No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

<p>Socialarbetare som arbetar med barn och ungdomar och deras föräldrar kommer i sitt arbete ofta i kontakt med människor med en annan kulturell bakgrund än den egna. På grund av detta kan det vara viktigt att tala om mångkulturellt socialt arbete.</p><p>Syftet med denna uppsats är att belysa hur socialsekreterare som arbetar med utredningar rörande barn och ungdom uppfattar mångkulturellt socialt arbete. I denna uppsats är den valda frågeställningen följande: Vad innebär mångkulturellt socialt arbete för socialsekreterare som arbetar med utredningar rörande barn och ungdom?</p><p>Studien är en kvalitativ studie som bygger på fem samtalsintervjuer med socialsekreterare som arbetar med utredningar rörande barn och ungdomar inom Stockholms stad. De teorier som använts för att analysera det empiriska materialet är mångkulturalism och universalism.</p><p>De resultat som framkommit i analysen visar på att socialsekreterare som arbetar med utredningar rörande barn och ungdomar anser att mångkulturellt arbete innebär att man skall respektera varje människa utifrån dennes förutsättningar och erfarenheter och att man som socialsekreterare bör skaffa sig kunskap om andra kulturer än den egna.</p>

Denna kvalitativa studie undersöker hur socionomstudenter på termin sju ser på genusskapande processer och hur studenterna kommer att använda den kunskapen de förvärvar under socionomutbildningen vid Umeå Universitet i sin framtida profession. Under intervjuerna så har intervjupersonerna fått möjlighet reflektera kring både samhället i det stora, utbildningen och det framtida arbetet. Syftet med studien är att få en överblick på hur studenterna tänker kring den utbildningen de har fått för att sedan reflektera hur de kommer att förhålla sig till detta i sin framtida profession som färdigutbildade socionomer. Studien visar det resultatet av sex intervjuer som sedan sammankopplats med relevant litteratur och teori. Då samtliga sex intervjupersoner alla har erfarenhet av socialt arbete via sin verksamhetsförlagda utbildning så gavs förutom relevant information från arbetsplatserna dom varit på, även egna reflektioner från när socialt arbete genomförts. Vi fick även fram mera konkreta tankar och funderingar kring socionomprogrammet och dess förberedande inför socionomernas framtida yrke. I resultatet framgick att intervjupersonerna hade kunskap i genus och kön men att de inte riktigt visste hur de hade fått det. De hade önskat mer konkret undervisning i detta för att medvetandegöra frågorna kring kön och genus så att de själva inte bidrar till att upprätthålla stereotypa föreställningar i framtiden. Alla som var med i studien var överens om att det är viktigare att se till individen än könet. Men att det finns vissa situationer då det kan vara nödvändigt att se könet i det kommande arbetet som socionom.

Efter morden på Pela Atroshi, 1999, och Fadime Sahindal, 2002, dominerade en samhällelig debatt där personer som var utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck framställdes utifrån stereotypa föreställningar om framförallt kultur och etnicitet. På senare år har den kulturella framställningen av personen som är utsatt dock kritiserats, där ett intersektionellt förhållningssätt istället förespråkats. I samband med debatten om hedersrelaterat våld och förtryck har även socialtjänstens arbete och kunskapsbrist ifrågasatts. Syftet med studien är att jämföra artiklar som berör hedersrelaterat våld och förtryck ur tidskriften Socionomen från år 2002 respektive år 2018 för att dels beskriva hur en person som är utsatt för hedersrelaterat våld och förtryck framställs, dels att diskutera framställningarna i relation till makt, kunskap och hegemoni. Materialinsamlingen skedde genom ett målstyrt urval där tolv artiklar tillslut valdes utifrån studiens syfte och frågeställningar. Urvalet analyserades sedan utifrån ett kodningsschema där riktad innehållsanalys och intersektionell teori användes som utgångspunkt. Studiens resultat visar att det finns skillnader och likheter mellan framställningen av en person som är utsatt från år 2002 och från år 2018 i form av att personen framställs främst som “invandrarflickan” i artiklarna från 2002 och främst som mer neutralt som “den enskilde” eller “våldsutsatt person” i artiklarna från 2018. Resultatet visar även att en framställning av personen som svag, passiv och problematisk, år 2002, har gått till en mer splittrad framställning av personen där hen beskrivs som mer komplex, och med problem som det svenska hjälpsystemet bör ta tag i. Utifrån en analys av framställningarna utifrån makt, kunskap och hegemoni går det också att förstå hur kunskap som produceras i tidskriften Socionomen är producerad av överordnade grupper med makt vilket kan bidra till upprätthållande av maktstrukturer. Hegemoniska gruppers kunskap kan också framstå som självklar där en person som är utsatt kan börja se sig själv som “den Andre”.

Följande studie har tagit form utefter en kvalitativ metod där 20 domar angående lagen om vård av missbrukare i vissa fall (LVM) har undersökts. Syftet med studien var att studera socialnämndens motiveringar till Förvaltningsrätten samt Förvaltningsrättens beslut om ”unga vuxna” och ”äldre” samt hur dessa skiljer sig åt i beredandet av tvångsvård enligt LVM. Studien är uppbyggd utifrån begreppen normalitet och ålderism och är inspirerad av diskursanalys som både teori och metod. Vad som framkommer i resultatet är att socialnämnden ofta genom språkliga diskurser tillskriver missbrukare egenskaper utifrån ålder. Vidare visar resultatet att motiveringar framförs baserat på rekvisit från lagtext och missbrukarens situation negligeras, vilket resulterar i rättsosäkerhet.

Psykisk ohälsa hos barn och ungdomar har eskalerat markant på senare tid. Främst ses den negativa trenden i ökningen av depression och ångestsyndrom. Det har utvecklats till en samhällsproblematik som inte visar några tecken på avmattning. Syftet med uppsatsen har därför varit att undersöka hur barn och ungdomar som upplever den problematiken kan stöttas, främst ur ett socionomperspektiv. Metodvalet för arbetet har varit en fördjupad litteraturstudie eftersom det ansågs vara det som passade bäst för studiens syfte. Materialet, i form av artiklar, sammanställdes till de teman som ses som nyckelord för arbetet. Konklusionen av studien är att det är svårt att upptäcka depression hos barn och ungdomar, men samhället har blivit bättre på att uppmärksamma problematiken. Behandlingarna som finns tillgängliga för de som drabbas är många och kan vara svåra att överblicka. De råder även oenighet i vad som anses verksamt, vilket blir en utmaning för de som möter individerna. / <p>2019-01-17</p>