Thèse (M.Ed.) -- Université du Québec à Chicoutimi, en association avec Universidade do Estado da Bahia, 2004. / Bibliogr.: f. [154]-158. Document électronique également accessible en format PDF. CaQCU

Thesis (Ph.D.)--University of Delaware, 2009. / Principal faculty advisor: Amanda Marie Jansen, School of Education. Includes bibliographical references.

Thesis (Ph. D.)--Illinois State University, 1995. / Title from title page screen, viewed April 25, 2006. Dissertation Committee: Albert Otto (chair), John Dossey, Robert Fisher, Barbara Heyl, Beverly Rich. Includes bibliographical references (leaves 139-146) and abstract. Also available in print.

The thesis is dealing with the current state of teaching financial literacy and financial mathematics at high schools. The purpose of this thesis is to sum up information about documents that are source for teaching of financial literacy and to inform about current state of its teaching at high schools. Theoretical part concerns with involving of financial mathematics in framework education programme. This part also shows what subjects are involving financial mathematics. Practical part is dedicated to research, which had been realised at selected high school - Technical high school of food technologies, which follows "Food analysis" and "Environmental ecology" FEP. Level of students in financial mathematics is detected though the questionnaire carried out at the chosen school. Using a questionnaire and test. It compares levels of students, who were educated in financial literacy and financial mathematics, and those who weren't. Powered by TCPDF (www.tcpdf.org)

Thesis (M.Ed.)--University of Hong Kong, 1980. / Includes bibliographical refererence (leaf 83-87) Also available in print.

Thesis (M.Ed.)--University of Hong Kong, 1980. / Includes bibliographical references (leaf 70-74). Also available in print.

Thesis (Ed.D.)--University of Delaware, 2006. / Principal faculty advisor: Frank B. Murray, School of Education. Includes bibliographical references.

Thesis (M. Ed.)--University of Hong Kong, 1982.

Sammanfattning Studien avser att undersöka vad förskollärare har för förhållningssätt till och hur de arbetar med matematik i förskolan. Studien bygger på intervjuer med sex  förskollärare från tre olika förskolor samt tre observationer på var och en av förskolorna där intervjuerna genomfördes. Det insamlade materialet har analyserats utifrån studiens frågeställningar vilka innefattar vilket värde förskollärare anser att matematiken har i förskolan, hur de synliggör matematiken för barnen i förskolan, hur de ser på sin delaktighet i barnens matematikutveckling samt deras förhållningssätt till hur matematiken i förskolan blir meningsfull för barnen. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv på lärande, vilket innebär att barn lär sig i samspel med andra barn och vuxna. Resultaten visar att förskollärarnas förhållningssätt till matematik i förskolan är att den är värdefull och bör synliggöras för barnen eftersom matematiken finns överallt i barnens vardag. Matematiken i förskolan innehåller grundläggande matematik som rumsuppfattning, jämförelser och geometriska figurer. Förskollärarna uttrycker att matematikbegrepp behöver uttryckas formellt med sina rätta namn. Under observationerna noterades att förskollärarna medvetet räknar barnen i samlingarna samt att de talar om delar och helheter (en hel, en fjärdedel etcetera), medan de i andra situationer många gånger omedvetet använder läges- och riktningsbeskrivningar samt jämförelseord. Förskollärarna uttrycker att de är delaktiga i barnens matematikutvecklig genom att använda matematikbegrepp i barnens vardag. De anser även att de behöver problematisera matematiken för barnen i enlighet med det sociokulturella perspektivet. För att göra detta menar förskollärarna att de själva som förskollärare först måste upptäcka att matematiken finns överallt och att den är en naturlig del av förskolans verksamhet vilket också tidigare forskning pekar på. För att matematiken ska bli meningsfull för barnen hävdar förskollärarna att matematiken bör konkretiseras och utgå från barnens erfarenheter och intressen samt ske på ett glädjefullt och lekfullt sätt.  Slutsatsen är att förskollärarna vill utnyttja den grundläggande matematiken som uppstår i vardagen och lyfta fram den och göra den synlig för barnen. Det uppfattas dock utifrån observationerna att matematiken som medvetet synliggörs är oftast antalsförståelse i samlingarna medan den grundläggande matematiken som de synliggör för barnen i de övriga situationerna oftast framstår som omedvetna handlingar och uttalanden. I samlingarna uppstår det många tillfällen där förskollärarna kan utveckla barnens grundläggande matematikförståelse vilket i majoriteten av samlingarna inte utnyttjas som den skulle kunna utan fokus läggs istället på att barnen ska lära sig antal.

Thesis (M. Ed.)--University of Hong Kong, 2002. / Includes bibliographical references (leaves 65-74).