No description available.

No description available.

In the year of 1935 Sweden started to apply the practice of their first sterilizing laws. In this thesis 2 sterilizing laws are considered. The laws regulated those individuals who were not considered appropriate for reproduction. The sterilizing laws themselves are based on several large investigative studies on how to evaluate and categorize different individuals.  The purpose of my thesis is to examine through a literature study how these individuals considered for sterilization were valued and how social problems were created to fit the character features of these people. I also look at how sterilization became an acceptable method to deal with these constructed social problems.   The materials I have studied include 3 pre-studies and the 2 laws about sterilization which were the result of these pre-studies.  I found that the motives behind the sterilizations were social, economical and genomic hygienical. I also found that some fragments of the 2 sterilizing laws are also present in modern laws still in use today. In 1999 a new Swedish law was passed that regulated compensation for the individuals who hade previously been sterilized.

No description available.

The purpose of this study was to examine how young men and women who are lesbian, gay, bisexual and transgender (LGBT) who are exposed to honor related violence, intimidation or repression perceive their situation, what kind of help/support they have received and if they feel that the help and support offered by the society has been adequate. After the murder of Fadime Sahindal in 2002 attention was drawn to honor violence in Sweden. During the period 2003-2007 the government invested 200 million SEK for efforts to prevent honor related violence. Studies have shown that honor related violence not only affects young immigrants, but also young people with different sexual orientation then heterosexual. It also shows that the honor violence is not depended on religion or ethnicity. The RFSL Counseling in Skåne 2004 was commissioned to investigate the situation for LGBT youth ages 13-25 at risk for honor related threats and violence based on sexual orientation. The purpose of the assignment was to describe and understand the phenomenon and create a network of key people. This study investigated further about what kind of help is available and if it’s enough. Those who lead me to the answer the question of this qualitative approach are seven LGBT-persons subject to honor violence. The study is based on qualitative interviews, all conducted in southern Sweden. During the process of analyzing the material narrative theory was used. Since the study concerns stories/narratives told by the informants the researcher has a vital role in actively listening to the story and interpret what is said to enable a broad analysis and be able to contribute to new knowledge. The results showed difficulty in receiving the help and support the informants requested. Many felt that their stories were not taken seriously. The society must develop and improve better ways to help LGBT-people who are victims of honor violence. Keywords:honor violence, lesbian, gay, bisexual, homosexual, transgender, LGBT, social service.

Uppsatsen huvudsyfte är att belysa tre personals attityder till begreppet integritet inom ramen av LSS 6 §. Uppsatsen vilar på en rättsociologisk ansats. Uppsatsen baseras på tre semi- strukturerade kvalitativa intervjuer och resultatet av dem jämfördes med gällande lagstiftning. Uppsatsens slutsats är att dessa tre personal var väl införstådda i betydelsen av LSS 6 §. Dessutom visade uppsatsen på att dessa tre personals förhållningsätt till integritet påverkar hur de hur de arbetar med integriteten hos brukarna.

Som ett resultat av svensk välfärdspolitik och lagstiftning finns socialtjänsten som en viktig myndighet för att hjälpa utsatta individer i samhället. Socialarbetare spelar därför en viktig roll då socialtjänstens insatser kan vara en viktig länk i människors liv. I denna studie undersöks socialarbetares egna erfarenhet av och syn på engagemang. Syftet med denna studie är att lyfta fram socialarbetares erfarenheter och upplevelse av det egna engagemanget, undersöka fenomenet samt berika begreppet engagemang i kontext med det sociala arbetet. För att kunna besvara syfte och frågeställningar har det genomförts fyra intervjuer med socialarbetare inom olika delar av socialtjänsten. Slutsatser som kan dras från studiens material är att engagemanget är individuellt, känsloladdat och att meningsfulla arbetsuppgifter är det mest centrala för engagemanget- I materialet presenterades också svårigheter med engagemang och omgivande faktorer som både kunde gynna och hämma engagemanget. Det framkom även i materialet att socialarbetarna hade strategier för att behålla en balans i engagemang och att det hade skett en förändring i förhållningssätter till engagemang under deras tid som socialarbetare.

No description available.

Det som behövs för att bygga upp en fungerande organisation är av vikt i behandlingsarbete eftersom att uppbyggnaden påverkar kvaliteten på det arbete som bedrivs. För detta krävs främst en fungerande personalstyrka och syftet med denna studie är således att ta reda på huruvida det sker något arbete för att främja förutsättningar för bra behandlingsvård. För att vidare undersöka sådant som kan komma att påverka det dagliga arbetet inom organisationer har en specifik behandlingsverksamhet valts ut där fem anställda intervjuades. Dem framkomna informationen analyserades sedan utifrån olika teorier och begrepp som valts ut och som redogörs för i den teoretiska ramen. Vidare valdes meningskoncentrering som analysmetod då denna metod tillåter en att komprimera utvalda citat som kan användas i analysen. Studiens slutsats berör diskussioner och reflektioner kring hur arbetet med främjandet av en positiv personalkultur och struktur ser ut samt vilka utforskandet av vilka potentiella styrkor och svagheter det kan finnas inom verksamheten. Respondenterna upplever att det råder en kultur och struktur inom verksamheten som ökar förutsättningar för ett enhetligt arbete. Detta har främst skapats utifrån strategier som personalmöten, rapporteringar och dylikt. En av svagheterna som identifierats är brister i att personalstyrkan inte innehar gemensamma utbildningar vad gäller de behandlingsmetoder som används inom verksamheten vilket minskar förutsättningar för ett gemensamt tillvägagångssätt.

No description available.