Artificiell intelligens (AI) är ett återkommande fenomen i dagens samhälle och inte sällandiskuteras det om hur det kommer att påverka vår framtid. I dagsläget kan vi hitta AI runt omi vår vardag: i reklamer, nyhetssidor, i våra telefoner och i våra bilar. Syftet med vår studie äratt kritiskt undersöka och sammanfatta befintlig forskning och litteratur för att kartlägga defaktorer som har hindrat implementeringen av artificiell intelligens inom socialtjänsten, samtatt analysera dess potentiella förtjänster, risker och framtida tillämpningar. Genom att göra enscoping review har vi sökt efter material bland vetenskapliga artiklar ur tidskrifter ochanvänts oss av grådokument från myndigheters hemsidor för att ge vår studie den bredd somämnet kräver. Resultatet visar att AI kan komma att appliceras på olika sätt i framtiden, och redan idag kaninitiativ synas både i Sverige, och runt om i världen, för införande av AI inom socialtjänsten.Det förutspås att AI kan komma att främja socialtjänsten på många sätt samtidigt som det idagsläget finns flera hinder som komplicerar processen att göra implementeringen möjlig.Det finns flera förutsättningar som möjliggör ett utvecklande av AI inom socialtjänstensamtidigt som teknologin fortsatt är i ett inledande stadie där fler initiativ behöver utvärderasför att teknologin ska kunna implementeras på allvar.

Socialt arbete har alltid präglats av olika utmaningar men trots detta har det aldrig hindrat socialarbetare från att arbeta för utsatta människors rättigheter och för ett mer jämlikt samhälle. Tidigare forskning har visat hur socialarbetare fått kämpa för att skapa ett tryggt samhälle där alla människor är inkluderade. Diskussioner om socialarbetares handlingsutrymme är också något som lyfts och om handlingsutrymmet är tillräckligt stort för att ha möjligheten att arbeta utifrån individanpassade behov. För att få information om det har studien valt att fokusera på socialarbetares handlingsutrymme inom HVB verksamheter. Syftet med studien är att undersöka vad handlingsutrymmet för socialarbetare inom HVB innebär, och om de som arbetar på HVB anser att de har tillräckligt med handlingsutrymme för att kunna utföra arbetet på ett professionellt och ändamålsenligt sätt. Syftet med studien är också att undersöka om det finns några interna och externa faktorer som påverkar handlingsutrymmet. Studien är genomförd med hjälp av semistrukturerade intervjuer av sex anställda på fyra olika HVB verksamheter. Intervjumaterialet har sedan tematiseras och analyserats med stöd av tre teoretiska utgångspunkter. De teorier som har använts är professionsteori, organisationsteori och domänteori. Studiens resultat visar att socialarbetare inom HVB upplever ett stort handlingsutrymme i det vardagliga arbetet. Det som framkommit som mest relevant och uppskattat är självständighet, frihet att planera och möjligheten till att kunna ta egna initiativ i arbetet. Resultatet har även visat att handlingsutrymmet är påverkat av många interna och externa faktorer såsom politiska beslut, lagar, regler och riktlinjer både på organisatorisk och samhällsnivå. Det har också framkommit att handlingsutrymmet är begränsat. Detta under omständigheter som inte går att påverka som bland annat ekonomiska resurser inom organisationen och beslut från Migrationsverket, socialnämnden och sjukvården. Informanterna visar även att de är väl medvetna om de interna och externa faktorer de påverkas av inom verksamheten. Slutligen visar studien att trots många påverkande faktorer, lyckas socialarbetare inom HVB bidra till ett bättre samhälle, och visionen är att fortsätta hjälpa barn och ungdomar till att integreras i det.

Stress i socialtjänsten påverkar inte bara individens välbefinnande utan har också en bredare inverkan på samhället som helhet. När socialsekreterare upplever stress och överbelastning kan det påverka deras förmåga att effektivt stödja och hjälpa klienterna. Det betonar vikten av att adressera stress inom socialtjänsten för att säkerställa en hållbar arbetsmiljö och bättre resultat för samhället i stort. Den höga personalomsättningen och den höga arbetsbelastningen är två faktorer som bidrar till ökad stressnivå. Många socialsekreterare finner svårigheter att hitta balans mellan kravsamt resurser och menar att de inte får tillräckligt med stöd från ledningen. Socialsekreterare hittar olika typer av överlevnadsstrategier för att reducera stressen på arbetsplatsen. För att effektivt förebygga stressrelaterade hälsoproblem är det av betydelse att förstå de bakomliggande faktorerna (Arbetsmiljöverket, 2017). Med hjälp av litteraturöversikt kommer jag att undersöka vad studier visar kring friskfaktorer, vad som gör att socialsekreterare väljer att vara kvar på sina arbetsplatser trots en krävande arbetssituation.

Barn och unga vuxnas anslutning till gatugäng har ökat under de senaste åren. Individer ansluter sig till gatugäng i allt yngre åldrar och flickor är mer aktiva. Syftet med denna litteraturstudie var att identifiera riskfaktorer som hade samband med barn och unga vuxnas anslutning till gatugäng samt undersöka eventuella skillnader för flickor och pojkars riskfaktorer. Litteratursökningen resulterade i elva artiklar i vår allmänna litteraturstudie och en syntes följde. Resultatet i vår studie visade att bostadsområden med social desorganisation, gängkriminella kamrater, familjemedlemmar i gäng och individuell kriminalitet hade samband med barn och ungdomars anslutning till gatugäng. Avslutningsvis visade vårt resultat att flickor och pojkars riskfaktorer var mer lika än olika. Identifiering av riskfaktorer i förebyggande syfte är betydelsefullt för att säkerställa varje barn och unga vuxnas rätt till en trygg uppväxt, utveckling och liv.

Syftet med studien är att kvalitativt undersöka arbetsrelaterad stress bland socionomer. Studien är genomförd som en jämförelse med fokus på likheter och skillnader i upplevelsen av arbetsrelaterad stress mellan socionomer som arbetar med myndighetsutövning respektive socionomer som inte arbetar med myndighetsutövning. I studien har tio yrkesverksamma socionomer i en kommun i Mellansverige deltagit. Studien har analyserats med en kvalitativ innehållsanalys och resultatet har tolkats med utgångspunkt i de två teorierna krav-kontroll-stödmodellen och KASAM. Resultatet av studien visar att det förekommer både likheter och skillnader mellan grupperna avseende upplevelsen av arbetsrelaterad stress. Studien belyser vad som orsakar arbetsrelaterad stress, vilka följder arbetsrelaterad stress kan få, vad som motverkar arbetsrelaterad stress samt hur stress kan hanteras. Studien visar att en av de stora skillnaderna i upplevelsen av stress i arbetet kan härledas till de lagbefästa krav som återfinns i myndighetsarbete men inte förekommer i de socionomyrken som inte innebär myndighetsutövning. Vi har i studien kunnat konstatera att de faktorer som motverkar stress inte skiljer sig mellan de studerade grupperna och att den viktigaste motståndskraften till arbetsrelaterad stress är stöd från chef och kollegor.

Studiens fokus är våldsutsatta kvinnor med missbruksproblematik. Studien har undersökt vilken kunskap och erfarenhet yrkesverksamma inom det sociala arbetets fält har gällande den sociala verkligheten och levnadsvillkoren för kvinnor med denna problematik, vilka insatser som finns representerade för att förbättra kvinnornas situation samt vilka möjligheter och begränsningar de yrkesverksamma ser i deras arbete med denna grupp. Studiens forskningsteoretiska inriktning är hermeneutisk och det är en kvalitativ studie där metodvalet består av semistrukturerade intervjuer med yrkesverksamma som arbetar inom olika avdelningar i den sociala sektorn. Studiens teoretiska perspektiv har en feministisk grund. Studiens material har analyserats med hjälp av en tematisk analys och har kopplats samman med tidigare forskning och de teoretiska perspektiven för studien. Resultatet visar att kvinnor med denna problematik är mycket utsatta på grund av könsmaktsordningen, stigmatisering, destruktiva relationer, sexuellt utnyttjade, självmedicinering och den socialt marginaliserade miljön. Kvinnornas brist på motivation till att söka hjälp är hög och de befintliga sociala insatserna är inte tillräckligt utvecklade för att se till kvinnornas specifika behov.

Syftet med studien är att undersöka och förstå hur Dagens Nyheter diskursivt skildrar införandet av den första pappamånaden år 1995 samt införandet av den andra pappamånaden år 2002. Vidare är syftet att jämföra de båda perioderna för att se om och hur diskurser och motdiskurser har förändrats. Studien har en kvalitativ ansats och bygger på 102 artiklar publicerade i Dagens Nyheter åren 1994-1996 samt åren 2001-2003. För att utläsa och kategorisera diskurser och motdiskurser i empirin används en diskursanalytisk modell. Studiens resultat visar att det i huvudsak är tre diskurser som är rådande vid de jämförda tidpunkterna: jämställdhetsdiskursen, valfrihetsdiskursen och pappadiskursen. Förhållandena inom diskurserna och förhållanden mellan de rådande diskurserna har förändrats över tid.  Framförallt har jämställdhetsdiskursen fått ett mer feministiskt perspektiv och valfrihetsdiskursen är vid pappamånad två mer fokuserad vid individens valfrihet och mindre vid familjens självbestämmande. Pappadiskursen har förändrats minst och fokus vid pappans ”lust och önskan” finns vid båda tidsperioderna och diskursen om pappans rättigheter är den som starkast står mot förändringar. Resultatet tolkas dels utifrån Foucaults teori om diskurser samt ställs mot tidigare forskning inom området. Studien visar att diskurser skapas och reproduceras på ett strukturellt plan där välfärds statens organisering, dess institutioner och massmedia är en del i den normering som sker och påverkar hur vi förhåller oss till och ser på vår omgivning.

<p><p>On the basis of theoretical knowledge about the complex of problems which can occur in an implementation of a collaboration project, the purpose of this essay is, to examine how representatives on each authority relate to and manage collaboration as a work method, the awareness of problems within the organisations that collaborate, and the preparedness around how to manage problems with collaboration. "Unga vuxna" is a collaboration project between Kalmar county council and all 12 municipalities in the county council. More specifically it is a cooperation project between psychiatry and social services. Theories used in this essay are professor Berth Danermarks studies about collaboration, and social psychologist Jay Hall’s theory about capability. We have also studied earlier research about collaboration, done by lecturer Rebecka Stenberg, Professor Chris Huxham, senior lecturer Siv Vangen and doctor of philosophy Stefan Wiklund.</p></p> / <p>Utifrån en teoretisk kunskap kring vilken problematik som kan uppstå vid genomförandet av ett samverkansprojekt, har denna studie som syfte, att undersöka hur representanter på vardera myndigheten förhåller sig till och hanterar samverkan som arbetssätt, problemmedvetenheten inom de samverkande organisationerna, samt beredskapen kring hur de ska hantera eventuella samverkansproblem. Teorier som använts i denna studie är professor Berth Danermarks studier om samverkan och socialpsykolog Jay Halls teori om kompetens. Tidigare forskning som studerats är gjord av lektor Rebecka Stenberg, professor Chris Huxham, lektor Siv Vangen, och filosofie doktor Stefan Wiklund. Med dessa teorier och denna tidigare forskning som bakgrund bygger studien på 3 frågeställningar;</p><ol><li> Vilka förutsättningar anser aktörerna är betydande för att möjliggöra en samverkan? </li><li> Vilka hinder kan uppstå i en samverkansprocess? </li><li> Vilka strategier använder sig aktörerna av i samverkan med andra myndigheter? </li></ol><p>Metod som använts är semistrukturerade intervjuer med sju respondenter från Kalmar läns landsting och Borgholms kommun. Framkomna resultat visade att kunskapen om samverkan var god hos de tillfrågade respondenterna. Betydande förutsättningar som respondenterna påtalade var positiv inställning, ömsesidigt förtroende och genuin vilja till samverkan, god kommunikation mellan aktörerna, gemensam bas och utbildning samt att samverkan sker på alla organisationsnivåer. Hinder som kan uppstå i en samverkansprocess är att självtillräcklighetskultur, långsamma beslutsprocesser, oklara mål och visioner, bromsar processen. Strategier som aktörerna använder sig av i samverkan med andra myndigheter är att tänka ihop och lära av varandra samt att ha en tydlig styrgrupp.</p>

<p>Abstract</p><p>Obstacles or opportunities? – A study of the experience of collaboration of social welfare secretaries and school staff.</p><p>The purpose of this study is to illustrate the importance of the work with children and youth through the joint efforts between different authorities. The study deals with the collaboration between the social services and schools in the Ludvika municipality. The objective of the study is to investigate how teaching personnel and headmasters in compulsory schools and the social welfare secretaries in Ludvika, experience the collaboration, and how this works. On the basis of the objective, we have formulated some relevant questions; To what degree are schools aware of the model of collaboration, which is the basis for collaboration within the municipality, and are there any differences in awareness between different categories of employees? Other questions deal with differences in how the social services and schools experience the collaboration, discrepancies between different schools in this regard and if the respondents’ experience any obstacles and/or opportunities by the collaboration.</p><p>Collaboration is, and has been, a pressing issue for a long time in the public debate. Within the social services, collaboration with other functions has become a natural part of the daily work since the social services are obliged to collaborate and to take initiative for collaboration. In Ludvika, a model for collaboration, called Ludvikamodellen, has been worked out for the social services and schools. The aim with this model is to better economize the resources in the part of the administration where both school and social services are included. Even though the collaboration is both an obligation and a necessity, there are conditions that facilitate the collaboration. This has been shown in previous research. Certain obstacles and opportunities have also been identified, by experience, in previous collaborations. Information has been collected through questionnaires to school staff and social welfare secretaries in Ludvika. The result shows, among other things, the respondents’ view of the need for collaboration, the experience of how the collaboration works and if there are obstacles and opportunities with the collaboration.</p><p>One conclusion from the study is that documentation about the collaboration model is inadequate since there are no official document of collaboration between the social services and schools. Such a document should, according to previous research, be established and used as a basis for collaboration. There are also differences between different positions within the schools in how well Ludvikamodellen is known. There are also discrepancies in the experience of how the collaboration works, both between the social services and schools and between different schools. There is a pronounced need for collaboration at both the social services and at the schools, but collaboration is also believed to be associated with obstacles and opportunities.</p>

<p>Vår uppsats handlar om att utvärdera, och nyttan med att utvärdera, socialt arbete. Nyttobegreppet definieras, både teoretiskt och utifrån en verksamhet och dess mål, och vi presenterar hur man i verksamheten gör för att utvärdera nyttan och målen i densamma. Uppsatsen är en så kallad intressentutvärdering och utifrån denna jämförs några av intressenternas definitioner av nytta med utilitarismens. Vi redogör också för några utvärderingsmodeller, nyttan med dessa, samt vilka modeller man använder i den aktuella verksamheten. Materialet har insamlats genom intervjuer och samtal med handläggare, personal och chef inom verksamheten och vi har utgått från våra frågeställningar i faktainsamlingen. Litteratur och tidigare forskning handlar främst om nyttobegreppet och om att utvärdera socialt arbete, men även några av de lagar och regler vilka boendestödet omfattas av presenteras. Vår uppsats visar värdet av tydliga mål i social verksamhet och vikten av att utvärdera dessa</p>