Bakgrund: Under 2020 drabbades hela världen av Covid-19, vilket påverkade världsekonomin negativt och satte företag i ekonomiska svårigheter. För att få bukt på dessa ekonomiska problem beslutades det i Sverige att företag skulle få möjlighet att söka korttidsstöd. Kortidsstödet skulle användas till att betala lönekostnader för anställdas minskade arbetstider. Korttidsstödet kom dock med vissa krav och om dessa inte uppfylldes behövde stödet betalas tillbaka, vilket benämns som återkrav. Eftersom Covid-19 innebar ekonomiska svårigheter för många företag, borde detta enligt tidigare forskning möjligen gett dem incitament att använda sig av Earnings Management (EM). EM är ett sätt att dölja sin sanna ekonomiska situation och innebär att chefer medvetet manipulerar företagets finansiella rapporter för att påverka resultat eller för att vilseleda intressenter. Accrual-Based Earnings Management (AEM), en typ av EM, innebär att resultatet manipuleras genom användandet av diskretionära periodiseringar (DP). Syfte: Syftet med denna studie är att förklara hur faktorer relaterade till Covid-19 påverkar användningen av Accrual-Based Earnings Management inom svenska aktiebolag efter Covid-19. Metod: Studien har en deduktiv ansats där hypoteser har härletts och processen för datainsamlingen har styrts utifrån den existerande teorin. Ett elektiskt angreppsätt med flera teorier har valts då studien har ett empiriskt fokus. För att förklara användningen av AEM vid en tidpunkt valdes en tvärsnittsdesign, där det empiriska materialet består av sekundärdata.  Resultat: Det finns inget signifikant samband mellan korttidsstöd och resultathöjande alternativt resultatsänkande AEM. Det finns inte heller något signifikant samband mellan återkrav och resultathöjande AEM.  Bidrag: Studien bidrar till komplettande forskning inom ett redan väletablerat ämne men under en annan tidsperiod och med andra faktorer. / Background: During 2020 the world was affected by Covid-19, which negatively impacted the world economy and put companies in financial difficulties. In order to overcome these financial problems, it was decided in Sweden that companies would be given the opportunity to apply for short-term support. The short-term support would be used to pay salary costs for employees' reduced working hours. However, the short-term support came with certain requirements and had to be paid back if these requirements were not fulfilled, which is referred to as “repayment”. Since Covid-19 meant financial difficulties for many companies, according to previous research, this should possibly incentivize them to use Earnings Management (EM). EM is a way to hide one's true financial situation and involves managers deliberately manipulating the company's financial reports to influence results or to mislead stakeholders. Accrual-Based Earnings Management (AEM), a type of EM, implies that the result is manipulated through the use of discretionary accruals. Purpose: The purpose of this study is to explain how factors related to Covid-19 affect the use of Accrual-Based Earnings Management within Swedish joint-stock companies after Covid-19.  Method: The study has a deductive approach where hypotheses have been derived and the process of data collection has been controlled based on the already existing theory. An eclectic approach with several theories has been chosen as the study has an empirical focus. To explain the use of AEM at one point, a cross-sectional design was chosen, where the empirical material consists of secondary data. Result: There is no significant relationship between short-term support and earnings-increasing or earnings-decreasing AEM. There is also no significant relationship between repayment and earnings-increasing AEM. Contribution: The study contributes to complementary research in an already well-established topic, but in a different time period and with different factors.