Abstract The intention of our study was to examine the meaning of home of elderly women and men and how they experience their getting older. We also wanted to see how elderly women and men experience to receive home-help-service in their own home. The study was based on qualitative interviews with elderly women and men. The informants were five women and four men between the ages of 60-84 years. They all had everyday help from the home-help-service. To interpret the material we have been using earlier studies and Antonovsky´s theory of KASAM. In the result we have compared the answers between women and men to find similarities and differences. The main result was that the home is very meaningful for both women and men. We also found that none of the informants felt like they were in a position of dependence. On the other hand all informants felt that it was a changeover to receive home-help-service and it has taken some time to accept their new situation. For the women has the changeover taken a longer time than it has for the men. Keywords: home, ageing, dependent

The purpose of this study was to look at how clients, in the Swedish criminal justice, experience their involvement in treatment programs. The spotlight in the study was to examine which helpful and unhelpful factors are involved in a treatment process, in the view of individual experiences. The study is based on a qualitative method, with interviews as an instrument for collection of data. The result is summarized in three fields; is it possible to show vulnerable, the therapist and the meaning of the program. The result is based on interviews with six informants; five of them have been partaking in treatment programs in prison and one in the probation office. The study shows that partaking in treatment programs in prison is combined with problems in aspect of the different roles criminals play in prison. The role for the client in the probation office is in the opposite of the prison as a helpful factor.

Uppsatsens syfte är att ge en insyn i det sociala arbetet som sker inom den svenska grundskolan ifrån skolkuratorns perspektiv. Uppsatsen handlar främst om hur skolkuratorernas arbete ser ut med eller kring eleverna och deras problem. Samtidigt är arbetssituationen av vikt, för hur möjligheterna upplevs för utförandet av det sociala arbetet. Skolan är en arena där eleverna tillbringar mycket av sin tid och där elevernas problematik kan uppmärksammas av de personer som finns runt eleven. Resultatet bygger på kvalitativa intervjuer med skolkuratorer som arbetar på högstadiet. De teoretiska begrepp vi använt oss av vid analysen är casework och gräsrotsbyråkrati. Sammanfattningsvis visar resultatet att problematikens art är av varierande karaktär men det område som kuratorerna generellt lägger sin mesta tid på är konflikthantering. Det som tillkommit som ett nyare fenomen, är de problem den moderna tekniken skapat i form av anonyma trakasserier och mobbing via Internet och mobiltelefoner. Kuratorerna har olika inriktningar och metoder de arbetar efter, i huvudsak problemlösande eller jagstärkande. Genomgående är det samtalet i olika varianter som är metoden/verktyget i det sociala arbetet för skolkuratorer, vare sig det handlar om arbete med eller kring eleven. Svårigheterna i arbetet som skolkurator upplevdes nästan aldrig vara eleverna. Istället påtalades vikten av att sätta gränser mot lärarkollegor men även gränsa vad som tillhör skolans område. Detta beskrevs svårt då arbetsbeskrivningarnas vaghet ofta lämnade ett stort tolkningsutrymme. Det sistnämnda samt den nära klientkontakten är utmärkande för en gräsrotsbyråkrat.

Sammanfattning Jag har genomfört en kvalitativ intervjustudie och jag har valt att använda en hermeneutisk ansats i min uppsats då jag utgår från empiriska data men samtidigt tolkar och analyserar utifrån teorier och tidigare forskning. Det som jag har studerat är hur handläggare från frivården och socialförvaltningen beskriver klientmötet. Informanterna har varit fem till antalet. Jag har som teori använt kommunikationsteorin samt socialpsykologisk rollteori då jag tolkat och analyserat min empiri. Syftet har varit att ta reda på hur handläggarna beskriver mötet samt vilka faktorer som har betydelse. Frågeställningarna handlar om bra och dåliga möten samt vilka syften, mål och strategier som används. Resultatet visar att syften, mål och strategier varierar utifrån klientens aktuella situation. Det gäller alltså för handläggarna att vara flexibla i sitt arbete. Glädjande är dock att informanterna känner att de har en stor möjlighet att påverka den hjälp som ges. Det finns vissa faktorer som på olika sätt påverkar klientmötet. Dessa kan vara yttre faktorer som hembesök och olika utformningar av lokaler. Andra faktorer som påverkar klientmöten är samspel, självkännedom erfarenhet samt maktaspekten. Ytterligare som påverkar mötet är även vilken situation som klienten befinner sig i för närvarande.

ABSTRACT The purpose of our study was to examine how four different organizations cooperate on rehabilitation of people to get them back to employment. More specifically our aim was to investigate how different organizations in a project, involving workrehabilitation, looks at cooperation. Our main questions were vague at the beginning of our study, but finally our focus became clear. The questions were formed with help from the research of Hjortsjö (2006) and Fridolf (2000): Which possibilities and hindrances identify the different organizations which cooperate? What does cooperation mean to the representatives from the different organizations which are included in KARB? Our result shows that the respondents mostly think positive of the project KARB. The respondents are focusing on the possibilities instead of hindrances when they are talking about the project KARB and cooperation. They believe that the cooperation between the four organizations will decrease if KARB ends. We also saw that the communication between the practitioners and the management level are insufficient. The dialogue and interaction when it comes to cooperation in KARB are non-existing in several of the organizations.   Keywords: cooperation, organization, interaction, projects

Title: "In the verdict, reality is reconstructed" - a documentary study of how sex is reproduced in verdicts of LVU-cases. The aim in our study is to see how existing circumstances revolving power between the gender, are contained in court, through language and differences in the sentences and expressions that are used in the verdicts. In this study we have reviewed verdicts about young people who are taken in to custody care by Lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga. We have reviewed verdicts from the county administrative court in Kalmar, from January in 2007 to October in 2008. Through the analysis we have taken into considerations and worked with earlier research and litterateur containing different theoretical approaches to feminism. The result of the study shows, that despite of a neutral law, girls and boys, women and men are judged and treated different, because of their sex. Depending on your sex, you are expected to behave according to norms and values. These norms and values are not the same for girls and boys. Society have chosen and created limits for each sex and if you don't follow the limits you become deviant. The court provides an image of how girls/women are hold responsible for their deviant behavior, meanwhile boys/men are hold responsible for their actions, that breaks the law. Keywords: gender, sexuality, power, LVU and court.

<p>Sammanfattning</p><p>Jag har genomfört en kvalitativ intervjustudie och jag har valt att använda en hermeneutisk ansats i min uppsats då jag utgår från empiriska data men samtidigt tolkar och analyserar utifrån teorier och tidigare forskning. Det som jag har studerat är hur handläggare från frivården och socialförvaltningen beskriver klientmötet. Informanterna har varit fem till antalet. Jag har som teori använt kommunikationsteorin samt socialpsykologisk rollteori då jag tolkat och analyserat min empiri.</p><p>Syftet har varit att ta reda på hur handläggarna beskriver mötet samt vilka faktorer som har betydelse. Frågeställningarna handlar om bra och dåliga möten samt vilka syften, mål och strategier som används. Resultatet visar att syften, mål och strategier varierar utifrån klientens aktuella situation. Det gäller alltså för handläggarna att vara flexibla i sitt arbete. Glädjande är dock att informanterna känner att de har en stor möjlighet att påverka den hjälp som ges. Det finns vissa faktorer som på olika sätt påverkar klientmötet. Dessa kan vara yttre faktorer som hembesök och olika utformningar av lokaler. Andra faktorer som påverkar klientmöten är samspel, självkännedom erfarenhet samt maktaspekten. Ytterligare som påverkar mötet är även vilken situation som klienten befinner sig i för närvarande.</p>

Att leva med bipolär sjukdom innebär ett ständigt föränderligt stämningsläge som kantas av depression och mani/hypomani. Detta innebär svårigheter att utföra vardagliga sysslor och upprätthålla relationer. Det finns olika typer av insatser och behandlingar av bipolär sjukdom. Syftet med denna kvalitativa studie om livskvalitet och livsföring för personer med bipolär sjukdom är: att kartlägga och undersöka hur det är att leva med bipolär sjukdom, och vad den drabbade kan göra för att uppnå en dräglig levnadsnivå trots ett svängande stämningsläge. För att kunna utföra denna studie har enkäter skickats ut och respondenterna har valts ut genom ett bekvämlighetsurval. Intervjupersonerna har valts ut via en grupp om psykisk ohälsa som finns på det sociala mediet Facebook.com. Enkätsvaren var anonyma och har att bearbetas och analyseras för att kunna besvara studiens syfte tillsammans med relevant litteratur. Resultatet av denna studie visar exempelvis att struktur och rutiner är av vikt för att uppnå en autonom levnadsnivå, men det visar även på att respondenterna har lyckats anpassa, samt accepterat sitt psykiska funktionshinder och trots detta, lyft fram egna egenskaper, så väl som sjukdomens kvaliteter och därmed lyckats skapa en tämligen god livssituation.

The general aim of this dissertation is to describe and analyse patterns of informal care and support for carers in Sweden. One specific aim is to study patterns of informal care from a broad population perspective in terms of types of care and types of carer. A typology of four different care categories based on what carers do revealed that women were much more likely than men to be involved at the ‘heavy end’ of caring, i.e. providing personal care in combination with a variety of other caring tasks. Men were more likely than women to provide some kind of practical help (Study I). Another aim is to investigate which support services are received by which types of informal caregiver. Relatively few informal caregivers in any care category were found to be receiving any kind of support from municipalities or voluntary organizations, for example training or financial assistance (Study II). The same study also examines which kinds of help care recipients receive in addition to that provided by informal carers. It appears that people in receipt of personal care from an informal caregiver quite often also receive help from the public care system, in this case mostly municipal services. However, the majority of those receiving personal, informal care did not receive any help from the public care system or from voluntary organizations or for-profit agencies (Study II). The empirical material in studies I and II comprises survey data from telephone interviews with a random sample of residents in the County of Stockholm aged between 18 and 84. In a number of countries there is a growing interest among social scientists and social policymakers in examining the types of support services that might be needed by people who provide informal care for older people and others. A further aim of the present dissertation is therefore to describe and analyse the carer support that is provided by municipalities and voluntary organizations in Sweden. The dissertation examines whether this support is aimed directly or indirectly at caregivers and discusses whether the Swedish government’s special financial investment in help for carers actually led to any changes in the support provided by municipalities and voluntary organisations. The main types of carer support offered by the municipalities were payment for care-giving, relief services and day care. The chief forms of carer support provided by the voluntary organizations were support groups, training groups, and a number of services aimed primarily at the elderly care recipients (Study III). Patterns of change in municipal carer support could be discerned fairly soon. The Swedish government’s special allocation to municipalities and voluntary organisations appears to have led to an increase in the number of municipalities providing direct support for carers, such as training, information material and professional caregiver consultants. On the other hand, only minor changes could be discerned in the pattern of carer support services provided by the voluntary organizations. This demonstrates stability and the relatively low impact that policy initiatives seem to have on voluntary organizations as providers (Study IV). In studies III and IV the empirical material consists of survey data from mail questionnaires sent to municipalities and voluntary organizations in the County of Stockholm. In the fields of social planning and social work there appears to be a need to clarify the aims of support services for informal carers. Should the support be direct or indirect? Should it be used to supplement or substitute caregivers? In this process of reappraisal it will be important to take the needs of both caregivers and care recipients into account when developing existing and new forms of support. How informal caregivers and care recipients interact with the care system as a whole is undeniably a fertile field for further research.

No description available.