Syftet med studien var att undersöka socialsekreterares uppfattning av samarbetet med både företag och familjer vid konsulentstödda familjehemsplaceringar. Studien utfördes genom kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med ett urval som innefattar socialsekreterare som samarbetade eller har samarbetat med konsulentstödda familjehem. Studiens resultat visade att socialsekreterarnas uppfattning om samarbetet med konsulentstödda familjehem bestått av fler utmaningar och högre arbetsbelastning genom omständligare kommunikationsvägar med familjehemmen. Utmaningarna bestod även av svårigheter vid skapandet av goda relationer mellan familjehem och socialtjänst, icke godkända familjer som föreslagits av konsulenter likt lämpliga familjehem och intressekonflikter mellan de privata och offentliga aktörerna. Detta diskuterades utifrån hur verksamheternas mål med samarbetet styrts av organisationskulturer, vilket format både familjehemmens, konsulenterna och socialsekreterarnas uppfattning om sin egen roll. / The purpose of this study was to explore social secretaries’ perception of collaborating with both family and company when working with consulted foster care. The study was conducted through qualitative, semi-structured interviews with social secretaries who were, or had been, collaborating with consulted foster care. The results of the study show that social secretaries’ perception of collaborating with consulted family homes seems to contain challenges and a higher level of workload because of complex communication routs with the family homes. The challenging aspects contained difficulties in relationship building between socials services and family homes, not accepted families get suggested by the consults as if they were approved for the assignment and conflicts of interest between the private and the public operators. In this study the discussion will be based on possible arguments the agencies intentions with the collaboration through organizational culture that shapes both the family homes, the counsellors and social secretaries’ perception of their role during the collaboration.

<p>2024-05-30</p>

<p>2024-05-31</p>

<p>2024-05-30</p>

Studiens övergripande syfte är att studera hur långtidssjukskrivningar påverkar människor i arbetsför ålder där områden självbild, vardag och meningsfullhet har fått extra fokus. Fem personer som är, eller har varit, sjukskrivna i sex månader eller längre till följd utav en stroke intervjuades utifrån en semi-strukturerad intervjuguide. Intervjuerna bearbetades med en innehållsanalys där följande fyra tema framträdde Effekter och konsekvenser, Acceptans i det som är och flexibilitet i det som blir, Lokalisera sig i en ny vardag samt Utvecklas, inte avvecklas. Studiens teoretiska utgångspunkter är Maslows behovshierarki, Känsla av sammanhang samt Krav- kontroll- och stödmodellen vilket har använts i analysen av resultatet.    Resultatet visar på att långtidssjukskrivningen har varit avgörande för individens förbättrande mående då det skapar utrymme för att kunna fokusera på sin rehabilitering och återhämtning. Samtidigt poängteras det flertal konsekvenser av att vara långtidssjukskriven så som minskat psykiskt välbefinnande, utanförskap, passivitet och ekonomiska problem. Att vara långtidssjukskriven var en oönskad situation som frambringade skam, skuld och man kände sig som en börda för sin familj likväl som för samhället.   Långtidssjukskrivningen ledde till en förändring och omställning i livet, både i vem man är som person men även att hitta sig själv i en ny vardag. Studiens resultat framhåller en relativt intakt självbild men ens nya vardag utan struktur och gemenskap beskrevs som en tuff utmaning. För att må så bra som möjligt under en långtidssjukskrivnings framkom vikten av socialt stöd, rutiner och att ha uppgifter som känns meningsfulla och utmanande. Uppgiftens betydelse klargjordes ur två perspektiv, var uppgiften för lätt eller inte fyllde något syfte ledde det till meningslöshet och försämrad självbild hos individen. Var uppgiften anpassad utefter den enskildes intresse och förutsättningar gav det motivation och möjlighet att stärka personens upplevda kapacitet.  Nyckelord: långtidssjukskrivning, konsekvenser, självbild, vardag, meningsfullhet

Several actors highlight that young adults in the transition process between child and adolescent psychiatry (BUP) and adult psychiatry (VUP) tend to fall through the cracks between these services, resulting in a responsibility gap. The purpose of this study is therefore to examine the transition between BUP and VUP, and to understand why this transition doesn´t function as effectively as it should. The study is qualitative, and the empirical material was collected through seven semi-structured interviews with unit managers and operational managers at both BUP and VUP across different regions in Sweden. The results were analyzed using the theory of institutionalized organizations and the theory of organizational slowness. Together, these theories contributed to a broader understanding of why the transition doesn´t work as it should. The results showed that both BUP and VUP are characterized by numerous institutional rules which they follow to maintain, for example, legitimacy. Additionally, the results indicated that BUP and VUP possess organizational slowness. The study also shows that the reasons why patients fall between the services and why the transition doesn´t function properly is due to a combination of the respondents´ desire for more flexible transitions, despite no legal or regulatory obstacles to this. The management´s lack of awareness of what needs to be changed, and the highly institutionalized rules governing these services.

Syftet med denna kvalitativa dokumentstudie är att bidra till ökad förståelse för diskurser om barn och barnets bästa i vårdnad-, boende- och umgängesdomar där det förekommer uppgifter om våld mellan föräldrarna. Detta genom att granska tingsrättens bedömningar för att se vilka diskurserna är och hur de konstrueras. Syftet uppnås genom besvarande av studiens två frågeställningar: hur framställs barn utifrån deras deltagande i domar om vårdnad, boende och umgänge? och hur förhandlas det fram vad som är barnets bästa i vårdnadstvister där det förekommer uppgifter om våld mellan föräldrarna? Det empiriska materialet består av 32 tingsrättsliga domar om vårdnad, boende och umgänge från åren 2022 och 2023, där det förekommer uppgifter om våld mellan föräldrarna. Studiens teoretiska ramverk är socialkonstruktivism, kritisk diskursanalys som teori och ett barndomssociologiskt perspektiv. Det empiriska materialet bearbetas och analyseras med hjälp av Norman Faircloughs tredimensionella kritiska diskursanalys.  En del av studiens resultat är de diskurser som identifierats. Diskurserna om barn har benämnts med hjälp av de barndomssociologiska begreppen being och becoming, vilket resulterat i diskurserna om barn som being, barn som kompetent becoming och barn som inkompetent becoming. De identifierade diskurserna om barnets bästa är barnets bästa som skydd, barnets bästa som en god kontakt med båda sina föräldrar och barnets bästa som kontinuitet. Hur dessa förhandlats fram framgår i den textnära analysen. I svensk lagstiftning framställs ett ideal där arbetet med barn ska utgå från ett barnrättsperspektiv. Studiens resultat visar att detta är ett ideal som sällan uppnås. Detta beror dels på att det ställs höga krav på att barn ska kunna utrycka sig på ett visst sätt för att bli lyssnade till, dels på att barns perspektiv sällan uppmärksammas. Resultatet visar även på att tingsrätterna brister i att se barn som being, vilket är idealet inom barndomssociologi. Trots att det förekommer uppgifter om våld i samtliga domar som vi analyserat, förs sällan en diskussion kring våldet. Istället tenderar tingsrätten att diskutera andra omständigheter. Dessutom verkar tingsrätten ha en preferens kring vilken diskurs som bäst representerar barnets bästa, nämligen barnets bästa som en god kontakt med båda sina föräldrar. Den textnära analysen visar på en viss tvetydighet i hur tingsrätten uttrycker sig i fråga om vad som är barnets bästa.

Syftet med studien är att analysera vilka insatser som sätts in, och varför, avelevhälsoteam i arbetet med elever på högstadiet som har sociala svårigheter.Studien kombinerar ett relationellt och kategoriskt perspektiv för att belysaprofessionellas attityder och synsätt gentemot elever i sociala svårigheter. Studien ärbaserad på en kvalitativ ansats och en hermeneutisk vetenskapstradition med insamlingav empiriskt material genom semistrukturerade intervjuer. Studien belyser enkomplexitet kring sociala svårigheter och betonar ett holistiskt tillvägagångssätt för attfrämja elevers välmående och akademiska framgång. Framgångsfaktorer i resultatettyder på att relationer och relationsskapande insatser är det mest betydelsefulla i arbeteti elever i sociala svårigheter, detta genom att vara lyhörd och visa uthållighet trotsmotgångar. Dessutom framhålls att samverkan mellan skolpersonalen och andra aktörerfrämjar arbetet med eleverna. Hinder som utmanar arbetet inkluderar organisatoriskaoch begränsade resurser. Slutsatsen är att relationer utgör en nyckelkomponent i arbetetmed elever i sociala svårigheter, oberoende av vem som skapar denna relation och attarbetet med eleverna främjas av att olika yrkesroller tittar på arbetet utifrån sina unikakompetenser och utbildningar.

No description available.

Syftet med studien var att undersöka hur personal inom LSS definierar och resonerar kring brukares självbestämmande, samt om det finns eventuella hinder och möjligheter för att främja självbestämmande. I denna kvalitativa studie har tidigare forskning inom området sammanvävts med intervjuer från fem respondenter som arbetar inom LSS. Ur ett socialpedagogiskt perspektiv är studien av intresse då den lyfter aspekter som delaktighet, frivillighet och motivationsskapande insatser. Studiens resultat har analyserats med utgångspunkt i Miranda Frickers (2018) teori om epistemisk orättvisa. Resultatet pekar på att det finns vissa skillnader i hur personalen definierar självbestämmande och ser svårigheter med att genomgående implementera det i det dagliga arbetet. Resultatet visar att beroende på hur personalen tolkar brukarnas behov och förmåga att bedöma konsekvenser så kompromissas och kompliceras brukarnas självbestämmande.