Throughout history the Sami community have been excluded from Swedish society. They were submitted to discrimination, abuse and the denial of rights. Although the political movement of Sami people is long, we have in recent years seen how a demand for truth and justice is taking more space within the official Sami political movement. The aim of this thesis is to gain a wider understanding of Sami political demands and the idea of justice in Sweden through a Truth Commission. Applying a post-colonial theory and Bacchi’s “What’s the problem?”-methodology I have set out to analyse how the discourse of the idea of justice and a Sami Truth Commission (STC) is being constructed by the Sami political movement, non-affiliated Sami and the Swedish government. The secondary material I have used is earlier research and pre-existing interviews with Sami people. My primary material is documents made by Sami political movement and the Swedish government regarding a STC. The conclusion is that the Sami political movement are constructing the discourse on a STC with a homogenous view of accountability. The non-affiliated Sami is constructing the discourse with a diversity of notion such as accountability, moving on and internal responsibility. The government’s discourse on STC is constructed with non- accountability and silence. However, there is a discourse on the idea of justice and it is constructed with notions of increased participation and to combat racism. / Det samiska samhället har genom historien exkluderats från majoritetssamhället i Sverige. De har blivit utsatta för diskriminering, övergrepp och blivit nekade sina rättigheter. Den samiska politiska rörelsen har en lång historia men det är på senare tid som vi sett ett ökat krav för sanning och rättvisa inom den parlamentariska samiska politiska rörelsen. Syftet med denna uppsats är att nå en bredare förståelse av de politiska kraven inom rörelsen och idén om rättvisa utifrån idén om en sanningskommission. Genom att använda mig av en postkolonial teori och av Bacchis ”What’s the problem”-metod vill jag analysera hur diskursen om idén om rättvisa och en samisk sanningskommission (SSK) konstrueras av den samiska politiska rörelsen, icke-politiska samer och den svenska regeringen. Mitt sekundära material består av tidigare forskning och genomförda intervjuer och mitt preliminära material består av dokument från den samiska politiska rörelsen och regeringen gällande en SSK. Mina slutsatser är att den samiska politiska rörelsen konstruerar diskursen om en SSK med en homogen bild av statens ansvar. De icke-politiska samerna konstruerar diskursen med en mångfald av begrepp så som ansvarighet, idén om att gå vidare och internt ansvar. Regeringens diskurs av en SSK är konstruerad med ett icke-ansvar och tystnad. Däremot går det att utröna en diskurs om rättvisa som är konstruerad med begrepp som ökat deltagande och kampen mot rasism.