In recent times, the popularity and acceptance of urban art has gradually increased among residents of the community. Graffiti festivals are being arranged and large murals are beginning to be seen more and more in our cities. Graffiti has for many years been seen as a major societal problem and it has often been associated with crime. Today, graffiti is not associated to the same extent with crime among residents and it is easier to include graffiti as an art form in the public space. Graffiti can also be described as an effort to show up and express oneself in the city. Even though graffiti is more accepted today, there is still a policy in Stockholm, regarding painting and graffiti without a permit should be cleaned up within 24 hours, a so-called "zero tolerance for graffiti". Graffiti is usually illegal, although there are places where it is allowed to paint. It can be in the form of places or on so-called open or legal walls. One of the most popular places to practice graffiti in Sweden is Snösätragränd in Stockholm, which from being an old industrial area has developed into a graffiti area. In August 2020, the municipality of Stockholm began demolition of parts of the graffiti area, which has brought to the discussions about urban art as a de-prioritized art form in urban planning. There is thus a growing demand for the art form in society, but also signs of fear that it may lead to for example crime and littering. The purpose of this study is to create a deeper understanding of urban art and how urban art can be included in urban planning. It is thus important first to examine how public art is included and then understand what conditions the actors of urban art have for expressing their art in the public space. The knowledge about art in public spaces and about urban art is based on literature and research. Furthermore, the graffiti area Snösätragränd, which is currently facing demolition, has been chosen as a case study area to create a deeper understanding of the subject. The case study together with site visits, interviews and e-mail communications further contributes with a current and in-depth picture of the studied phenomenon in its context. The study concludes that there is both a need and a desire to view and express urban art in our cities. Furthermore, the study shows that the financial means for public art that exist today are insufficient to enable practitioners of urban art to perform and display their art in the public space. On the one hand, municipalities want to limit urban art with the motivation to avoid crime, on the other hand, there are also efforts to make room for artists to promote this art form. Finally, it is clear that there are different views on urban art and whether it should be included in the public space or not. The study is therefore important for understanding graffiti as an art form or a breeding ground for criminal activity. / Under senare tid har populariteten samt acceptansen för urban konst successivt ökat hos invånare i samhället. Det arrangeras bland annat olika graffitifestivaler och stora muralmålningar börjar synas mer och mer i våra städer. Graffiti har under många år setts som ett stort samhällsproblem och den har ofta associerats med kriminalitet. Idag associeras graffitti inte i lika stor utsträckning med kriminalitet bland invånarna och det är enklare att inkludera graffitti som en konstform i det offentliga rummet. Graffiti kan också beskrivas som en strävan att visa sig och yttra sig i staden. Även om graffiti idag är mer accepterat finns det fortfarande policy bland annat i Stockholm, gällande att målande och klottrande utan tillstånd ska saneras inom 24h, en så kallad ”nolltolerans för klottring”. Graffiti är oftast olagligt fast det finns ställen som det är tillåtet att måla på. Det kan vara i form av platser eller på så kallade öppna eller lagliga väggar. Ett av de mest populära ställen för att utöva graffiti i Sverige är Snösätragränd i Stockholm som från att vara ett gammalt industriområde utvecklats till ett graffitiområde. Augusti år 2020 påbörjade Stockholm stad rivningen i delarna av graffitiområdet, vilket har aktualiserat diskussionerna kring urban konst som en bortprioriterad konstform i stadsplaneringen. Det finns alltså en växande efterfrågan på konstformen inom samhället men också tecken på rädsla att det kan leda till bland annat brottslighet och nedskräpning. Syftet med denna studie är att skapa djupare förståelse för urban konst och hur urban konst kan inkluderas i stadsplaneringen. Det är således viktigt att undersöka hur offentlig konst inkluderas för att sedan förstå vilka förutsättningar den urbana konstens aktörer har för att uttrycka sin konst i det offentliga rummet. Med bakgrund av litteratur och forskning lyfts kunskap fram kring konst i offentliga rum och urban konst. Vidare har graffitiområdet Snösätragränd som idag står inför rivning, valts som fallstudieområde för att skapa djupare förståelse för ämnet. Fallstudien tillsammans med platsbesök, intervjuer och mejlkommunikation bidrar vidare med en aktuell och fördjupande bild av det studerade fenomenet i sitt sammanhang. Studiens slutsats är att det finns såväl ett behov som en önskan att beskåda och uttrycka urban konst i våra städer. Vidare visar studien på att de ekonomiska medlen för offentlig konst som finns idag är otillräckliga för att möjliggöra för utövare att uppföra och visa sin konst i det offentliga rummet. Å ena sidan vill kommuner begränsa urban konst med motivationen att undvika brottslighet, å andra sidan finns också insatser för att ge plats till konstnärer för att främja denna konstform. Det är slutligen tydligt att det finns olika åsikter om urban konst och om det bör inkluderas i det offentliga rummet. Studien är således viktig för att förstå graffiti som en konstform eller en grogrund för brottslig verksamhet.

Under senare tid har populariteten samt acceptansen för urban konst successivt ökat hos invånare i samhället. Det arrangeras bland annat olika graffitifestivaler och stora muralmålningar börjar synas mer och mer i våra städer. Graffiti har under många år setts som ett stort samhällsproblem och den har ofta associerats med kriminalitet. Idag associeras graffitti inte i lika stor utsträckning med kriminalitet bland invånarna och det är enklare att inkludera graffitti som en konstform i det offentliga rummet. Graffiti kan också beskrivas som en strävan att visa sig och yttra sig i staden. Även om graffiti idag är mer accepterat finns det fortfarande policy bland annat i Stockholm, gällande att målande och klottrande utan tillstånd ska saneras inom 24h, en så kallad ”nolltolerans för klottring”. Graffiti är oftast olagligt fast det finns ställen som det är tillåtet att måla på. Det kan vara i form av platser eller på så kallade öppna eller lagliga väggar. Ett av de mest populära ställen för att utöva graffiti i Sverige är Snösätragränd i Stockholm som från att vara ett gammalt industriområde utvecklats till ett graffitiområde. Augusti år 2020 påbörjade Stockholm stad rivningen i delarna av graffitiområdet, vilket har aktualiserat diskussionerna kring urban konst som en bortprioriterad konstform i stadsplaneringen. Det finns alltså en växande efterfrågan på konstformen inom samhället men också tecken på rädsla att det kan leda till bland annat brottslighet och nedskräpning. Syftet med denna studie är att skapa djupare förståelse för urban konst och hur urban konst kan inkluderas i stadsplaneringen. Det är således viktigt att undersöka hur offentlig konst inkluderas för att sedan förstå vilka förutsättningar den urbana konstens aktörer har för att uttrycka sin konst i det offentliga rummet. Med bakgrund av litteratur och forskning lyfts kunskap fram kring konst i offentliga rum och urban konst. Vidare har graffitiområdet Snösätragränd som idag står inför rivning, valts som fallstudieområde för att skapa djupare förståelse för ämnet. Fallstudien tillsammans med platsbesök, intervjuer och mejlkommunikation bidrar vidare med en aktuell och fördjupande bild av det studerade fenomenet i sitt sammanhang. Studiens slutsats är att det finns såväl ett behov som en önskan att beskåda och uttrycka urban konst i våra städer. Vidare visar studien på att de ekonomiska medlen för offentlig konst som finns idag är otillräckliga för att möjliggöra för utövare att uppföra och visa sin konst i det offentliga rummet. Å ena sidan vill kommuner begränsa urban konst med motivationen att undvika brottslighet, å andra sidan finns också insatser för att ge plats till konstnärer för att främja denna konstform. Det är slutligen tydligt att det finns olika åsikter om urban konst och om det bör inkluderas i det offentliga rummet. Studien är således viktig för att förstå graffiti som en konstform eller en grogrund för brottslig verksamhet. / In recent times, the popularity and acceptance of urban art has gradually increased among residents of the community. Graffiti festivals are being arranged and large murals are beginning to be seen more and more in our cities. Graffiti has for many years been seen as a major societal problem and it has often been associated with crime. Today, graffiti is not associated to the same extent with crime among residents and it is easier to include graffiti as an art form in the public space. Graffiti can also be described as an effort to show up and express oneself in the city. Even though graffiti is more accepted today, there is still a policy in Stockholm, regarding painting and graffiti without a permit should be cleaned up within 24 hours, a so-called "zero tolerance for graffiti". Graffiti is usually illegal, although there are places where it is allowed to paint. It can be in the form of places or on so-called open or legal walls. One of the most popular places to practice graffiti in Sweden is Snösätragränd in Stockholm, which from being an old industrial area has developed into a graffiti area. In August 2020, the municipality of Stockholm began demolition of parts of the graffiti area, which has brought to the discussions about urban art as a de-prioritized art form in urban planning. There is thus a growing demand for the art form in society, but also signs of fear that it may lead to for example crime and littering. The purpose of this study is to create a deeper understanding of urban art and how urban art can be included in urban planning. It is thus important first to examine how public art is included and then understand what conditions the actors of urban art have for expressing their art in the public space. The knowledge about art in public spaces and about urban art is based on literature and research. Furthermore, the graffiti area Snösätragränd, which is currently facing demolition, has been chosen as a case study area to create a deeper understanding of the subject. The case study together with site visits, interviews and e-mail communications further contributes with a current and in-depth picture of the studied phenomenon in its context. The study concludes that there is both a need and a desire to view and express urban art in our cities. Furthermore, the study shows that the financial means for public art that exist today are insufficient to enable practitioners of urban art to perform and display their art in the public space. On the one hand, municipalities want to limit urban art with the motivation to avoid crime, on the other hand, there are also efforts to make room for artists to promote this art form. Finally, it is clear that there are different views on urban art and whether it should be included in the public space or not. The study is therefore important for understanding graffiti as an art form or a breeding ground for criminal activity.