Syftet med denna uppsats är att undersöka hur kvinnorna i BBCs serie ”Sherlock” representeras och förhåller sig till traditionella könsroller. Då serien är en nytolkande version som utspelar sig på 2000-talet till skillnad från originalen som utspelar sig drygt 100 år tidigare blir det intressant att undersöka hur mycket som förändras från originalen av Sir Arthur Conan Doyle. Karaktärerna har genomgått stor förändring genom denna nytolkning, och även nya karaktärer har skapats för serien. I analysen kommer bland annat Connells teorier om genus att användas för att definiera genus och fastställa hur en man och kvinna bör vara enligt samhällets normer, detta kompletteras med D.H Meehans definierade stereotyper. Två avsnitt av serien kommer att användas i analysen, med fokus på tre kvinnliga karaktärer: En som återfinns i originalen, samt två nya. Dessa karaktärer kommer att analyseras genom att undersöka utvalda scener där de samspelar med Sherlock Holmes. Analysen sker genom en semiotisk analys, samt kvalitativ textanalys. Jag använder mig av Roland Barthes begrepp denotation och konnotation vid scenanalysen, detta för att undersöka vad som utmärker kvinnorna i serien. Egenskaperna dessa kvinnor besitter kommer sedan att ställas mot mina valda teorier, detta för att fastställa hur väl karaktärernas genusmönster överensstämmer med stereotypiska tolkningar, slutligen kommer de valda avsnitten att analyseras och jämföras bredvid originalen av Sir Arthur Conan Doyle. En kvalitativ textanalys kommer att göras av två utvalda texter om serien i fråga, en som anser att serien är sexistisk och mansdominerad och en som talar mot detta. Textanalysen görs för att undersöka publikens tolkningar och för att förstå varför serien väckt debatt. I mitt resultat har jag funnit vissa egenskaper för karaktärerna som stämmer överens med den teoretiska ramen, även om alla egenskaper inte kunde appliceras på karaktärerna i fråga. Kvinnorna framställs ofta som känslosamma, emotionellt splittrade och även beroende av männen omkring dem. De nya karaktärerna identifieras ofta som känslosamma och genom sitt förhållande till männen, medan Irene Adler som uppgraderats från originalen portträtteras som en emotionell och känslostyrd kvinna som behöver mannens beskydd. Jag har funnit gränsöverskridande i vissa karaktärer, där manliga och kvinnliga egenskaper blandats. Slutsatsen blir att det finns mönster för hur genus porträtteras i serien som återfinns i mediestereotyper. Även textanalysen bidrog till att stärka denna teori, då det varit viktigt att förstå vilka frågor serien väckt och varför. Nyckelord: BBC Sherlock, Sherlock Holmes, Sir Arthur Conan Doyle, Semiotisk analys, textanalys

This thesis analyzes Sir Arthur Conan Doyle's contribution to the revival of chivalric ideals in late Victorian England. The primary sources of this study are Doyle's historical novels and the secondary sources address the different aspects of the revival of the chivalric ideals. The first two chapters introduce Doyle's historical novels, and the final four chapters define the revival, the class and gender issues surrounding the revival, and the illustration of these in Doyle's novels. The conclusion of the thesis asserts that Doyle supported the revival of chivalric ideals, and the revival attempted to maintain, in the late nineteenth century, the traditional class and gender structure of the Middle Ages.

This comparative study focuses on the detective genre and is conducted through literary analysis with a feminist critical perspective of two of its most iconic protagonists, Sherlock Holmes and Miss Marple, created by Sir Arthur Conan Doyle in 1887 and Agatha Christie in 1930 respectively. The purpose is to attempt to establish the effect of the gender differences on these two protagonists. Both Holmes and Miss Marple are deemed as iconic in the detective genre, but the protagonists do not have similar experiences and are created by authors of different genders. Thus, the focus is to explore how gender differences are represented in the literary texts A Study in Scarlet (1887), “A Scandal in Bohemia” (1891), and The Murder at the Vicarage (1930) when it comes to their work as detectives. By using a feminist critical perspective and with the help of previous research, the differences in three central issues, that is, work methods, attitudes and method of disguise, are established. The most prominent result from the analysis is that Miss Marple has to work independently from the police force and trust another character, Leonard Clement, with what she knows hoping that Clement will use her observations to make the case move forward. By contrast, Holmes is approached by clients and even assists the police force in investigations, while Miss Marple is dismissed because of gender discrimination and ageism when she reaches out to the police force. Miss Marple is clearly a victim of gender discrimination and ageism, while Holmes is seen as eccentric but fully competent as a detective. Holmes is even described as having “extraordinary powers” while Miss Marple is described as an “old pussy” in a derogatory manner. Therefore, the results are that there is a significant difference in attitude where Holmes as a man encounters more positive attitudes and Miss Marple as a woman encounters more negative attitudes, all because of gender discrimination and ageism. These results are of great importance as it reveals what gender differences Holmes and Miss Marple encounter in their literary texts. It opens up the opportunity for more research in gender differences and gender discrimination in comparisons between protagonists. That Miss Marple is successful in the end, however, functions as a feminist statement.