på gärningen med passivitet. Dessutom finns vissa problemfrågor i gränsdragningen mellan ofrivilligt deltagande och lagligt tjatsex, vilket uppstår när målsäganden lämnat uttryck för både vilja och ovilja att delta. Bedömningarna av frivilligt deltagande och oaktsamhet avhandlas i uppsatsen där dessa frågor diskuteras mer utförligt. Sammantaget visar analysen av oaktsam våldtäkt att viss kritik mot brottets utformning verkar haft fog för sig men att det inte är något som inte Högsta domstolen kan klargöra med hjälp av framtida prejudicerande avgöranden. Brottet som sådant fyller en viktig funktion för stärkandet av skyddet för våldtäktsoffer.

No description available.