No description available.

Dagvatten har kommit att anses som den största föroreningskällan för sjöar och vattendrag i närhet av städer och tätorter. I syfte att skydda känsliga recipienter och upprätthålla en hög vattenkvalitet är rening av dagvatten centralt. Dagvattendammar är en kostnadseffektiv åtgärd och en väl använd metod för reducering av dagvattenföroreningar i Sverige. StormTac är en dagvatten- och recipientmodell som används för beräkning av föroreningstransport och dimensionering av dagvattenreningsanläggningar. EU:s ramdirektiv för vatten är ett nationsöverskridande samarbete som ställer krav på medlemsländerna att upprätta god vattenkvalitet för samtliga vattenförekomster till år 2015. För att uppnå de mål som ställs inom EU:s ramdirektiv för vatten krävs att koncentrationen för 33 prioriterade ämnen ligger under satta gränsvärden. StormTac kan idag beräkna en dagvattendamms reningseffekt för 13 ämnen. Huvudsyftet med examensarbetet var att undersöka om en utvidgning av modellen är möjlig med det underlag som finns idag. Examensarbetet har även avsett att utreda om en felsökning och kvalitetsgranskning av de markanvändningsspecifika schablonhalterna, som modellen använder i föroreningstransportberäkningar, kan ge en högre noggrannhet i beräkningarna. Rapporten visar att det rådande underlaget för att utvidga dagvattenhanteringsmodellen i StormTac är bristfällig och fortsatta studier krävs i syfte att skapa en tillförlitlig utvidgning. Examensarbetet har sammanställt data och samband för ämnena bens(a)pyren, benso(g,h,i)perylen, fluoranten och bens(k)fluoranten och utgör en bra grund i utvidgningsarbetet av modellen. Rapporten belyser även vikten av att utvidga modellen för de polycykliska aromatiska kolväten som inte inkluderas av Ramdirektivets prioriterade ämnen. Av Naturvårdsverket har 16 polycykliska aromatiska kolväten lyfts fram som prioriterade på grund av deras toxiska och cancerogena egenskaper, varav 11 av dessa inte faller in under Ramdirektivets prioriterade ämnen. Arbetet med schablonvärden visade sig ge förbättrade resultat och en kvalitetssäkring av databasen är av betydelse för modellens noggrannhet. Under arbete med databasen konstaterades en viss brist på rurala data. Modellen bör därmed användas med försiktighet i de fall där avrinningsområdet har en stor andel rurala markanvändningar. I felsökningen konstaterades att data för framtagandet av schablonhalter för basflödet var bristfälliga. För att uppnå högre noggrannhet i beräkningarna bör fokus läggas på att ta fram data till schablonhalter gällande basflöde.

<p>A growing interest for the climate and the environment has led to an increased interest forenvironmentally friendly and renewable energy sources, such as biogas. Planning new biogasplants requires a decision basis including facts about approximate amounts of biogas possibleto produce at the plant. The purpose of this thesis is to develop a model that calculates theapproximate biogas and digestate production from a planned or existing biogas plant.Developing the model required a literature review and studies of calculations concerningbiogas and digestate production performed by WSP Sweden AB. As a complement to themodel development, facts about substrates for biogas production were compiled through aliterature review. In addition the methane potential from selected materials was determined bybatch experiments. Two full scale experiments were also studied to compare results from themodel with results from full scale biogas production.This thesis work resulted in a model for calculating biogas, methane and digestate production,including calculations of nutrient content in the digestate, from a given amount of substrate.The model was constructed in Microsoft Office Excel and complemented by a chart,containing template facts for different biogas substrates. The template facts, together with themodel, make it possible to perform calculations of biogas production before any up-to-dateinvestigations are made of the biogas substrate.Comparing results of biogas production calculated with the model with values of biogasproduction from a full scale biogas plant showed that the calculated values where within, orjust outside, the standard deviation of the full scale values. The calculated values from themodel also turned out to be in general lower than the full scale values, which indicate that themodel doesn’t overestimate the biogas production. However, the uncertainties of the values inthe template facts chart and the simplifications made in the model both contribute in tomaking the model calculations somewhat uncertain. The calculations should thus only be seenas an indication of the possible biogas production from planned or existing biogas plants andnot as an exact prediction.</p>

A growing interest for the climate and the environment has led to an increased interest forenvironmentally friendly and renewable energy sources, such as biogas. Planning new biogasplants requires a decision basis including facts about approximate amounts of biogas possibleto produce at the plant. The purpose of this thesis is to develop a model that calculates theapproximate biogas and digestate production from a planned or existing biogas plant.Developing the model required a literature review and studies of calculations concerningbiogas and digestate production performed by WSP Sweden AB. As a complement to themodel development, facts about substrates for biogas production were compiled through aliterature review. In addition the methane potential from selected materials was determined bybatch experiments. Two full scale experiments were also studied to compare results from themodel with results from full scale biogas production.This thesis work resulted in a model for calculating biogas, methane and digestate production,including calculations of nutrient content in the digestate, from a given amount of substrate.The model was constructed in Microsoft Office Excel and complemented by a chart,containing template facts for different biogas substrates. The template facts, together with themodel, make it possible to perform calculations of biogas production before any up-to-dateinvestigations are made of the biogas substrate.Comparing results of biogas production calculated with the model with values of biogasproduction from a full scale biogas plant showed that the calculated values where within, orjust outside, the standard deviation of the full scale values. The calculated values from themodel also turned out to be in general lower than the full scale values, which indicate that themodel doesn’t overestimate the biogas production. However, the uncertainties of the values inthe template facts chart and the simplifications made in the model both contribute in tomaking the model calculations somewhat uncertain. The calculations should thus only be seenas an indication of the possible biogas production from planned or existing biogas plants andnot as an exact prediction.

Utsläpp från produktion av el och värme utgör 26% av de globala utsläppen. Energianvändningen i byggnader beror på olika faktorer, en av faktorerna är köldbryggor. En köldbrygga är en sämre isolerad del i en konstruktion. På grund av köldbryggor ökar energianvändningen för en byggnad vilket leder till högre utsläpp. Förutom utsläpp bidrar köldbryggor till bland annat till fuktskador och sämre termiskt inneklimat. Fuktskador bidrar till hälsorisker så som astma och allergier. Det termiska inneklimatet påverkar byggnadens klimat som gör att en persons termiska komfort påverkas. Den termiska komforten upplevs i ett utrymme där det tillexempel kan vara för kallt eller varmt. Beräkning av köldbryggor kan genomföras på olika sätt. I detta examensarbete har Kv. Kaksmulan studerats och de vanligaste köldbryggorna har observerats. Med hjälp av datorprogrammet Flixo Energy har noggrannare beräkningar för kaksmulan gjorts. Beräkningarna har legat i grund till jämförelse av det generella påslag samt schablonvärden enligt svensk standard genomförts. En sammanställning av beräkningsresultat för fyra olika linjära köldbryggor i ett exempel för ett aktuellt flerbostadshus visar att värmeförlusterna, på grund av transmission, ökade med 86 % med schablonvärden. Motsvarande ökning blev endast 26 % enligt noggrannare beräkningar med hjälp av Flixo Energy. De noggrannare beräkningarna i jämförelse med det generella påslaget på ungefär 20 % visar en differens på 6 procentenheter. En byggnad utan loftgångar hade en ökning av transmission med 20 % samtidigt som motsvarande byggnad med loftgångar runt hela byggnaden hade en ökning på 39 %. För en byggnad med endast fönster som fasad blev ökningen av transmission 25 %. För en likadan byggnad men med en sämre fönstersmyg blev ökningen 35 %. De styrande faktorerna för fallstudiens typ av byggsystem beror på hur mycket loftgångar byggnaden har samt hur bra/dålig fönstersmygens köldbryggevärde är. Ju fler meter loftgång och ju sämre köldbrygga i fönstersmygen, desto större påslag krävs. Ett tydligt resultat från examensarbetet är att även en ganska måttlig linjär köldbrygga kan få stor betydelse för byggnadens totala värmeförluster om det handlar om en mycket stor sammanlagd längd för köldbryggan. Eftersom olika metoder kan ge olika resultat när det gäller inverkan av köldbryggor är det bra om man kan jämföra olika metoder. Om möjligt är det bra om man kan jämföra med en manuell beräkning, och om möjligt också med mer än ett dataprogram.

The construction industry is currently responsible for a large amount of greenhouse gas emissions that contribute to the enhanced greenhouse effect. In hopes of facilizing a sustainable development, a new law came in force 2022 requiring climate declarations for new construction projects. This requirement means that construction companies around the country must climate calculate for their construction projects. Among these companies is Akademiska hus, a property management company that strives to become a carbon neutral operation. The thesis was conducted in collaboration with Akademiska hus to investigate how the method of climate calculations can be made more effective. The study was conducted through an interview and a case study of two different projects, Solna Campus Office and Retzius Laboratory. The aim was to identify which part of the process that needs to be made more efficient, and then to develop a solution proposal. The calculation tools Prodikt and One Click LCA were then tested to measure the carbon footprint of the projects, and standard value data was developed. The result from the interview study showed that the problem lies in the lack of a clear method for collecting input data, but that the calculation tools Prodikt and One Click LCA can facilitate the streamlining of climate calculations. The results from the case study shows that the carbon footprint for the projects was measured to, internal wall: 7.21 kgCO2e/m2construction, ceiling: 3.23 kgCO2e/m2 material internal floor: 9.58 kgCO2e/m2 material, wall cladding: 14.18 kgCO2e/m2 material, parts of the ventilation system for Solna Campus Office: 1.12 kgCO2e/m2gross floor area, parts of the ventilation system for Retzius Laboratory HG6: 14.4 kgCO2e/m2gross floor area. Furthermore, it is concluded that these values can be used as standard value data for reconstruction projects under 50 MSEK of office and laboratory environments at Akademiska hus. The conclusion was drawn that if standard value data is developed for reconstruction projects under 50 MSEK, the method of climate calculations will be made more effective.