Socialarbetare som arbetar med barn och ungdomar och deras föräldrar kommer i sitt arbete ofta i kontakt med människor med en annan kulturell bakgrund än den egna. På grund av detta kan det vara viktigt att tala om mångkulturellt socialt arbete. Syftet med denna uppsats är att belysa hur socialsekreterare som arbetar med utredningar rörande barn och ungdom uppfattar mångkulturellt socialt arbete. I denna uppsats är den valda frågeställningen följande: Vad innebär mångkulturellt socialt arbete för socialsekreterare som arbetar med utredningar rörande barn och ungdom? Studien är en kvalitativ studie som bygger på fem samtalsintervjuer med socialsekreterare som arbetar med utredningar rörande barn och ungdomar inom Stockholms stad. De teorier som använts för att analysera det empiriska materialet är mångkulturalism och universalism. De resultat som framkommit i analysen visar på att socialsekreterare som arbetar med utredningar rörande barn och ungdomar anser att mångkulturellt arbete innebär att man skall respektera varje människa utifrån dennes förutsättningar och erfarenheter och att man som socialsekreterare bör skaffa sig kunskap om andra kulturer än den egna.

Studiens syfte var att undersöka och diskutera moral och etik i socialt arbete genom en litteratur-genomgång utgående från mötet mellan socialsekreterare och klient. Forskningsfrågorna var: ”Vilken är etikens roll i socialt arbete? Bidrar etik i socialt arbete till att skapa jämnare maktförhållanden i samhället? Och: Hur beskrivs och hanteras frågorna om etik i fyra rapporter om bemötande och etik i socialt arbete? I den kvalitativa litteraturgenomgången ingår moralfilosofiska texter från vår egen tid, monografier om allmän och tillämpad etik för socialt arbete, rapporter om etikens tillämpning och problematik och fyra rapporter om bemötande, från tiden mellan 1994 och 2003. Textmaterialet analyserades utifrån ett strukturellt perspektiv på socialt arbete och en kritisk-diskursanalytisk metod. Som resultat framkom att etik på grund av de stora skillnaderna mellan etiska målsättningar och vardagen inom socialt arbete bara kan betraktas som en faktor bland många andra i värdering av socialt arbete samt att etik kan användas både för att skapa medvetande och bättre psykosociala arbetsförhållanden men också för att kamouflera verkligheten och därmed bidra till förtryck.

Denna studie handlade om personal på ett gruppboende för ensamkommande asylsökande flyktingbarn. Den hade syftet att undersöka professionalitet, inre och yttre påverkan i personalens möte med barnen samt att utröna vilken kompetens som behövs för att arbeta inom detta område. De frågeställningar som framtogs behandlade riktlinjers och relationers påverkan på mötet med barnen, personalens syn på professionalitet är och vad som är professionalitet i deras arbete samt deras syn på kompetens. Den tidigare forskningen var koncentrerad till studier där fokus ligger på förståelsen för det sociala arbetet och dess påfrestningar. De teoretiska utgångspunkterna var professionalitet, etnicitet, interkulturellt socialt arbete och konsekvenspedagogik där etnicitet främst inriktar sig på identitetskonstruktion. Metoden som valdes var kvalitativa halvstrukturerade djupintervjuer med personal på ett kommunalstyrt gruppboende för ensamkommande asylsökande flyktingbarn. Valet av metod byggde på att få insikt i personalens känslor och uppfattningar om arbetet. En intervjumall utarbetades i teoretiska block. Analysen utformades i ett hermeneutiskt perspektiv med meningskoncentrering som metod för att lyfta fram det essentiella i respondenternas svar. Studien visade att professionalitet inte är helt enkelt att definiera, särskilt inte i förhållande till sina egna känslor samt att kompetens inom detta yrke är svårt att läsa sig till, det är de personliga egenskaperna som avgör om man kan göra ett bra arbete i personalgruppen och mot barnen. I det avslutande kapitlet diskuterades kommunens ansvar och engagemang samt framtida forskningsmöjligheter inom ämnet.

MITTUNIVERSITETET Institutionen för Socialt Arbete   ÄMNE: Socialt arbete, C-kurs   HANDLEDARE: Catarina Lundström   ABSTRAKT: År 2010 beräknades 5 % av svenska skolungdomar ha diagnosen ADHD. Den höga frekvensen av diagnosen och debatten som förts kring den visar på behovet av att granska diagnosen grundligare. Avsikten med denna studie är att problematisera utredningsprocessen och diskutera diagnostiserandet av ADHD. Vi vill även belysa socionomens roll vid en utredning av diagnosen. I denna uppsats diskuteras ADHD-utredningar utifrån olika synsätt på diagnosen. Undersökningen bygger på intervjuer med fyra socionomer som är inblandade i ADHD-utredningar. De intervjuade socionomerna ser till skolmiljöns påverkan på barns utveckling och uppmärksammar även problemet med det ökade antalet ADHD-diagnoser. Studien visar att socionomer inte har en given plats i utredningsprocessen. Hur de olika klinikerna ser på diagnosen kan avgöra om en socionoms kunskap ska tillgodoses vid ett utredande. Resultatet av vår undersökning kopplas till det teoretiska begreppet normalisering i syftet att kunna problematisera och diskutera processen; från ett avvikande beteende till en diagnos och behandling.     NYCKELORD: Socialt arbete, ADHD, Utredningar, Kurator, Normalisering   TITEL: ADHD-utredningar. En kvalitativ studie med fokus på utredningars säkerställande av diagnosen   FÖRFATTARE: Louise Holmgren, Sofia Idström   DATUM: 4 januari 2011

Denna studie har undersökt föreställningar hos fem frivårdsinspektörer om deras klienter med invandrarbakgrund. Syftet har varit att granska dessa föreställningar utifrån Dominellis antiförtryckande och antirasistiska perspektiv på socialt arbete, samt Schlesingers och Devores etnisksensitiva förhållningssätt på socialt arbete. Resultatet visar att frivårdsinspektörerna har en tendens att tänka i termer av ”vi” och ”dem” och att kulturalisera invandrarklienternas situationer, samtidigt som det återfinns en medveten språklig matchning mellan klienter, frivårdsinspektörer och lekmannaövervakare som inte problematiseras. Därtill påpekar samtliga frivårdsinspektörer den brist på kompetens och i vissa fall ointresse som finns inom myndigheten beträffande invandrare. Slutligen visar resultatet att under vissa omständigheter erbjuds inte invandrarklienter att delta i Kriminalvårdens brotts- och drogförebyggande programverksamhet, med anledning av utvisning eller att klienterna inte bedöms ha tillräckligt goda kunskaper i det svenska språket. Slutsatser som kan dras är att det finns en brist och därmed ett behov av ett antiförtryckande, antirasistiskt och etnisksensitivt socialt arbete inom Kriminalvården, för att bättre kunna bemöta och arbeta med invandrarklienter inom myndigheten.

Sammanfattning I detta examensarbete studeras barns genuskonstruktioner på ett frukostprogram i Bagamoyo, Tanzania. Syftet är att förstå hur barnen konstruerar genus. Genom att utforska vilka aktiviteter och platser som är genusifierade respektive könsneutrala samt hur barnen tänker om att vara flicka eller pojke nås ny kunskap om genus. Teoretiska utgångspunkter är genusteori och genusantropologi. Centrala begrepp är genusifiering, socialisation och plats. Med kvalitativ och hermeneutiskt tolkande metod redogörs och analyseras genomförda observationer och samtal med en grupp barn på frukostprogrammet i Bagamoyo. Resultatet visar att ålder har en viktig plats i barnens sammanhang. Efter stigande ålder iakttar barnen hur omgivningen lever och arbetar för att sedan själv utföra tilldelat arbete och bekräftas sedan som flicka eller pojke. I denna pågående process där barnet är aktör i socialisationen utvecklar barnet sin identitet som till viss del är genusifierad.

Social work in Sweden has historically been mostly done by the public sector andthe work has been regulated by law. In the last two decades, private and voluntaryactors have played an important role as providers of welfare state; one of theseplayers is the Swedish Church. The aim of this thesis has been to describe thework the deacons perform in the Swedish Church in a medium-sized municipalityin Sweden. To find out how much freedom of action the deacons themselves feelthat they have and if they feel that their work is influenced by the social work thatother performers are doing. In order to reach the goal, a qualitative approach wasused where seven deacons were interviewed. The result is presented according tothemes, which is then analyzed on the basis of The new intuitionalism and systemtheory. The conclusion is that there are similarities in the deacons’ work sinceeveryone has internal duties, offer remedial conversations and help by donatingclothes, money and food. The differences that exist in their work and what theychoose to put their resources on depends on what the parish looks like, theeducation of the deacon, their personality as well as their personal interests.Examples of such work are support groups for people in different stages of life orrelaxing spa days. All the deacons find that they have a lot of freedom in how toperform their work. The work is largely affected by what other performers do,partly because they don’t want to compete with other performers but also becausetheir work is affected by changes in the society, changes that will increase ordecrease their workload. The deacons see their work as a complement to the socialwork offered by the public sector.

<p>Hösten 2005 genomfördes en framtidsverkstad på seniorboendet Snickaren i Eksjö. Med hjälp av metoden ville politikerna i Eksjö kommun skapa ett allaktivitetshus, en form av mötesplats med god gemenskap och meningsfulla aktiviteter samt ett utvecklat brukarinflytande. Syftet med denna kvalitativa intervjustudie är att se vilka erfarenheter och upplevelser några av deltagarna har från verkstaden. Utifrån intervjuer med tre av de äldre deltagarna och med samordnaren på Snickaren vill vi undersöka vad framtidsverkstaden och tiden därefter har betytt för intervjupersonerna och för Snickaren som allaktivitetshus. Vidare har syftet varit att se vilka aspekter av empowerment vi kan finna samt vad som tycks främja respektive hindra empowerment i praktiken.</p><p>Resultatet verkar tyda på att intervjupersonerna överlag har positiva erfarenheter och upplevelser av framtidsverkstaden på Snickaren. Vad framtidsverkstaden och tiden därefter har betytt för intervjupersonerna skiljer sig något åt. Det har betytt mindre för någon och mer för andra. Fler aktiviteter har kommit igång och fler människor tycks ha anslutit sig till Snickarens verksamhet. Vidare visar resultatet på att det går att se aspekter av empowerment på både individuell och kollektiv nivå samt faktorer som verkar främja respektive hindra empowerment i praktiken.</p> / <p>In autumn 2005 a future workshop was implemented at Snickaren, an accommodation for seniors in Eksjö. The politicians in Eksjö wanted to engender an “all-activity-house”, a form of meeting place with good fellowship, meaningful activities and a developed influence among older persons. The aim of this qualitative interview study is to see which experiences some of the participants have from the workshop. On the basis of interviews with three of the older participants and with the coordinator of Snickaren we want to look into what the future workshop and the time after have meant for the interview persons and for Snickaren as an “all-activity-house”. Further the aim has been to see which aspects of empowerment we can find and what seems to promote respectively prevent empowerment in practice.</p><p>The result indicates that most of the interview persons had positive experiences from the future workshop at Snickaren. It differs from one to another of our interview persons what the future workshop and the time after have meant. The workshop has meant less to someone and more to others. Several activities have started and more people seem to have joined Snickaren. Further more the result indicates that we can see aspects of empowerment on both individual and collective level and some factors that seem to promote respectively prevent empowerment in practice.</p><p>Title: Future workshop as a method within social work with elderly people – aspects of empowerment</p><p>Keywords: future workshop, empowerment, participation, social work – older people</p>

<p>Sammanfattning</p><p>I detta examensarbete studeras barns genuskonstruktioner på ett frukostprogram i Bagamoyo, Tanzania. Syftet är att förstå hur barnen konstruerar genus. Genom att utforska vilka aktiviteter och platser som är genusifierade respektive könsneutrala samt hur barnen tänker om att vara flicka eller pojke nås ny kunskap om genus. Teoretiska utgångspunkter är genusteori och genusantropologi. Centrala begrepp är genusifiering, socialisation och plats. Med kvalitativ och hermeneutiskt tolkande metod redogörs och analyseras genomförda observationer och samtal med en grupp barn på frukostprogrammet i Bagamoyo. Resultatet visar att ålder har en viktig plats i barnens sammanhang. Efter stigande ålder iakttar barnen hur omgivningen lever och arbetar för att sedan själv utföra tilldelat arbete och bekräftas sedan som flicka eller pojke. I denna pågående process där barnet är aktör i socialisationen utvecklar barnet sin identitet som till viss del är genusifierad.</p>

<p>Social work in Sweden has historically been mostly done by the public sector andthe work has been regulated by law. In the last two decades, private and voluntaryactors have played an important role as providers of welfare state; one of theseplayers is the Swedish Church. The aim of this thesis has been to describe thework the deacons perform in the Swedish Church in a medium-sized municipalityin Sweden. To find out how much freedom of action the deacons themselves feelthat they have and if they feel that their work is influenced by the social work thatother performers are doing. In order to reach the goal, a qualitative approach wasused where seven deacons were interviewed. The result is presented according tothemes, which is then analyzed on the basis of The new intuitionalism and systemtheory. The conclusion is that there are similarities in the deacons’ work sinceeveryone has internal duties, offer remedial conversations and help by donatingclothes, money and food. The differences that exist in their work and what theychoose to put their resources on depends on what the parish looks like, theeducation of the deacon, their personality as well as their personal interests.Examples of such work are support groups for people in different stages of life orrelaxing spa days. All the deacons find that they have a lot of freedom in how toperform their work. The work is largely affected by what other performers do,partly because they don’t want to compete with other performers but also becausetheir work is affected by changes in the society, changes that will increase ordecrease their workload. The deacons see their work as a complement to the socialwork offered by the public sector.</p>