<p>Denna uppsats behandlar diakonalt arbete utifrån yrkesverksamma diakoners erfarenheter och upplevelser, inom ramen för kyrkan i det traditionella sociala arbetets kontext. Uppsatsen beskriver grunderna för det diakonala arbetet och dess utformning. Vidare beskrivs hur beslutet år 2000, då kyrkan fick laglig rätt att ”konkurrera” med staten, har påverkat diakonernas arbete. Studien är uppbyggd utifrån ett kvalitativt perspektiv, där grunden ligger i intervjuer med tre diakoner från olika kommuner. Diakonernas tankar och uppfattningar om eventuella likheter mellan diakoni och traditionellt socialt arbete låg till grund för uppsatsens analys. Resultatet visade att diakonerna upplevde, att deras arbete kan liknas med traditionellt socialt arbete. Diakonerna uppmärksammade dock vissa skillnader, exempelvis tidsperspektivet, lagrummet och hur, var och varför insatser riktas.</p>

<p>Under början av 1990-talet skedde ett skifte mellan brist på arbete och brist på arbetskraft där arbetslösheten blev ett samhälligt bekymmer som kom att påverka privata bekymmer. Undersökningen studerade om privata bekymmer bland arbetslösa inrymmer ett samband mellan ekonomiska påfrestningar och skamgörande erfarenheter. Samt av vem, vilka och vad arbetslösa upplever skamkänslorna ifrån. Undersökningen har utgått ifrån ekonmi-skam-modellen som delar in arbetslösa i fyra kategorier efter graden av ekonomisk påfrestning och skamgörande erfarenheter. Materialet har samlats in genom kvalitativ metod med fem intervjupersoner som har varit arbetslösa längre än en månad och var mellan 19 till 25 år. Analysen har skett utifrån en abduktiv ansats där teorin och empirin har används som ett växelvärk. Resultaten i undersökningen visar på att ekonomisk påfrestning och skamgörande erfarenheter har ett samband där ökad grad av ekonomisk påfrestning ökar erfarenheterna av skamgörande känslor. Intervjupersonerna berättar om att de skamgörande känslorna kommer ifrån arbetande, familjen, kompisar, personer som inte är i deras närmsta bekantskap, deras ålder och att man befinner sig i en situation utan något arbete.</p>

<p>The overarching aim of this dissertation is to explore and describe Swedish local authorities’ measures to prevent and manage homelessness; how these measures diverge between different municipal categories; what factors predict homelessness, provisions of accommodation and cov-erage rates between the number of accommodations and the respective municipalities’ housing interventions.</p><p>Measures studied are policies and housing interventions. The housing interventions re-ferred to here are those provided by or through the social welfare authorities to persons living with unstable housing or who are homeless. The interventions can be divided into two main categories: 1) preventive interventions in the form of daily-life support, usually in the form of personnel support in the individual’s own apartment, designed to help persons at risk of becom-ing homeless to remain housed and prevent eviction; 2) accommodation support for persons who are already homeless and in need of housing. Such accommodations may be more or less temporary, more or less integrated and include a greater or lesser amount of care.</p><p>Two sets of data were collected for the study: 1) a case study of two category-housing programmes using both qualitative and quantitative data; 2) a survey of 147 randomly chosen municipalities (about half of the municipalities in Sweden) to explore the prevalence and charac-teristics of policies and housing interventions.</p><p>Findings from the case study show that special-category housing has positive direct effects on the housing stability of the residents and their feelings regarding their quality of life, but does not have a direct effect on their substance misuse. Moreover, the increased housing stability seems to be more a direct effect of the person having stayed on the programme, rather than a long-term effect. Furthermore, although their quality of life improves, the residents still experi-ence a lack of belonging and feel that their lives lack meaningful content.</p><p>On the national level, the findings show that an array of housing interventions divided into 12 sub-categories is offered to counteract homelessness. These categories vary along two central dimensions: care and normality. The two most frequent types of housing interventions in all types of municipalities are daily-life support and social contracts. Other housing interventions are marginal compared with these two. There is greater fluctuation between municipalities in the level of care provided than in the level of normality. Furthermore, the more densely populated municipalities are more highly engaged in developing housing policies and the administrative means to handle them. Such policies, however, seem to decrease the level of normality without promoting levels of care.</p><p>When exploring factors that predict homelessness, the findings show that urbanisation is central to understanding variations in homelessness, not only in the largest cities but also in less densely populated areas. In addition, higher rent levels and more of aggregated psychiatric prob-lems in the municipality seem to increase homelessness. The apartment rate and the proportion of public housing within the stock of apartments are both important for the possibility to pro-vide accommodations. Moreover, the proportion of single-parent households seems to enhance the need to provide such accommodations. Political majority and the functional organisation of the social services both seem to have an impact on the coverage rates. Thus, the findings indicate that the municipalities have various options for managing factors that impact on the homeless-ness rate.</p><p>Keywords: housing interventions, level of care, level of normality, policies, municipality, predicting homelessness</p>

<p>Syftet med studien är att kartlägga de klienter som är långtidsberoende av försörjningsstöd utifrån faktorer som t.ex. ålder, kön, sysselsättning, utbildningsnivå och civilstånd m.m. . Datainsamlingen skedde i Söderhamns kommun under våren 2008 genom aktstudier. Kartläggningen omfattas av 108 klienter som har uppburit försörjningsstöd under minst 10 månader under ett kalenderår. Resultatet visar att den största gruppen som är långtidsberoende av försörjningsstöd är ensamstående klienter mellan 20-29 år, relativt jämt fördelat mellan män och kvinnor. Majoriteten är arbetssökande men många är även sjukskriven utan sjukpenniggrundande inkomst. Majoriteten har en låg utbildningsnivå med endast genomförd grundskoleutbildning. I studien har även teorierna marginalitet och social uteslutning applicerats till ämnet.</p>

<p>Studiens syfte var att undersöka vad unga lagöverträdare har för upplevelser av institutionsvård och tiden efter utskrivning. Utifrån det lösningsfokuserade förhållningssättet som institutionen i studien utgår från i sin behandling belyses och analyseras resultatet. Studien grundas på två intervjuer med unga lagöverträdare som tidigare varit institutionsplacerade. Målet var att ta reda på om de har genomgått någon förändring och om de har fått med sig verktyg för att upprätthålla denna förändring. Resultatet visar att många faktorer spelar in i hur en institutionsvistelse upplevs. De mest betydelsefulla faktorerna är relationen till personalen samt delaktighet i sin egen behandling. Samband kan uttydas mellan den lösningsfokuserade behandlingsmetoden och det positiva resultatet som de unga uppvisar. Dem uppvisar nyfunna strategier för att hantera sin vardag i allmänhet och svåra situationer i synnerhet. De har numera en större insikt, ökad empatisk förmåga och stärkt målmedvetenhet. Dock kan det inte uppvisas att resultatet enbart beror på den lösningsfokuserade behandlingsmetoden då andra faktorer kan ha påverkat utgången.</p>

No description available.

<p>Personer med dubbla diagnoser har beskrivits som dubbelt utsatta dels beroende på kombinationen av sin sjukdom/funktionshinder och sin beroendeproblemtik, dels för att de befinner sig mellan två huvudmän, socialtjänst och landsting. Inom Tyresö kommun drivs Hästskon boendeenhet, ett varaktigt boende för bostadslösa vuxna personer med dubbla diagnoser. Uppsatsen undersöker Hästskons boendeenhet ur de boendes perspektiv gällande brukarinflytande men även ur Hästskons samverkanspartners perspektiv gällande samverkan för målgruppen personer med dubbla diagnoser. Undersökningen har genomförts med både kvantitativa och kvalitativa metoder. Den kvantitativa delen utgörs av en enkätundersökning med de boende på Hästskon, den kvalitativa delen innefattar intervjuer med tre av de boende på Hästskon och med Hästskons samverkanspartners. Enkäten har jämförts med motsvarande från år 2007. Resultatet av uppsatsen visar bland annat att de boende på Hästskon överlag är nöjda med sin boendesituation men att den upplevda känslan av brukarinflytande fortfarande är mer neutral. I intervjuerna med de boende framkom bland annat att de intervjuade var nöjda med personalens bemötande och att de ansåg att arbete, drogfrihet och en egen bostad är viktigast för att ha ett bra liv. I intervjuerna med Hästskons samverkanspartners framkom bland annat att de har en positiv inställning till den samverkan som sker idag och att det tycks finnas en god grund för fortsatt utveckling av samverkan i framtiden.</p>

<p>Kvinnomisshandel har länge varit ett stort problem i samhället men alltför sällan har forskningen fokuserat på andra aspekter av våld mot kvinnor än den fysiska misshandeln. Detta arbete handlade om kvinnor som har levt i relationer med kontrollerande män utan inslag av våld. Syftet var att öka förståelsen för hur dessa kvinnor blev påverkade av relationen och hur de såg på sig själva och sin egen situation samt om deras frihet och livsutrymme begränsades. Avgränsningen i arbetet bestod av att utesluta andra former av misshandel och endast ta upp aspekter gällande psykisk misshandel och kontroll. Som metod användes halvstrukturerade kvalitativa intervjuer av tre respondenter som alla hade lång erfarenhet av att leva med kontrollerande män. Noggrann läsning av litteratur och tidigare forskning var nödvändigt för att få förståelse och kunskap om misshandelsförhållanden. Analysen utgick från en narrativ ansats. De viktigaste resultaten som har framkommit i arbetet var att kvinnorna som utsatts för psykisk misshandel blev påverkade av mannens beteende och reagerade på många sätt likadant som fysiskt misshandlade kvinnor gjorde. Mönstret i de kontrollerade förhållanden kunde jämföras med mönster som framkommer i misshandelsförhållanden. Forskningen visade att det fanns paralleller mellan psykisk och fysisk misshandel och att dessa två aspekter ofta hörde ihop. Psykisk misshandel och kontroll kan även vara en startpunkt, och senare utvecklas till fysisk misshandel. Därmed gick det att dra paralleller mellan kontroll och våld, och frågan kvarstår om inte kontroll och dominans kan ses som en form av misshandel av kvinnan.</p>

<p>Åldersdiskriminering har under senare tid blivit en alltmer central samhällsfråga. I Sverige och även runt om i världen tycks det finnas en oro för hur utvecklingen sett ut de senaste åren och hur den ser ut i nuläget. Denna studie är en litteraturstudie som sammanställer och redovisar, samt kritiskt granskar och diskuterar den nytillkomna åldersdiskrimineringsgrunden och det som finns dokumenterat om åldersdiskriminering i Sverige. Studien redogör för att ålderdiskriminering förorsakar sämre självförtroende, sämre hälsotillstånd, stress samt psykiska besvär hos individen<em>. </em>Vidare visar studien att diskriminering, oavsett grund, medför stort lidande för den enskilda individen och stängda möjligheter.</p>

<h1>Abstract</h1><p>The intention of our study was to examine the meaning of home of elderly women and men and how they experience their getting older. We also wanted to see how elderly women and men experience to receive home-help-service in their own home. The study was based on qualitative interviews with elderly women and men. The informants were five women and four men between the ages of 60-84 years. They all had everyday help from the home-help-service. To interpret the material we have been using earlier studies and Antonovsky´s theory of KASAM. In the result we have compared the answers between women and men to find similarities and differences. The main result was that the home is very meaningful for both women and men. We also found that none of the informants felt like they were in a position of dependence. On the other hand all informants felt that it was a changeover to receive home-help-service and it has taken some time to accept their new situation. For the women has the changeover taken a longer time than it has for the men.</p><p>Keywords: home, ageing, dependent</p>