<p>Snatteri är det brott som förekommer mest bland ungdomar i tonåren och kan i tidig ålder bli en inkörsport till grövre brottslighet. Detta finns dokumenterat i officiell brottsstatistik. I vux-envärlden stöter man ofta på obekräftade uppfattningar, att ungdomar idag tenderar till att tillägna sig en accepterande attityd till eget och kamraters snatteri.</p><p>Är det en verklig sanning att ungdomar i dag tolererar och bagatelliserar snatteri? Syftet med denna uppsats, som omfattar ungdomar i klass nio, är att ta reda på hur det kan se ut med tan-ke på dessa frågor. Inte minst för att öka kunskaperna inför planering av brottsförebyggande arbete. Jämförande undersökningar i fler kommuner med varierande socioekonomiska bak-grunder skulle vara av intresse för en grundligare kartläggning. Någonstans måste man dock börja. En kvantitativ undersökning med hjälp av enkäter genomfördes därför bland 110 elever i årskurs nio i en kommun i Stockholms län.</p><p>Resultat från den här undersökningen bekräftar inte att en tillåtande attityd till snatteri är rå-dande bland de tillfrågade ungdomarna, snarare motsatsen. Två tredjedelar av respondenterna svarar att snatteri i affär inte är okej och nästan alla fördömer snatteri ur en kompis ficka. En del respondenter har själva snattat. Av pojkarna är det närmare hälften och av flickorna en fjärdedel som avslöjar det. Av dessa uppger närmare hälften att de endast snattat några få gånger.</p>

Snatteri är det brott som förekommer mest bland ungdomar i tonåren och kan i tidig ålder bli en inkörsport till grövre brottslighet. Detta finns dokumenterat i officiell brottsstatistik. I vux-envärlden stöter man ofta på obekräftade uppfattningar, att ungdomar idag tenderar till att tillägna sig en accepterande attityd till eget och kamraters snatteri. Är det en verklig sanning att ungdomar i dag tolererar och bagatelliserar snatteri? Syftet med denna uppsats, som omfattar ungdomar i klass nio, är att ta reda på hur det kan se ut med tan-ke på dessa frågor. Inte minst för att öka kunskaperna inför planering av brottsförebyggande arbete. Jämförande undersökningar i fler kommuner med varierande socioekonomiska bak-grunder skulle vara av intresse för en grundligare kartläggning. Någonstans måste man dock börja. En kvantitativ undersökning med hjälp av enkäter genomfördes därför bland 110 elever i årskurs nio i en kommun i Stockholms län. Resultat från den här undersökningen bekräftar inte att en tillåtande attityd till snatteri är rå-dande bland de tillfrågade ungdomarna, snarare motsatsen. Två tredjedelar av respondenterna svarar att snatteri i affär inte är okej och nästan alla fördömer snatteri ur en kompis ficka. En del respondenter har själva snattat. Av pojkarna är det närmare hälften och av flickorna en fjärdedel som avslöjar det. Av dessa uppger närmare hälften att de endast snattat några få gånger.

The purpose of the study has been to investigate women's theft crime in northern Gotland during the 1840s, and whether the women have committed co-offending together with other perpetrators. The study uses the method of hermeneutic text analysis. The study used court books from Gotland's northern district court from the years 1845 to 1847. The study uses gender theory, which is used to analyze and emphasize power relations between women and other perpetrators. The results of the study show that most women have stolen because of poverty. Clothes and food were the most common items stolen. In the court records, it appears that women are described differently than men. Several women had poor knowledge of Christianity and had given birth to children out of wedlock and were therefore more vulnerable. When co- offending was studied, conclusions could be drawn that women often co-offended with men, and in court, several women declared that they had been forced or threatened to steal. Through the gender theory, it is possible to see tendencies towards unequal power relations within marriage, where women have a lower status than men. Women who co- offended with other women are more likely to have done so consensually. The didactic question of the study dealt with the subject of historical awareness, where the topic of the essay can be linked to discussions about women and crime and what change may be seen over time. The discussions are expressed in terms of gender and how gender patterns can change over time.

Föreliggande uppsats handlar om enhetschefers förtroende för omsorgspersonalen inom hemtjänsten ur enhetschefsperspektiv. Eftersom förtroende är ett begrepp som kan se olika ut beroende på vilket område som undersöks, avgränsas uppsatsens undersökning till att gälla enhetschefers förtroende i samband med förekomsten av omsorgspersonal som stjäl hemma hos brukare. Omsorgspersonals stölder hos brukare av hemtjänst är ett outforskat område, det enda som med säkerhet kan sägas är att det förekommer. Därför har uppsatsen som syfte att undersöka hur enhetschefers förtroendebild och kontrollåtgärder ser ut för att kunna ha förtroende avseende förekomsten av stölder. Teorierna som används för analysen är Uslaner´s teori om moralisk och strategisk tillit och Luhmann´s teoretiska funktionsanalys av förtroende samt Cohen´s och Felson´s rutinaktivitetsteori. Resultatet visar att enhetscheferna anser att deras förtroende för omsorgspersonalen är avgörande för att hemtjänstverksamheten ska fungera. Samtidigt visar resultatet att de kontrollåtgärder enhetscheferna använder inte är tillräckliga för att skydda brukaren från stöld, varför fortsatt forskning kring hur detta skydd kan se ut rekommenderas. / The present paper deals with unit managers trust for care staff in home care from a unit manager's perspective. Since trust is a concept that may vary depending on the area under study, defined the essay examination to cover the unit managers' confidence in the existence of social care staff who steal in the homes of patients. Care Personals thefts of users of home care is an unexplored area, the only thing that can certainly be said is that it exists. Therefore, the paper aims to examine how the unit managers' confidence image and control measures appear to have confidence in the existence of theft. The theories used for the analysis is Uslaner´s theory of moral and strategic trust and Luhmann´s theoretical functional analysis of trust as well as Cohen’s and Felson´s routine activity theory. The results show that the unit managers believe that their confidence in social care staff are essential to home care business to work. While the results show that the control unit managers are using is not adequate to protect the user from theft, so continued research on how this protection could look like is recommended.