No description available.

Coworking och andra nya former av flexibla kontorslösningar har under flera års tid varit på kraftig uppgång. Fenomenet har expanderat främst i de tätbefolkade storstäderna och ur ett internationellt perspektiv utgör det nu en betydande andel av den kommersiella hyresmarknaden. Uppläggen möjliggör en smidig skalbarhet för framförallt mindre företag och bidrar till ett effektivt nyttjande av det begränsade antalet kontorsbyggnader. De här flexibla kontorsupplåtelserna möjliggör för företag, organisationer och privatpersoner att genom ett medlemskap få tillgång till en dynamisk kontorsmiljö med ett flertal kringtjänster. Lokalerna kan antingen fullt ut delas med övriga ”medlemmar” eller till viss del utgöras av exklusiv kontorsyta. I medlemskapet ingår ofta tillgång till en rad olika kringtjänster som exempelvis bemannad reception och deltagande i sociala evenemang. Dessa avtalsförhållanden bär både många likheter och olikheter med traditionella lokalhyresavtal och frågan om hyreslagstiftningen är tillämplig har inte än besvarats av svensk domstol. Den här uppsatsen utreder därför ramarna för hyreslagens tillämpningsområde och applicerar sedan de slutsatserna på ett antal exemplifierande avtalsscenarion som speglar motsvarande avtalsförhållanden på hyresmarknaden idag. Uppsatsen svarar på hur dessa nya typer av kontorsupplåtelser ska placeras i den lokalhyresrättsliga systematiken och utreder vilka konsekvenser det får för parterna på marknaden. Resultaten kan sammanfattningsvis sägas konstatera att hyreslagen med största sannolikhet äger tillämplighet på dessa avtalsförhållanden, men att de rättsliga konsekvenserna av ett domstolsförfarande troligtvis inte skulle bli påtagligt inverkande för avtalsparterna.

At this time writing, Sweden has reached a record high immigration from countries both within and outside the EU. In correspondence with this massive migratory movement the question of integration becomes prioritized and one of the aspects arising due to this is the possibility to access the labor market. Analyzing the Swedish labor market situation, it is shown by evidence that there is an extensive ethnic discrimination that is partly linked to the recruitment process. Legislators both from Swedish and European level have issued acts to prevent employment discrimination because of ethnicity in order to maintain the protection of the fundamental right to non-discrimination and equal treatment. On the other hand, in support with legislation there is a possibility for the employer to justify indirect discrimination in the recruitment procedure by applying a criterion for certain language skills. Furthermore, this language criterion can occur to be a particular disadvantage for people who do not master the Swedish language fluently as a native. In order to justify a discriminatory act like this, the court must investigate whether the criterion is proportionate by applying a proportionality test. This study intends to investigate and analyze the case-law on ethnic discrimination disputes derived from the Swedish Labor Court and the European Court of Justice and throughout that establish if the Swedish Labor Court case-law is compatible with EU-law. In order to answer the research questions, a legal dogmatic method has been used in combination with an EU legal method. The investigation shows that the Swedish Labor Court is addressing the principle of proportionality in a manner of minimum standards which mainly focuses on the underlying reasons for the action that is linked to benefit the interest of the employer. The investigation also shows that the Swedish Labor Court lacks to obtain the standards that is set in provision of the burden of proof that is set by EU-law and Swedish law.

This empirical work and base has been to analyze the government’s investigation (SOU 2008:27): the future road – a reformed high school, which led to the high school reform that the Swedish government introduced as proposition (2008/09:199) about: Higher demand and quality within the high school. Skolverket (part of the Swedish government) has worked with the development of this steering document within their own mission Gy2011 in connection with the high schools during the transition. The reform comes into effect 1 of July 2011. This led to the main purpose to ask questions what high school principals and teachers think of the reform and to what extent it effects the high school programs, the examination system, what impact they see on the individual and the demand from society, and to some extent what the respondent´s answers about the government’s definition of what the higher demand and quality in the reform signify. The scientific base of this method has also been to analyze the pedagogue and the pragmatic John Dewey’s theories connected to the SOU 2008:27, Gy2011, historical reforms and education politics through scientists and views in a changeable society.   The result shows that the principals and teachers have high hopes that the reform can lead to equal value in a national view and that the evaluation will become easier with less local freedom within the high school programs. They see a problem with present-days high-school that everyone in the system is able to reach university qualification. But this “school for everybody” hasn’t worked when the knowledge condition is too different among students. The respondents see that the student’s theoretical knowledge from the primary school (with only three approved school subjects) makes it tough to reach the goal in the high school programs – this doesn’t answer the quality demand from the market and the customer. The result also shows that the demand on awareness on students (and parents) will be harder when too choose either a university- or an occupational training program (examination).  The respondents seem to agree (with the reform and state investigator) that the definition on the difference between the examinations makes it clearer what the education plans (and the goals) actually leads to for the students. When scientific theories in these analyzes is placed against the reform, the result shows that Dewey’s theories is much current as an organic pragmatic education process (the individual in interaction with society), today’s school system isn’t up to date in the process with society and the consumer (the buyer). The politics within the government has been to slow to reform the high school – the consequence has led to that students haven’t been able to reach the goals during their education programs (the obscurity has been obvious). The lack of equal value of high school education is a national quality problem.

Uppsatsen behandlar betydelsen av individens konsumtion i vårt konsumtionssamhälle med utgångspunkt att studera den eventuella relationen mellan individens konsumtionsprioriteringar och dennes roll. När vi studerar den eventuella relationen så undersöker vi om individens roll påverkas av hans/hennes konsumerande aller det, av omgivningen, förväntade konsumerandet.

Syftet med uppsatsen är att analysera vilka faktorer skolkuratorerna anser påverka ungdomars psykiska ohälsa. Vår ambitition är att visa på faktorer som kan tänkas ha påverkande betydelse för ungdomars psykiska ohälsa utifrån deras förändrande livsvillkor och möjligheter. Vi anser att deras position i skolan och den dagliga kontakt som de har med elever utgör en viktig del i att få ökad kunskap om problematiken ifråga. Följande frågeställningar kommer behandlas i uppsatsen.• Vilka är de centrala samhällsfaktorer som påverkar ungdomars psykiska ohälsa?• Vilka effekter har dessa på ungdomars livsvillkor och deras möjligheter att bli vuxna?Datainsamlingen har skett genom kvalitativa, strukturerade djupintervjuer med sex stycken skolkuratorer på fem gymnasieskolor i en större och en mindre stad i mellan Sverige. Alla kuratorer är kvinnor och är i åldrarna mellan tjugosju till sextiofem år. De teorier som ligger till grund för studien är Anthony Giddens modernitets teori samt teorier om samband mellan risk-, frisk och skyddsfaktorer.De slutsatser som kan dras utifrån denna uppsatsstudie är att respondenterna upplever att det finns centrala faktorer som påverkar den psykiska ohälsan hos ungdomar. Faktorer som bland annat hemförhållande, föräldrars psykiska mående och ekonomiska förhållanden samt de ungas bristande kontakt med vuxenvärlden. Resultatet visar även att samhällsförändringar är en påverkande faktor på ungas psykiska hälsa. Det handlar främst om att vi idag har ett ökat informationsflöde där media och internet, enligt våra respondenter är en viktig faktor till att unga mår allt sämre idag. Vi har även kunnat se utifrån vårt resultat att dagens moderna samhälle bidragit till att det har skett en utveckling från ett traditionellt kollektivt samhälle till ett mer individualiserat och differentierat samhälle där den enskilda individen står allt mer i fokus. Den tidigare forskning vi hänvisar till visar på likheter med det resultat vi fått fram.

I denna studie har det undersökts individers uppfattning på faktorer som utvecklar idrotter i samhället. Ekonomi, mångfald, geografi, genus och kultur är övergripande faktorer vi lagt fokus på att undersöka. Denna studie utfördes efter en kvalitativ metod genom semistrukturerade intervjuer. Tre respondenter har intervjuats och valdes ut eftersom de besatt mycket kunskap inom varsin idrott. Idrotterna vi har valt undersöka i studien är fotboll, innebandy och ishockey. I resultaten framkommer det att tillgängligheten och den globala spridningen av idrotter har stort betydande för dess utveckling. Idrotter som funnits längre kontra relativt unga idrotter spelar stor roll då kulturella aspekter har betydelse för individers medvetande av idrotter. Resultaten visar även utveckling av vissa idrotter på olika orter har att göra med tillfälligheter och intresse.

Sammanfattning          I denna studie undersöks vilka faktorer som bidrar till att barn som växer upp med minst en förälder som missbrukar alkohol, trots detta har en social fungerande tillvaro idag. Frågeställningarna behandlar skyddsfaktorer, riskfaktorer och hur barn hanterar sin situation. För att svara på dessa frågor har litteratur på området och tre kvalitativa intervjuer legat till grund för resultaten. Litteraturen består av internationella artiklar, svenska artiklar, böcker och rapporter. Materialet har analyserats och problematiserats med begreppen resiliens och KASAM som teoretiska utgångspunkter. Forskningen pekar på att barn till alkoholmissbrukare skyddas av en mängd faktorer och att det är unikt vad som skyddar varje enskilt barn. Några av dessa skyddsfaktorer är en stabil vuxen, att ha klarat skolan bra, känt kontroll och sammanhang. Vad som framkommit i undersökningen är till viss del detsamma. Denna undersökning visar på att en nära vän och närvaro i ett sammanhang, där man känner dig trygg utan missbruket var faktorer som bidragit till att barnen klarat sig.

I takt med samhällsutvecklingen ställs nya krav på straffrätten. Brott och straff har det senaste decenniet kommit att bli ett allt mer omdebatterat ämne. Allmänheten efterfrågan straffskärpningar och på senare år har det kommit flera lagförslag som syftar till att höja straffen för olika brottstyper. I uppsatsen har vi framförallt fokuserat på lagförslagen i proposition 2009/10:147 och proposition 2016/17:108. Det huvudsakliga innehållet i prop. 2009/10:147 består av förslag till ändringar av de grundläggande bestämmelserna om straffvärde i 29 kap. brottsbalken (1962:700). Vidare föreslås straffskärpningar för olika våldsbrott, bland annat grov misshandel och grovt vållande till annans död. I prop. 2016/17:108 föreslås ytterligare straffskärpningar av våldsbrotten. I uppsatsen redogör vi även kort för innehållet i prop. 2012/13:111, prop. 2015/16:111, prop. 2017/18:26 och SOU 2018:2. Syftet med uppsatsen har varit att utreda hur straffskärpningarna förhåller sig till olika straffideologier. För uppsatsens genomförande har vi i teoridelen, utöver propositionerna, redogjort för straffrättsliga begrepp och ideologier. Vi belyser även straffrättspolitiken och effekter av höjda straff som uppmärksammats i forskning och litteratur.  Genom att analysera lagförslagen har vi försökt identifiera vilka motiv som ligger till grund för straffskärpningarna. Vi har undersökt hur lagstiftarens motiv förhåller sig till olika straffrättsliga ideologier samt vilka andra faktorer som påverkar den kriminalpolitiska debatten. Uppsatsen har lyft fram tänkbara orsaker till den hårdnade kriminalpolitiska debatten.  I vår undersökning ifrågasätter vi hur förenliga straffskärpningarna är med olika straffideologier. “Punitiveness may pose as a symbol of strength, but it should be interpreted as a symptom of weak authority and inadequate controls” David Garland

Sedan terroristattackerna som inträffade i USA 11 september 2001 har penningtvätt blivit ett väldigt uppmärksammat problem. Det var efter händelserna som åtgärderna inom penningtvätt fick en större innebörd, både internationellt och likaväl nationellt. Begreppet fick en bredare omfattning där bland annat finansiering av terrorism tillämpades. Penningtvätt kan tolkas som ett definitionsproblem eftersom begreppet är väldigt vidsträckt, dessutom kan penningtvätt genomföras genom flera olika metoder och behöver därför utvidgade åtgärder. Bekämpningen är idag väldigt stor, både genom EU-penningtvättsdirektiv, internationella organisationer och den svenska lagstiftningen. Det globala samarbetet är ett stort verktyg för att förhindra den fria rörligheten av kapital och tjänster. Kan vi stoppa finansiering av kriminell verksamhet, så är vi ett steg närmare att stoppa penningtvätt som är organiserad brottslighet. Utvecklingen inom penningtvätt går framåt, nya bestämmelser analyseras av EU samt internationella organisationer och tillämpas därefter i medlemsstaterna. Men ibland kan man fråga sig hur långt skall den internationella regleringen gå gällande den enskildas rättigheter och hur förhåller rättssäkerheten sig till effektiviseringen av penningtvätt. I Sverige är det brottsbekämpande myndigheterna och tillsynsmyndigheterna som utför grunderna och tillsynen i åtgärderna. Verksamhetsutövarna har den viktigaste uppgiften att tillämpa regleringarna, men hur resultatrikt arbetet är, är dock en annan fråga. Denna uppsats kommer behandla penningtvätt dels utifrån Europeiska Unionens  penningtvättsdirektiv och andra internationella organisationers bestämmelser, dels från de svenska rättssystemet regleringar och efterlevnad. Vidare kommer uppsatsen beröra rättssäkerhetsfrågan där den enskildas, både den fysiska och juridiska personens, rättigheter och skydd står i fokus vid den offentliga maktens handlande. / Since the terrorist attack occurred in the United States September 11th 2001 the money laundering has been a very attentively problem. It was after the incident that the action in money laundering got more significance, both internationally just as well as nationally. The concept got a wider extent where partly funding of terrorism practiced. Money laundering can be interpreted as a definition problem because the concept is very broad, as well can money laundering implemented through many different methods and therefore needs extending arrangements. The combating today is very large, both through EU-money laundering directive, international organizations and the Swedish legislation. The global cooperation is a substantial tool to prevent the freedom of capital and services. If we can stop the funding of criminal operation, then we are a step closer to stop money laundering which is organized criminality.  The development in money laundering are going forward, new regulations analyses by EU and international organizations, and applies in the member countries. But sometimes to be to question oneself how far the international regulation goes in terms of the individual rights and how it stands the legal security itself to potentiation of money laundering. In Sweden it is the law enforcement authorities and regulatory authority that conducts the basis and the supervision in the acts. The operator has the most important task to practice the regulations, but how the results of the work is, is however another question.  This essay will be to work money laundering partly outside the European Union’s money laundering directive and other international organizations regulation, also from the Swedish legal systems regulations and compliance. Further in this paper will be affect the legal security question where the individual, both legal and physical person, rights and protection are the focus of public power and action.