Det är många före oss som valt att intressera sig för sensemaking, meningsskapande, i och runt organisationer. Det finns även mycket forskning om hur man bör gå tillväga och arbeta med sin meningsskapande process när man ställs inför en krissituation. Vår studie skiljer sig från tidigare forskning genom att vi mitt i samhällskrisen, studerar den meningsskapande processen. Ofta studeras resultatet av sensemaking snarare än processen och vi vill genom vår kvalitativa studie av ett digitalt möte titta närmre på hur sensemaking ter sig i ett specifikt möte, för att kunna se hur man arbetar med meningsskapande under en krissituation som COVID-19. Genom att delta i det digitala mötet “Ledarskap och entreprenörskap i samhällskrisen” fick vi chansen att uppleva, tolka och analysera hur den meningsskapande processen såg ut, där och då, och vad man kom fram till, det vill säga vilken mening som skapades där. Det vi såg genom vår tolkning av det digitala mötet var att man använde sig mycket av sensegiving och sensetaking, samt att erfarenheter och interaktion mellan individer stod i fokus under den meningsskapande processen. Man skapade mening med hjälp av varandra och den mening som skapades handlade mycket om att reducera osäkerhet och skaffa sig kontroll i den svåra situationen.