Introduktion: Ländryggssmärta (eng: Low back pain, LBP) utan specifik orsak är vanligt förekommande över hela världen. Personer med LBP uppvisar ofta ett obalanserat muskelengagemang med nedsatt aktivering av lokal musklatur i bålregionen. Levatorplattan (LP) är en lokal muskulatur med många funktioner, däribland upprätthållande av bålstabilitet. LP tillhör samma lokala och funktionella muskelgrupp som diafragman, transversus abdominis och multifidus som arbetar i muskelsynergier för att upprätthålla bålstabilitet. Segmentell stabilitetsträning och bålmuskelaktivering är behandlingsmetoder som används vid LBP. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka vilket vetenskapligt stöd träning av levatorplattan har avseende effekt på smärta och funktion vid LBP. Metod: Litteratursökningen gjordes i Pubmed, CINHAL, AMED, Physiotheraphy Evidense Database (PEDro), MEDLINE, Scopus och Web of Sience. Sammanställning av resultat gjordes efter smärta och funktion. Resultat: Sju studier visade signifikanta resultat där träning av LP minskade smärta, fem studier visade signifikant förbättring av funktion vid LBP. Konklusion: Denna litteraturöversikt indikerar att träning av levatorplattan kan minska smärta, samt öka självskattad funktion hos patienter med LBP. Som behandlingsmetod skulle interventionen kunna anses användbar kliniskt, ur ett fysioterapeutiskt perspektiv. Fler studier inom området behövs.

Bakgrund: Runt 80% av befolkningen upplever någon gång i livet ländryggssmärta. Idag finns en mängd olika behandlingsåtgärder för ländryggssmärta såsom stabilitetsträning, motorisk kontroll träning och aerob träning. Marklyft är en traditionell övning inom idrott och fysträning som allt mer används inom ryggrehabilitering Syfte: Denna litteraturstudie hade som syfte att sammanställa den aktuella forskningen gällande marklyfts effekt på smärta, självskattad funktion och fysiologisk funktion för patienter med ländryggssmärta. Metod: En litteratursökning genomfördes i databaserna PubMed, Web of Science, Sportdiscus, CINAHL, Science Direct och Scopus. Resultat: Totalt inkluderades 4 RCT-studier, dock var samtliga studier från samma forskargrupp och inkluderade samma deltagare. En studie påvisade att marklyft hade signifikant förbättring på smärta, två studier visade att marklyft hade en signifikant skillnad i att öka självskattad funktion, två studier visade signifikanta fysiologiska förändringar i form av förbättring i fysiska test respektive ökad tvärsnittsyta för multifiderna inom gruppen. Vad gäller gruppskillnader fanns det signifikanta skillnader i PSFS, plankan och testbatteriet i motorisk kontroll mellan marklyft- och Low Load Motor Control-gruppen (LMC) med fördel till LMC-gruppen. Konklusion: Resultatet indikerar att marklyft kan ha goda effekter på smärta, självskattad funktion och fysiologisk funktion. Interventionerna anses vara likvärdiga i nästintill alla avseende för att behandla patienter med nociceptiv mekanisk ländryggssmärta. Dock är resultatet av studierna från samma deltagargrupp och mer forskning krävs för att kunna dra en mer generell slutsats.