Studien syftar till att söka förståelse för hur lärare talar om och reflekterar kring Social och Emotionell Träning (SET) som en pedagogisk uppgift och en professionell utmaning i klassrummet.  Detta undersöks mot bakgrund av följande frågeställningar: Vari ligger utmaningen i undervisandet av SET? Vilka dilemman existerar här? Vad är det som står på spel? Studiens gjordes mot bakgrund av att SET kritiserats hårt i olika medier och ska därför förstås mot bakgrund av denna kontext. Studien är baserad på individuella kvalitativa intervjuer med nio låg- och mellanstadielärare. Lärarnas tal om SET har analyserats utifrån en diskursanalytisk ansats. Resultatet av studien visar att det i lärarnas tal om SET går att urskilja två sätt att framställa sin förståelse, två tolkningsrepertoarer, som handlar om ”öppenhet” och ”farlighet”. I mötet mellan dessa tolkningsrepertoarer uppstår ett antal ideologiska och professionella dilemman, eller en ”balansgång” som handlar om att bedöma när SET är något positivt som leder till ökad öppenhet förståelse och inklusion och när SET övergår i något farligt som leder till ökad utsatthet och exklusion. Resultatet visar att lärarna inte är passiva mottagare av SET, utan att SET anpassas och modifieras av den individuella läraren i sampel med hennes kontext. Resultatet visar att även barnen och deras familjer tillskrivs ett aktörskap i ”balansgången.” Slutligen visar resultatet att talet om SET också handlar om större frågor såsom demokrati, jämlikhet och barnet som lärarnas och föräldrarnas gemensamma ansvar.