Mäns våld mot kvinnor är ett ämne för ständig debatt, både i politiken och i samhället. Syftet med denna studie är att undersöka vilka diskurser tingsrätten producerar beträffande kvinnors berättelse i domar avseende grov kvinnofridskränkning ur ett genusperspektiv samt hur dessa kan påverka den samhälleliga uppfattningen. Det råder maktobalanser i samhället mellan män och kvinnor och denna hierarkiska ordning  sträcker sig lika långt tillbaka som mänskligheten. Hur lagstiftningen ser ut och hur den tolkas kan både befästa och förändra samhällets värderingar och påverkar den enskilde individen i stor utsträckning. Materialet i denna studie utgörs av fyra stycken domar beträffande grov kvinnofridskränkning, två friande och två fällande, från Helsingborgs tingsrätt. Dessa analyseras med hjälp av Faircloughs kritiska diskursanalys för att identifiera vilka diskurser tingsrättens producerar. Michael Foucaults syn på makt och Yvonne Hirdmans teori om genussystemet används sedan i analysen för att lyfta de identifierade diskurserna i den sociala praktiken. Analysen visar att tingsrätten producerar diskurser som befäster ojämlikheter mellan könen och befäster kvinnans underordnade ställning i samhället. Vidare visar analysen på en motsägelsefullhet i det kvinnoskydd bestämmelsen ämnas verka för och tingsrättens tillämpning av den. Det är den psykiska terrorn som påverkar utsatta kvinnor i störst utsträckning vilket rätten har svårigheter att hantera ur straffrättslig synpunkt.  Nyckelord: grov kvinnofridskränkning, våld i nära relation, genus, diskurs, socialt arbete / Men's violence against women is under constant discussion in both the political and societal debates. The purpose of this study is to examine which discourses the district courts in Sweden produce in regard to women’s narrative in judgments of violence against women in close relationships. This examination will be carried out from a gender perspective, with the aim to determine what impact such discourses may have on societal perception. The societal imbalance and hierarchical order between men and women goes as far back as human history. Legislation and interpretation of such legislation may consolidate and change society’s values and perspectives of individuals. This study is based on four judgments concerning violence against women in close relationships. All four cases where delivered by the Helsingborg District Court, two acquittals and two convictions. Fairclough's critical discourse analysis is used to identify which discourses the District Court produces. Michael Foucault's view of power and Yvonne Hirdman’s theory of the gender system are then used to contextualize the identified discourses in social practice. The analysis shows that the district court produces discourses that consolidates inequalities between the sexes and the subordinate position of women in society. Furthermore, the analysis demonstrates a contradiction in the legislation that aims to offer women protection and the way it´s applied by the District Court in Helsingborg. It further shows that the District Court has difficulty to deal with the psychological terror that greatly effects the women of these judgments.    Keywords: violence against women in close relationships, domestic violence, gender, discourse, social work.

Studiens syfte är att utifrån en granskning av mediedebatten undersöka framställningen av fenomenet surrogatmödraskap för att utforska dess komplexitet utifrån ett intersektionellt perspektiv och med ett fokus på surrogatmoderns position.  I studien granskas 34 tryckta källor från de sex största dags- och kvällstidningarna i Sverige, begränsat till tidsperioden 2018-04-25 till 2021-04-25. Materialet undersöktes utifrån en kvalitativ textanalytisk metod och resulterade i fyra teman: självbestämmandets logik, en normbrytande och gränsöverskridande praktik, subjektets utsatthet och villkorad frihet, objektifiering av kropp och mening. Resultatet av studien visar på att genom att särskilja det kommersiella surrogatmödraskapet från det altruistiska, och lyfta fram de altrusiska icke-vinstsökande motivet, kamoufleras de potentiellt exploaterande aspekterna av surrogatmödraskap, samtidigt som en bild av kvinnan som självuppoffrande och omhändertagande framträder som ideal. Enligt motståndarna i debatten, går det inte att särskilja surrogatmodern från den strukturella underordning som är utsatthets villkor. Dessa exploateringseffekter verkar både utifrån perspektivet att kvinnan och barnet förtingligas och blir till varor i en marknad som styrs av utbud och efterfrågan, men också att denna syn på kroppen som reproduktionsmaskin reducerar födande, graviditet och havandeskap till icke-meningsbärande erfarenheter. Studien visar också på att surrogatmödrar både i Indien och USA som medverkar i kommersiella surrogatarrangemang nedtonar den ekonomiska betydelsen i arrangemanget och lyfter fram och kopplar sina motiv och handlingar till altruism, genom att inte se surrogatmödraskap som ett arbete, utan snarare som något som bär ett högre syfte. Dessa narrativ menar jag visar på att surrogatmödrar ger uttryck för det ofrånkomliga kravet i att bedömas som ett handlingskraftigt subjekt, oavsett om denna subjektsposition är villkorad av social utsatthet eller inte. / By examining the current Swedish debate on surrogacy, this thesis explores how the phenomenon of surrogacy can be understood in its complexity, through the use of an intersectional analysis, and a focus on the position of the surrogate mother. By using a qualitative textual analysis as a method, an analysis of 34 articles in six of Sweden’s largest newspapers under the time period of 2018-04-25 to 2021-04-25 was conducted. The material resulted in four themes: The logic of the freedom of self-determination, Surpassing and breaking norms, The subordination of the subject, Commodification of body and meaning. This study shows that by separating the altruistic surrogacy from the commercial surrogacy, and by favoring the reasons for choosing to be a surrogate mother as primarily altruistic, the potential risks of surrogacy as exploitation are disguised. While at the same time the image of the woman as a self-sacrificing and nurturing subject is manifested as an ideal. Those who oppose surrogacy, present it as a phenomenon in which the surrogate mother cannot be separated from exploration. The commodification of the body reduces the woman and the child to objects in a system of exchange controlled by the powers of market. In this process the values contributed to the process of giving birth and the emotional labors attributed to it, are in this view, regarded as lost. The study also shows, based on analysis of other studies, that surrogate mothers from India and USA, who partake in commercial surrogacy, do not primarily regard surrogacy as a labor but as something linked to a higher form of experience. It is the conclusion of this essay that these narratives are strategies by which the surrogate mother demands to be seen as a subject in her own right despite the exploitative logic of the global market and the commodification of the body.

The purpose of this study is to critically reflect on what is represented to be the problem in harm reduction interventions directed towards drug users. The study is based on five qualitative, semi-structured interviews with professionals in the social services administration of Stockholm. With assistance from Carol Bacchi's theoretical approach "What's the problem represented to be", we critically assess how the problem is constituted in harm reduction interventions. Four themes are addressed. First, our data indicate that the problem is assumed to be that some drug users fail or neglect to comply with the social services' demand for drugabstinence, despite multiple attempts, and are considered to be untreatable. Second, we show that there is an assumption that drug users who receive harm reduction interventions must change and become stabilized, although they are categorized as untreatable. Third, we show how professionals in our study fail to problematize the conditions and checkups people who are subject to harm reduction interventions must follow. Fourth, we illustrate the effects of the problem and show examples of drug users who dare say that they do not aim for abstinence, in an institutional context where abstinence is still the default.

Bakgrund: Socialtjänsten ska tillgodose alla människors behov av stöd och hjälp för att kunna leva under trygga förhållanden, deras insatser ska dessutom baseras på frivillighet. Det kan innebära att de som socialarbetare bedömer har behov av stöd och hjälp kan tacka nej till insatser och situationen för barn, ungdomar och föräldrar skulle kunna fortsätta eller förvärras. Risken är då att barn och ungdomar kan fara illa och kan fara väldigt illa innan socialtjänsten kan agera med tvång eftersom föräldrarna har rätt att tacka nej till insatser. Studiens teoretiska utgångspunkter är begreppet empowerment och teorin om människobehandlande organisationer. Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur intervjupersonerna upplever att frivilligheten inom socialtjänsten fungerar och vilka eventuella konsekvenser det kan få för barn, ungdomar och föräldrar. Metod: I studien används kvalitativ metod och för att samla in data har fokusgruppintervjuer med tre olika grupper av socialarbetare genomförts. För att analysera resultatet användes kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Studiens resultat visade att frivillighet inom socialtjänsten kunde vara komplext att arbeta med. Intervjupersonerna kunde ha motsägelsefulla förhållnings- och arbetssätt för att se till att alla lever under goda förhållanden samtidigt som frivilligheten skulle tillgodoses. Frivilligheten kunde ha en stor tyngd i jämförelse med intervjupersonernas bedömningar och det kunde krävas mycket hög risk för barn och ungdomar innan intervjupersonerna kunde gå emot föräldrarnas vilja. Samtidigt kunde frivilligheten vara en avgörande faktor för att få förändring i människors liv. För att frivillighet skulle kunna uppfyllas kunde det krävas att personen hade kunskap och insikt för att ta ett frivilligt beslut och det kunde finnas många delar som intervjupersonerna kunde behöva arbeta med för att personen skulle kunna ta ett frivilligt beslut. Slutsatser: Studiens slutsatserär att frivilligheten inom socialtjänsten kunde vara avgörande för att kunna göra en förändring i människors liv samtidigt som det också kunde vara den största orsaken till att barn och ungdomar kunde fara riktigt illa och inte få det stöd som de kunde vara i behov av. För att frivillighet skulle kunna uppfyllas kunde det krävas att personen hade vissa förutsättningar och att intervjupersonerna kunde skapa goda relationer till de hjälpsökande.

Med tre miljarder dataspelande individer världen runt, samt att Kina klassatdataspelsberoende som ett av landets 10 största hälsoproblem (Wincent, 2014), ansåg vi attdetta var av relevans att undersöka. Metoden som användes i studien var en kartläggandelitteraturöversikt. Studiens syfte var att, från olika sociala perspektiv, fördjupa kunskapen omhur nutida forskning belyser dataspelsberoende hos individer, riskfaktorer samt dess relevansför det sociala arbetsfältet. Samt att identifiera tänkbara utmaningar och implikationer somkan uppstå i det praktiska sociala arbetet. Källmaterialet har sedan tematiskt analyserats vilketmöjliggjorde identifieringen av tänkbara konsekvenser och utmaningar för individen och detsociala arbetsfältet. Ett teoretiskt perspektiv om role-sets applicerades för att skapa en djupareförståelse kring hur personer i gamerns liv kan tänkas påverka hur dennes dataspelande blirproblematiskt. 2013 klargjordes symptomen för ”internet gaming disorder” (IGD) i DSM-5.Till följd av det har dataspelsberoende sedan 2018 klassats som en psykisk sjukdom i ICD-11av Världshälsoorganisationen (WHO) och går under benämningen ”Gaming disorder”.Studiens resultat visar på hur personer med dataspelsberoende i större utsträckning lider avpsykisk ohälsa i form av depression, ångest eller dylikt. Flertalet av dessa personer väljer attanvända dataspelandet som självmedicinering, de flyr från verkligheten in i dataspelets värld.Dataspelsberoende har även visat sig bidra till bortprioritering av arbete, studier, familj ochvänner till följd av spelandet, vilket på sikt kan leda till social isolering. Dataspelsberoendekan i många fall ses som ett symptom på redan befintlig problematik, vilket skapar enkomplexitet som vi anser är av vikt att belysa. Därav vill vi medvetandegöra verksamma inomdet sociala arbetsfältet på hur dataspelsberoende är ett komplext problem och belysa vikten avatt undersöka individens livssituation. Målet med studien är att personer meddataspelsberoende ska kunna få rätt stöd och hjälp.

Mellan åren 2006–2018 så har man kunnat se att det på den svenska arbetsmarknaden skett en utveckling i negativ riktning, där sjukskrivningarna på grund av psykisk ohälsa ökat. Tydliga mönster visar att medarbetare inom offentlig verksamhet är en yrkesgrupp där sjukskrivningarna ökat mest och att en av anledningarna till att medarbetarnas psykiska hälsa blivit sämre beror på chefernas brist på gott ledarskap. På grund av den negativa utvecklingen på medarbetares psykiska hälsa inom offentlig verksamhet så finner jag det intressant att undersöka chefers olika ledarskapsstilar, och den påverkan som det har på medarbetares arbetsmiljö och hälsa inom socialt arbete. Den här studien har utförts med syfte att sammanställa och analysera redan tidigare utförd forskning mellan åren 2010–2021, för att se om det går att avgöra ledarskapets betydelse då det kommer till att skapa en god arbetsmiljö och välmående medarbetare inom socialt arbete. Vid sammanställningen av den tidigare forskningen har en litteraturstudie av kartläggande karaktär utförts, där jag har samlat in data från 8 artiklar och analyserat resultatet utifrån Karasek och Theorells teori, krav, kontroll och stödmodellen. Med hjälp av krav, kontroll och stödmodellen har jag undersökt hur hög eller låg nivå av krav, kontroll och stöd varje ledarstil skapar för medarbetarna inom socialt arbete och om det påverkar medarbetarnas arbetsmiljö och hälsa. Resultatet visar på skillnader mellan vilken ledarstil chefer har och hur god arbetsmiljön och hälsan hos medarbetarna var, och vissa antagande har gjorts om att det finns bättre ledarskapsstilar än andra för att bedriva socialt arbete. Dock har det i studien varit svårt att fastslå att medarbetarnas arbetsmiljö och hälsa bara skulle beror på vilken ledarskapsstil cheferna har då flera andra faktorer kunnat identifierats i form av verksamhetsledningens styrsystem, chefer och medarbetares mognad, sociala kompetens. Även arbetsbelastningen som påverkades av verksamhetens budget och personalomsättning kan ha påverkan på medarbetares arbetsmiljö och hälsa.

Denna kvantitativa studie har sitt fokus på faktorer som motiverar valet av att bli socionom. Individuella faktorer inkluderar studenternas bakgrund, intressen och tidigare erfarenheter, medan strukturella faktorer innefattar utbildningens utformning och arbetsmarknadens förutsättningar. En enkät skickades ut till nio lärosäten i Sverige och besvarades av 214 socionomstudenter i terminerna 1, 2, 6 och 7. Enkäten användes som ett verktyg för att mäta studenternas attityder och motivation till utbildningsvalet. Attitydfaktorer operationaliserades med hjälp av mätinstrument och tidigare forskning vilket resulterade i olika variabler. För att specificera vilka variabler som skulle ingå formulerades fyra hypoteser som hjälpte till att vägleda analysen och uppnå studiens syfte.  Det insamlade materialet presenterades med hjälp av olika statistiska analysmetoder i SPSS, såsom Kruskal-Wallis, Chi-två, Anova och Mann-Whitney U test. Resultaten analyserades vidare med hjälp av våra teoretiska referensramar, habitus- och kapitalteori, Wounded healer och en modell över förklaringsfaktorerna i utbildningsval.  Studiens resultat visar att individuella faktorer, särskilt altruism och personliga erfarenheter, har en signifikant inverkan på socionomstudenternas utbildningsval. Det framkommer att kvinnliga studenter i högre utsträckning väljer socionomutbildningen av altruistiska motiv än manliga studenter. Dessutom observerades det att graden av altruism varierar bland terminerna, där studenterna blir mindre altruistiska ju längre fram i utbildningen de kommer.

Många har åsikter om hur socialt arbete borde bedrivas i Sverige, spannet av aktörer som uttrycker dessa åsikter sträcker sig från politiker till allmänheten. Syftet med denna explorativa studie var därför att undersöka i vilken utsträckning socialsekreterarna upplever att de kan utföra sitt arbete på ett sätt som de själva önskar i relation till krav som ställs på dem från olika aktörer. Studien genomfördes med hjälp av webbänketer som spreds till 65 socialsekreterare inom ett specifikt län och besvarades av 47 av dem. Empirin analyserades sedan med hjälp av univariat och bivariat analys. Majoriteten av respondenterna anser att de kan utföra sitt arbete på ett sätt som de önskar och samhället/media upplevs försvåra möjligheten att utföra arbetet medan chefen anses underlätta. De delar av arbetet som påverkar utförandet av arbetet mest är mängden ärenden och den egna kompetensen medan moraliska och etiska ställningstaganden samt nyttjandet av ekonomiska resurser anses påverka minst. Detta indikerar att socialsekreterarnas fokus skiftar från vad som vore det bästa för klienten till vad som blir det enklaste för att hantera arbetsdagen vilket ökar risken för rättsosäkerhet och påverkar den rådande bristfälliga arbetssituationen ytterligare hos en redan ansträngd yrkeskategori i stället för att öka attraktionskraften för detta samhällsviktiga yrke.

This study is a qualitative literature study that addresses the question of art therapy research in Sweden, what art therapy is and how it is used. In order to look at art therapy research at a deeper level, it will be interpreted and analyzed from an existential perspective. Firstly, art therapy research in Sweden will be presented. Secondly, art therapy will be summarized with eight main points to finally be discussed from an existential perspective. The study shows that art therapy research began in Sweden in the 1970ths and has proceed from that on. The second conclusion is that art therapy with an existential perspective gives us a greater and deeper awareness of our freedom, anxiety and opportunities within our identity, our goals, concerns and further social and self-development. / Den här studien är en kvalitativ litteraturstudie som behandlar frågan om hur bildterapiforskning ser ut i Sverige, vad bildterapi är och på vilket vis den används. För att se på bildterapin på ett djupare plan så kommer bildterapin att tolkas och analyseras ur ett existentiellt perspektiv. Först redogörs för forskningen om bildterapi, vartefter bildterapin sammanfattas med åtta huvudpunkter, vilka slutligen diskuteras från ett existentialistiskt perspektiv. Studien visar att bildterapiforskning började i Sverige på 1970-talet och har fortsatt sen dess. Den andra slutsatsen är att bildterapi med ett existentiellt perspektiv ger en större och djupare medvetenhet om vår frihet, ångest och möjligheter i och med vår identitet, våra mål, farhågor samt en fortsatt social- och självutveckling.

Genom en litteraturöversikt har den här studien undersökt vilka teman som förekommer i artiklar om sexualitet publicerade av institutioner i socialt arbete, hur sexualitet benämns i tidigare forskning. Det främsta temat som framkom var utsatthet och risker. Andra teman berörde kompetens och framför allt kompetensbrist, samt normer och samhälle kopplat till styrdokument och kartläggning inom socialt arbete. Vi argumenterade för att om socialarbetare enbart pratar om sexualitet för att undvika risker och utsatthet, konstrueras definitionen av sexualitet inom socialt arbete därefter. Detta kan leda till att det är svårt att veta vad som är en njutningsfull och hälsosam sexualitet och vad som inte är det.  Ingen av artiklarna hade sexualitet som positivt i sitt huvudfokus, detta kan ha flera anledningar. Brist på tid och resurser, fokus på mer högprioriterade ämnen och att sexpositivism är ett nytt fenomen.