Denna studie syftar till att få kunskap om hur socialsekreterare inom kommunal socialtjänst upplever sin psykiska hälsa relaterat till sin arbetsplats samt att undersöka vilka utmaningar som kan finnas i arbetet som socialsekreterare. Insamlingen av data har gjorts via kvalitativa enkäter som skickades ut till sex informanter där samtliga är yrkesverksamma socialsekreterare inom fem kommuner i norra Sverige. Där två av informanterna arbetade inom samma kommun. Enkäten berörde ämnen som arbetsbelastning, arbetsuppgifter, upplevt stöd från kollegor och arbetsgivare samt känslomässigt engagemang. Studien visade på att det fanns ett flertal olika faktorer som påverkade socialsekreterarnas psykiska hälsa, både positivt såväl som negativt. Arbetsbelastning upplevdes som påfrestande hos ett flertal socialsekreterare och var något som påverkade den psykiska hälsan negativt. Många beskrev att det vardagliga arbetet bestod av utmanande arbetsuppgifter samt att tiden inte alltid räckte till för att utföra alla uppgifter. Stöd från arbetsgivare och kollegor visade sig vara en betydelsefull faktor för socialsekreterarnas trivsel på arbetsplatsen.

Huvudsyftet med studien är att undersöka hur biståndshandläggare i sju största kommuner i Västerbotten jobbar med att identifiera sociala behov till konsekvens av ensamhet hos äldre personer samt utforska på vilka sociala insatser de utvalda kommuner erbjuds för dessa individer och på vilka skäl. Studien har genomförts utifrån en kvantitativ ansats, där enkäten utformade på det sättet för att svara på syftet med studien. Lipskys teori om gräsrotsbyråkrater har använt i tolkningsramen för att analysen av empiriska material. Utifrån studiens resultat har det identifierats att det finns utvecklingsbehov inom sociala insatser för äldre personer i dessa kommuner för att de tillgängliga insatserna inte tillgodoses äldres behov på ett bra sätt. Studien visar även att det behövs även en arbetsrutin i biståndshandläggarnas arbetssätt för att utreda ensamhet hos äldre personer samt påpekar studien även att biståndshandläggare begränsas av organisatoriska riktlinjer eftersom kommunen standardutbud avgör vilka social insatser erbjuds till äldre personer. Som sagt att det finns begränsat med forskning kring detta ämne konstateras det nödvändighet av mer forskning på nationella nivå kring biståndshandläggarnas arbetssätt om hur de utreder ensamhet hos äldre personer.

<p>2021-01-11</p>

No description available.

No description available.

Background: Working in the healthcare field can be stressful, and health care professionals, especially nurses, report the highest levels of work-related stress. There are two main approaches to studying work related stress. One of which is coping. A term that entails how individuals deal with stressful situations, whilst the other approach concern looking at organizational issues causing the stress (Naidoo &amp; Willis 2016). Purpose: The purpose of this study is to understand how health care professionals (HCP) in Sweden and the United states of America (US) cope with work related stress. Method: The present thesis is a comparative meta-ethnography which used Noblit &amp; Hare’s (1988) interpretive approach to reciprocally synthesize previous qualitative research results. The research results were analyzed through Lazarus and Folkman’s (1984) transactional theory on coping, as well as systems theory perspective. Results: Results show that health care professionals in both Sweden and the US use especially three coping strategies: Creating boundaries between the professional- and personal self; using collegial support; as well as finding ‘meaning’. Workplace resources emerged as an important theme for those coping strategies. Which is congruent with previous research of how an individual’s coping process is open to change in accordance with the external environment’s conditions. Discussion: The results indicate that health care professionals both in Sweden and the US have to mainly help themselves as well as their peers in the coping process due to unavailability or lack of organizational resources in the health care field. / Bakgrund: Ett arbete inom vården kan vara stressande och hälso- och sjukvårdspersonal, särskilt sjuksköterskor, rapporterar de högsta nivåerna av arbetsrelaterad stress.  Det finns två sätt att studera arbetsrelaterad stress. Ett tillvägagångsätt är att undersöka hur individen hanterar stress, medan det andra innebär att undersöka arbetsplatsens organisatoriska struktur och hur den orsakar stress (Naidoo &amp; Willis 2016). Syfte: Syftet med denna studie är att förstå hur hälso- och sjukvårdspersonal (HCP) i Sverige och USA hanterar arbetsrelaterad stress inom vården. Metod: Denna föreliggande masteruppsats är en jämförande meta-etnografi som använde Noblit &amp; Hares (1988) tolkningsmetod för att reciprokalt syntetisera tidigare kvalitativa forskningsresultat. Resultaten analyserades vidare genom ett systemteoretiskt perspektiv och Lazarus och Folkmans (1984) transaktionella teori om hanteringsstrategier. Resultat: Resultaten visar att hälso-och sjukvårdspersonal i Sverige och USA använder särskilt tre hanteringsstrategier för att klara av stress: Skapa gränser mellan det professionella och det personliga jaget; använda kollegialt stöd, samt att hitta mening. Arbetsplatsresurser uppstod som ett viktigt tema för dessa hanteringsstrategier. Dessa resultat överensstämmer med tidigare forskning om hur en individs hanteringsprocesser är föränderlig i enlighet med den yttre miljöns förhållanden. Diskussion: Resultaten indikerar att hälso-och sjukvårdspersonal både i Sverige och USA huvudsakligen måste hjälpa sig själva såväl som sina kollegor i hanteringsprocessen på grund av otillgänglighet eller brist på organisatoriska resurser inom vården.

Det finns olika sätt att se på resultat i socialt arbete. Det vanligaste sättet är att jämföra utfallet med de i förväg ställda målen för verksamheten. Ett annat sätt är att se på vilka effekter insatserna gett upphov till hos klienten. Den här studien hade för syfte att undersöka vad i Arbetsförmedlingens arbetssätt i verksamheten för arbetslivsinriktad rehabilitering det kan vara som bidrar till att resultat i termer av klienteffekter uppstår. För att svara på frågan har intervjuer genomförts med fyra anställda vid ett mellanstort arbetsförmedlingskontor i Region Nord, som arbetar inom myndighetens rehabiliteringsverksamhet, samt två klienter, som tagit del av rehabiliterande insatser – en hos ovannämnda arbetsförmedlingskontor, den andra utan stöd från Arbetsförmedlingen. De framgångsfaktorer som identifierats i verksamheten är professionalitet i bemötandet, gedigen kunskap och förståelse för hur klientens funktionshinder eventuellt påverkar arbetsförmågan, tillgång till en bredd palett av olika insatser, som kan anpassas till klienternas olika behov och förutsättningar, samt generösa tidsramar, så att inte stress saboterar chanserna att uppnå resultat.

Projektet TIDSAM eller ”Tidiga samordnade insatser”, ett tvåårigt samverkansprojekt mellan socialtjänst och vuxenpsykiatrin i Piteå med syfte att upprätthålla ett samordnat stöd till målgruppen unga vuxna med schizofreni, psykossjukdom eller neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Syftet med denna delutvärdering var att undersöka måluppfyllelse ett år efter projektets start, de förklaringsmodeller som kan ha haft påverkan på resultat, hur samverkan och organisatoriska förutsättningar såg ut samt att påvisa TIDSAM:s effekter för brukarna. Den programteoretiska processutvärderingen bestod av fyra kvalitativa semistrukturerade intervjuer samt en fokusgrupp som analyserats med hjälp av riktad innehållsanalys. De teoretiska perspektiven som studien utgick ifrån var samverkansteori, förändringsteori, programteori och KASAM. Resultatet visade att 55% av brukarna var ute i en sysselsättning och att samverkan fungerade tillfredsställande; att de element som framkommit som förklaringsmodeller var mående, metod, motivation, samverkan och arbetssätt/förhållningssätt; att vikten av en snabb påbörjad process mot sysselsättning där relation, arbete runt metoder på ett individanpassat sätt påverkade; och att krav från myndigheter och regelverk tillsammans med resursbrist kunde ses som käppar i hjulet för processen att komma ut i sysselsättning. KASAM hade använts för att mäta brukarnas känsla av sammanhang men resultat av en sådan hade inte sammanställts vid tiden för delutvärderingen. Slutsatsen blev att TIDSAM kommit långt i att nå uppsatta mål. Med de uppgifter som kommit oss tillhanda kunde vi konstatera att TIDSAM efter att halva tiden hade passerat uppnått de mål som beskrivits i projektansökan.

No description available.

No description available.