Cette thèse porte sur la question de la perception des systèmes d’appuis situés à l’intérieur des transports publics urbains, premières interfaces entre l’usager et le matériel roulant, en vue d’améliorer leur confort. Une exploration a été effectuée afin d’objectiver le toucher des surfaces et tenter de caractériser instrumentalement l’interaction entre le voyageur et la surface d’appui, réduit à un toucher tangentiel et à un contact plan/plan. L’étude, liant tribologie et évaluation sensorielle, montre la difficulté inhérente à la mesure des sensations. Des tendances ont été observées entre les données tribologiques et sensorielles et encouragent à poursuivre dans cette voie. En outre, la question du confort est abordée de manière globale et un nouveau cadre d’étude est proposé. Les réflexions initiées ici souhaitent ouvrir la voie vers une nouvelle approche de la conception, l’approche anthropocentrée, venant compléter la vision actuelle très technocentrée du milieu ferroviaire. / This thesis aims to improve passenger comfort in urban public transports by focusing on the perception of supports in the passenger compartment, which are the primary interfaces between the traveler and the rolling stock. An exploration was carried out in order to objectify the touch of surfaces and try to characterize instrumentally the interaction between the passenger and the support, reduced to a tangential touch and a planar contact surface. The study, linking tribology and sensory evaluation, shows the inherent difficulty of the measure of sensations. Tendencies have been observed between tribological and sensory data and encourage to continue on this path. In addition, the notion of comfort is addressed in a comprehensive manner and a new framework is proposed. The reflections initiated in this research wish to pave the way for a human-centered approach for conception, completing the current vision that is very technocentric in the rail environment.

Teachers with or without special training encounter dyslexic students daily. As such, these teachers need to have tools for these encounters. One hundred seventy-two teachers took part anonymously in an online survey. This paper looks closely at the following: the multi-sensory approach, extra-classroom groups, the impact of motivation and how to motivate students, and the social implications of dyslexia in a classroom situation and what can be done about them. This paper also includes the so-called special stipulations, a part of the Swedish school ordinance that allows a teacher to omit criteria when grading a student under specific circumstances. The survey showed that there is a myriad of different aids being used and that there are many different views on the special stipulations, some positive and some critical. Finally, one of the most important findings shown by the study is that there is a general lack of knowledge about the impact of the opacity of English orthography. / Lärare med eller utan särskild utbildning möter elever med dyslexi dagligen, och behöver därmed verktyg för dessa bemötanden. Etthundrasjuttiotvå lärare deltog anonymt i en online undersökning. Den här uppsatsen tittar närmre på följande: det multi-sensoriska tillvägagångssättet, grupper utanför klassrummet, hur bristen på motivation påverkar elevernas inlärning och hur man kan motivera dem. Även möjliga sociala konsekvenser dyslexi kan ha i en klassrumssituation och vad man kan göra åt dem diskuteras. Till sist ingår även undantagsbestämmelsen, även känd som PYS-paragrafen. Den är en del av den svenska skolförordningen och tillåter en lärare att bortse från enstaka kursmål när det kommer till betygssättning under särskilda omständigheter. Undersökningen visade att det finns ett stort antal hjälpmedel som används, och många olika tankar om undantagsbestämmelsen, en del positiva, andra kritiska. Slutligen så visar min undersökning att det finns en brist på kunskap om den låga transparensen hos den engelska ortografins påverkan.