Entreprenadformen totalentreprenad är en av de vanligaste former inom svensk husbyggande, likväl för Fastighetskontoret Västerås Stad är det den entreprenadform som används mest. Idag råder det bostadsbrist i Västerås stad på grund av den senaste tidens befolkningsökning samt det ökade flyktingmottagandet. Detta har lett till en press att ständigt bygga nya bostäder, samt att utföra ombyggnationer av befintliga fastigheter för att kunna anpassas till de uppstående behoven. På grund av denna tidspress som finns är det naturligt att man letar efter sätt att bygga snabbt på. Då totalentreprenad har den fördelen att kunna överlappa produktion och projektering tidsmässigt, leder detta till tidsmässiga fördelar och ses då som ett fördelaktigt val för Fastighetskontoret. Att Fastighetskontoret väljer att utföra ombyggnationer av befintliga bostäder är positivt, då det inte alltid finns nya marker att bygga nyproduktioner på. Dessutom vinner man tid på att utföra en ombyggnation, då det redan finns en befintlig fastighet och man redan där ligger före i tiden jämfört mot nyproduktion. Det här arbetet syftade till att fastställa vilka brister som fanns i planering och samordning i projektering- och produktionsfasen specifikt inom ett genomfört ombyggnationsprojekt hos Fastighetskontoret Västerås Stad. Efter att dessa brister var identifierade gavs det förslag till förbättringar i den nuvarande checklistan som användes utav projektledare. Initialt inleddes en arkivanalys av dokumentationen som fanns tillgänglig i en databas hos Fastighetskontoret där alla dokument granskades och blev studerade. Med hjälp av denna information kunde intervjufrågor utformas samt relaterad litteratur sökas, vilket utgjorde underlag till den teoretiska delen. Vidare utfördes en kvalitativ metod i form av intervjuer med nyckelpersoner inom totalentreprenaden och Fastighetskontoret som resultatet av detta arbete baserats på. Resultatet visade bland annat att planeringen av det studerade projektet inte hade några större brister, däremot fanns det vissa brister i kommunikation och samordning. En brist i kommunikation och samordning som visades var överlämningen av kunskap, erfarenheter och information mellan olika skeden i projektet, främst efter upphandling. Ifall man kunde se till att fler medlemmar från förprojekteringen kunde vara med i detaljprojekteringen skulle det kunna leda till att kunskapen och erfarenheten behölls kvar även i detta skede. Det visade sig också att Fastighetskontoret var ibland för detaljerade i sitt förfrågningsunderlag, då man angav både tekniska lösningar och funktionskrav. Därför var ett av förslagen på förbättringar att styra Fastighetskontorets konstruktörer på ett bättre sätt, då de bidrog till väldigt detaljerade ritningar. Förslaget var att införa en extra checklista för konstruktörerna som gav dem en hänvisning till hur deras ritningar ska förhålla sig till projektet.