Denna uppsats syftar till att ur svenska socialarbetares perspektiv beskriva och förstå begreppet ”interkulturell kompetens” i socialt arbete. För att uppfylla syftet har två frågeställningar besvarats, nämligen; Hur beskrivs och uppfattas interkulturell kompetens i det sociala arbetet av etnisk svenska socialarbetare? Vilka utmaningar medför den kulturella mångfald som finns bland klienter för den svenske socialarbetaren? Metodansatsen är kvalitativ. Intervjuer med sex svenska socialarbetare verksamma vid två invandrartäta stadsdelar i Stockholm utgör det huvudsakliga empiriska materialet. Socialarbetarnas uppfattningar av interkulturell kompetens skilde sig åt och i analysen framträdde fyra olika meningskategorier; 1) Interkulturell kompetens byggs på kunskap om andra kulturer. 2) Interkulturell kompetens skapas i mötet mellan den svenske socialarbetaren och invandrarklienten. 3) Interkulturell kompetens nås med både kunskap om och mötet med invandrarklienter. 4) Interkulturell kompetens är förmåga att interagera med invandrarklienter. En tydlig uppfattning som socialarbetarna gav uttryck för var, att både kunskap om andra kulturer, insikt i den egna etniska tillhörighetens normer och värderingar och förståelse för hur den egna etniska tillhörigheten kan påverka det professionella arbetet är centrala förutsättningar för interkulturell kompetens i socialt arbete. En helhetsförståelse av temat förutsätter att "invandrarklienters perspektiv” undersöks vidare.

Civilsamhället, bestående av en mängd ideella organisationer med social inriktning, är idag ett högst aktuellt forskningsområde och ideella organisationers betydelse debatteras flitigt i olika forum. Tjejjourerna är en del av civilsamhället och en växande rörelse, sedan den första såg dagens ljus 1996. Studier har visat att upplevelser av god psykisk hälsa skiljer sig anmärkningsvärt mellan tjejer och killar. Tjejer lider oftare av psykiska och psykosomatiska besvär och blir oftare utsatta för sexuella övergrepp, vilket är några anledningar till tjejjourernas existens. Det här är en kvalitativ studie med syftet att undersöka hur aktiva i tjejjourer ser på tjejjourers funktion och villkor. Frågeställningarna handlar om funktion för målgruppen och i förhållande till andra aktörer samt hur relationen mellan funktion och villkor beskrivs av aktiva i rörelsen. För att försöka besvara frågeställningarna genomfördes åtta semistrukturerade intervjuer med tio personer engagerade i tjejjoursrörelsen. Vår analys av informanternas utsagor kopplade till civilsamhällesforskning, ledde till slutsatserna att tjejjourers funktion kan bestå i vara ett komplement till offentliga insatser samt att vara en röst för målgruppen. Funktionen som röst tar huvudsakligen sitt uttryck i form av opinionsbildning i frågor om jämställdhet och unga tjejers utsatthet. Något som tycks utmärkande i funktionen som komplement är möjligheten till anonymitet, vilket verkar kunna innebära en annan typ av bemötande än vad som är möjlig hos offentliga och privata motsvarigheter. Tjejjourerna skiljer sig även från andra aktörer på så vis att de har en gemensam ideologisk tolkningsram som får konsekvenser för hur de förstår unga tjejers utsatthet och deras sätt att arbeta, ett arbetssätt vi uppfattar som empowerment-influerat. Angående tjejjourers villkor upplevs det problematiskt att tjejjourers finansiering består av kortsiktiga ekonomiska bidrag eller öronmärkta projektmedel som leder till svårigheter att bygga en långsiktig och kvalitetssäkrad verksamhet. Utveckling inom tjejjoursrörelsen att anställa personer ses som en möjlighet samtidigt som det ställer krav på tydligare strukturer och en uttalad ansvarsfördelning för att undvika interna konflikter. Korta anställningar där verksamheten byggs upp kring en individs funktion, riskerar att gå ut över den målgrupp som tjejjourerna har ett uttalat ansvar gentemot.

Diss. (sammanfattning) Umeå : Univ., 2004. / Härtill 4 uppsatser.

Syftet med denna studie var att undersöka hur besökare på ett medborgarkontor uppfattar och agerar utifrån de villkor de ställs inför vid proceduren att ansöka om försörjningsstöd. Studien utgick från en mikro-etnografisk forskningsdesign som byggde på en modifierad form av grundad teori med deltagande observation och genomfördes på ett medborgarkontor. Tolkningsramen utgick från begreppet ”litteracitet” och forskning som genomförts inom området för litteracitet. Slutsatserna för studien var att de villkor som socialtjänsten ställde på besökare vid proceduren att ansöka om försörjningsstöd uppfattades som svårtillgängliga, samt svåra att förstå. Det lades ett egenansvar på besökare att hantera detta själva. Dessa villkor förutsatte att besökare kunde hantera ett byråkratiskt språk, digitalisering och att förstå socialtjänstens regler och rutiner. Socialtjänsten anpassade inte villkoren utifrån besökares sätt att använda sina läs-och skrivkunskaper. För att försöka förstå socialtjänstens villkor agerade besökare utifrån strategier såsom att använda sig av sina sociala nätverk och att komma till medborgarkontoret för att träffa en samhällsvägledare. Samhällsvägledaren fungerade på detta sätt som en länk mellan socialtjänsten och besökares sätt att använda sina läs- och skrivkunskaper.

I denna studie valde vi att undersöka vilka erfarenheter klienter har av socialtjänsten när de fått stöd, hjälp eller behandling för sin missbruksproblematik. Vi ville ta reda på om klienterna upplevt att de fått vara delaktiga i beslutsprocessen som rör deras insats från socialtjänsten. Vidare ville vi undersöka om klienterna upplevt någon form av stigmatisering på grund av sitt missbruk. Vi valde att använda en kvalitativ metod och genomförde åtta semistrukturerade intervjuer med intervjupersoner från en ideell förening för missbrukare. Vi ville med vår studie belysa klientens perspektiv och förmedla deras erfarenheter i hopp om att öka förståelsen för deras utsatta position i samhället. Vi valde att tolka vårt insamlade material utifrån teorier om stigma, makt och empowerment. I relationen mellan klient och socialtjänst finns en ojämn maktbalans som kan bidra till minskad delaktighet för klienten i beslutsprocessen. Använder sig socialtjänsten av ett empowerment främjande arbetssätt så ökar klientens möjlighet till delaktighet. Vidare tillhör missbrukare en grupp i samhället som på grund av stigmatiseringen nekas samma möjligheter som övriga medborgare. Vår slutsats är att de intervjupersoner som upplevt att de får vara delaktiga i beslutsprocessen har en positiv erfarenhet av socialtjänsten. De intervjupersoner som upplevt att de inte kan påverka beslutsprocessen beskriver en negativ erfarenhet av socialtjänsten. Vidare uppgav ungefär hälften av intervjupersonerna att de upplevt någon form av stigmatisering på grund av sitt missbruk. / In this study we chose to examine the experience clients have of social service when they have received support, help or treatment for their drug abuse. We wanted to find out if clients experienced that they had been involved in the decision-making process relating to their treatment from social services. Next, we wanted to examine whether the clients experienced some form of stigma because of their misuse. We chose to use a qualitative method and carried out eight semi structured interviews with interview persons from a  nonprofit association for addicts. What we wanted was for our study to highlight the client perspective and convey their experiences in the hope of increasing understanding of their vulnerable position in society. We chose to interpret our collected material on the basis of theories about stigma, power and empowerment. In the relationship between the client and the social service is an uneven balance of power that can contribute to the reduction of participation for the client in the decision-making process. If the social services use an empowerment promoting work method it increase the client opportunity for participation. Furthermore drug addicts belong to a group in society whom are denied the same opportunities as other citizens because of the stigma. Our conclusion is that the interviewees who experienced that they may be involved in the decision-making process has a positive experience of social services. The interviewees who experienced that they cannot affect the decision-making process describes a negative experience of social services. Furthermore about half of the interviewees stated that they experienced some form of stigma because of their misuse.

Syftet med denna kandidatuppsats är att undersöka ungdomars inställning till sociala medier och hur sociala medier påverkar deras psykosociala välbefinnande och sociala förväntningar. Datainsamling skedde genom semistrukturerade intervjuer och fyra frågeformulär som mäter generellt välbefinnande. Datamaterialet analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultatet tyder på att ungdomars inställning till sociala medier är både positiv och negativ, där lättillgängligheten och möjligheten till kontakt beskrivs som positiva aspekter medan näthat, sociala förväntningar och en falsk fasad beskrivs som negativa aspekter av sociala medier. Ungdomar påverkas i stor utsträckning av de sociala förväntningar som sociala medier medför och det psykosociala välbefinnandet uttrycks av ungdomarna bero på hur gott självförtroende man har.

Syftet med vår studie var att analysera de professionellas upplevelser av att arbeta med kvinnor och flickor som har blivit utsatta för könsstympning. Mer ingående studeras vad de professionella upplever är deras skyldighet, vilka utmaningar man ställs inför samt vad man som professionell anser behöver utvecklas i arbetet mot kvinnlig könsstympning. I studien har nio kvalitativa intervjuer genomförts med personer som genom sin profession kommer i kontakt med kvinnor och flickor som blivit könsstympade. Där exempelvis socialsekreterare, skolkurator och sjuksköterskor har medverkat. Det insamlade materialet har därefter analyserats utifrån teoretiska perspektiv och begrepp som systemteori, genusperspektivet och stigma. Resultatet visar att i arbetet med kvinnlig könsstympning upplever de professionella sig ha en roll att som skyldighetsbärare tillgodose kvinnors och flickors mänskliga rättigheter och grundläggande friheter. Vidare visar studien att det finns viss osäkerhet hos professionella då könsstympning ses som obekvämt och känsligt att prata om. Flera har upplevt en rädsla för hur målgruppen ska reagera när problematiken framförs. Det har även beskrivits som en svårighet att hantera de känslor som uppstår i arbetet, känslor som ilska, sorg och frustration. Samtidigt behöver den professionella möta målgruppen och medföljande kultur på ett respektfullt och ödmjukt sätt för att i sin tur minimera risken av stigmatisering. Flera av intervjupersonerna upplever även att arbetet som idag sker ligger på en eldsjäls nivå, problematiken anses därför behövas lyftas från personbundet arbete till myndighetsnivå. Myndigheterna måste därmed bli mer insatta och det behövs mer resurser samt kunskap till de som arbetar med kvinnor och flickor som blivit könsstympade.

Temat diskurs kan vara svårt att få grepp om. Uppsatsen ämnar närma sig temat ur ett teoretiskt intresse, samt försöka finna hur det kan vara relevant för det sociala arbetet. För att lättare ta sig ann detta görs utgångspunkten i en diskursanalys av löneskillnader mellan kvinnor och män, med utgångspunkt i sociala medier. Studiens syfte är att belysa och analysera olika typer av diskurser på sociala medier med utgångspunkt ur ämnet; kvinnors underpriviligierade lönesättning i jämförelse med män, samt att finna på vilket sätt detta kan påverka det sociala arbetet. Jämställdhetsämnen som detta, bör ur analytisk synpunkt närmas med försiktighet. Detta då normer, formella regler, lagar samt bildandet av kulturer gör att personen bakom analysen själv är en del av det som analyseras. Man är således själv färgad av samhällets kultur och struktur. Sociala medier möjliggör ett sätt att kommunicera allt ifrån händelser ur det privata livet samt en vy av den egna världsbilden. Det ska tydliggöras att uppsatsen är menad att stå neutral i de olika typer av jämställdhetsfrågor som kan dyka upp. Ställningstaganden undviks i så stor mån som möjligt då uppsatsen ska ses ur teoretisk synpunkt, med intresse för teoriernas applikation. Frambringande av information görs genom empiri utan syfte för ställningstagande. Uppsatsen vill finna den kritiska punkten hos uttalanden i sociala medier och vilken grund de står på. M. Winther Jørgensen. & L. Phillips. skriver att diskurs kan sägas vara ”ett bestämt sätt att tala om och förstå världen, eller ett utsnitt av världen” (2000 s.7). Uppsatsen söker alltså att finna mening och betydelse ur vilket människor grundar sina argument, samt vad som kan ligga bakom världsbilderna som skapas ur diskursen inom uppsatsens tema. På detta sätt kan dessa världsbilder tydliggöras och slutligen agera som exempel för hur socialt arbete kan färgas av diskursutformning. Uppsatsen vilar mot Michel Foucaults teorier om diskurs i förhållande till makt som ramverk för att analysera och beskriva materialet som yttrar sig genom Instagram och Twitter. I den här uppsatsen ses Foucaults definition av makt som formande och resultat av diskurs, snarare än maktens kanske vedertagna definition som suveränitetens härskande över individen eller en parts förtryck av en annan. M. Winther Jørgensen. & L. Phillips (2000 s.28) skriver vidare att forskarens roll inom diskursanalysen bör vara att intressera sig av ”hur vissa utsagor helt naturligt blir accepterade som sanna och andra inte”. Det är med denna grund som uppsatsen bör ses som betraktande och frågande, i vissa fall mer eller mindre kritisk, men med förhoppningen att den inte ska beläggas med en underton av någon slags ideologisk agenda. Etikprofessorn Elena Namli, sa i programmet Idévärlden, på Sveriges Television: ”’Kritisk’ – betyder inte ’ta avstånd’” (Idévärlden 4/2 2018). Det är med denna ståndpunkt som uppsatsen tar sig an följande analys.

Socialsekreterares arbete inom Socialtjänstens missbruksenhet präglas av en utmaning att tillgodose klientens behov samtidigt som att bemöta organisationens resurser. Detta på grund av bristande resurser som läggs på missbruksområdet eftersom målgruppen inte är prioriterad. Därför är det viktigt att socialsekreterare har ett handlingsutrymme för att utföra genomtänkta handlingar i relation till båda parter. Syftet med uppsatsen är att undersöka och analysera vilka faktorer som socialsekreterare upplever kan påverka utredningsarbetet enligt Socialtjänstlagen (SoL) samt hur socialsekreterare upplever makt i utredningsarbetet med vuxna klienter som har pågående missbruksproblem. Syftet mynnar ut i frågor som beaktar vilka möjligheter och begränsningar socialsekreterare upplever i utredningsarbetet enligt SoL och hur de upplever maktutövning i relation till klienten i sin utredning enligt SoL. Studien bygger på 7 kvalitativa semistrukturerade intervjuer med socialsekreterare som arbetar med utredningar inom missbruksenheten i Halland och Skåne län. Materialet analyserades med hjälp av Lipskys begrepp gräsrotsbyråkrat och Foucaults maktteori. Resultatet visar att uppdrag, lagar och riktlinjer, resurser, klienters inställning samt socialsekreterares subjektivitet betraktas av socialsekreterarna som både möjligheter och begränsningar i utredningsarbetet enligt SoL. Dessutom upplever socialsekreterarna att de har makt i relation till klienten med hjälp av kunskap kring ämnet men de har även ambitionen att lyfta upp klienten trots att de besitter en makt. Socialsekreterarna agerar vidare inom en osäkerhet där socialsekreterares handlingsutrymme innefattande faktorer som möjliggör och begränsar utredningsarbetet är viktigt för arbetet inom det sociala fältet. / Social Workers work in the Social Services Addiction Unit is challenged to meet the client's needs while responding to the organization's resources. This is due to insufficient resources placed on abuse because the target group is not a priority. Therefore, it is important that social workers have a margin of action to make thoughtful actions in relation to both parties. The purpose of the essay is to investigate and analyze the factors that social workers perceive may affect the social investigative work and how social workers experience power in the investigative work with adult clients who have ongoing abuse problems. The purpose is expressed in issues that take into account what opportunities and limitations social workers experience in the law investigation work and how they experience the exercise of power in relation to the client in investigation according to the law. The study is based on 7 qualitative semi structured interviews with social workers who work with investigations with substance abusers in Halland and Skåne County. The material was analyzed using Lipsky's concept discretion and Foucault's power theory. The results show that missions, laws and guidelines, resources, customer attitude and social workers' subjectivity are regarded by social security as both the possibilities and limitations in the SoL investigation. In addition, the social workers find that they have power in relation to the client with the help of knowledge about the subject, but they also have the ambition to lift the client that leads to a relational power. Social workers also act in an uncertainty where the social workers' scope for action, including factors that enable and limit the investigative work is important for the work in the social field.

Under hösten 2017 uppmärksammades kvinnors utsatthet i form av sexuella trakasserier från män, genom #metoo. Utifrån metoo-rörelsen väcktes vårt intresse för diskriminering som ämne i stort och kopplat till socialt arbete. I den här studien har vi således undersökt chefers arbete mot diskriminering mellan anställda på arbetsplatser där socialt arbete bedrivs, och om och i så fall hur detta arbete påverkats av metoo-rörelsen. De teoretiska ramverk som ligger till grund för analysen i studien är nyinstitutionell teori och systemisk-konstruktionistisk teori som handlar om förändringsprocesser inom organisationer, kommunikation och ledarskap samt svårigheter kopplade till yrkesrollen inom människobehandlande organisationer. Studien genomfördes med en kvalitativ ansats där chefer verksamma inom socialt arbete i Uppsala kommun intervjuades. Enligt resultatet i vår studie arbetar majoriteten av de chefer vi intervjuat utifrån kommungemensamma handlingsplaner och rutiner kopplat till diskriminering mellan anställda. Implementeringsarbetet gällande handlingsplaner generellt verkar vara svårt att genomföra på grund av tidsbrist och högt informationsflöde. En fråga som cheferna återkommande nämnde under intervjuerna var påverkan av yrkesrollen som socionom och verksamhetsfältet socialt arbete, där flera menade att detta medför en medvetenhet om hur man bör bete sig mot varandra vilket minskar risken för diskriminering på arbetsplatsen. Gällande påverkan av metoo-rörelsen framkom att flera chefer börjat reflektera kring att männen befinner sig i en utsatt position på arbetsplatsen utifrån att chefernas arbetsplatser är kvinnodominerade. Genom fynden i studien är vår förhoppning att arbetsgivare och chefer börjar reflektera kring sitt arbetssätt och förebyggande arbete mot diskriminering i förhållande till de lagar och rutiner som finns. Vi ser gärna att det genomförs mer forskning som uppmärksammar det interna och konkreta arbetet mellan anställda inom verksamheter som bedriver socialt arbete. En möjlig uppföljande studie är att undersöka om och i så fall hur förändringar grundat på metoo har skett när metoo-rörelsen inte är lika ny som den fortfarande är idag.