The aim of this study was to investigate whether there is a social-psychological relevance in allowing animals to be involved in therapy work. I have examined if the animals may contribute to effects on human relationships between caregivers and patients, and if the animals can contribute to helping patients to achieve better well-being. Through previous research and a quantitative interview I have received answers to the following questions: How are animals used in the treatment work? How do animals affect the relationship between caregiver-patient? In what ways do animals in treatment affect relationships between people? How do the professionals who work with animals believe that animals can affects the patient? I have interviewed people working in different kinds of treatment work using animals. The areas examined include work with animals at youth care, police, disability care, elderly care and school. The results obtained have shown that there are a variety of direct and indirect effects where the animals can affect us humans and our relationships to each other. Animals effect our social interaction. The animals are described as social catalysts that can help us to build bridges between people.

No description available.

Syftet är att undersöka hur kuratorer beskriver sin yrkesroll samt det interprofessionella arbetet på en psykiatrisk klinik. Mer ingående undersöks hur kuratorerna upplever sin arbetssituation, hur det interprofessionella arbetet fungerar på arbetsplatsen samt vilken inställning de har till en yrkeslegitimation för kuratorer inom hälso- och sjukvård. Fyra kuratorer som alla arbetare på olika mottagningar inom en och samma psykiatriska klinik medverkade i var sin kvalitativ intervju. Resultatet visar att kunskapen om riktlinjer för kuratorers arbetsuppdrag är vag både hos kuratorerna själva och på ledningsnivå. Trots det finns det en säkerhet i kuratorernas eget arbetsutförande. Kuratorerna upplever sig bidra med en helhetssyn utanför diagnoser och det medicinska arbetet och samtliga kuratorer arbetar dagligen i team med andra yrkesprofessioner. Resultatet visar att för ett gott samarbete krävs tydlighet i professionernas olika ansvarsområden och avgränsning i deras arbetsuppgifter. Kuratorerna har en önskan att förtydliga sina ansvarsområden samt stärka sin yrkesroll, vilket de tror att en legitimation skulle bidra till.

Social care is something that has been subject for debate both in historical times as in the present day. This thesis study the power struggle between the social care organized by the government versus the private charity by doing a case study about John Hedberg, a baptist preacher subject for much debate in public media around the start of the 20th century. This period in history was a time of change, especially when it came to politics revolving around social welfare, which was a subject that would bring about some conflicts. It will follow the debate and then analyze it by using Bourdieu’s theories about symbolic capital.

The importance of civil society for unaccompanied young people - in what way, to what extent andhow important?The purpose of this study is to investigate the importance of civil society organizations and actorsfor unaccompanied young people who have a residence permit in Sweden through the New UpperSecondary School Act ( NGL) and are on their way to independence. When these young people turn18 and complete their upper secondary school studies they lose the security that our laws and rightsprovide a child in Sweden. Young people are losing the right to a trustee and the social services are nolonger responsible for the individual's housing and finances, reasons that are a great security for theseindividuals. These young people often lack a developed network that many Swedish young peoplehave.After school, there are requirements for a permanent job that must be followed in order to stay inSweden according to NGL, which comes with arranging housing and managing your finances. Thisfact is something that many of the actors in civil society have noticed and problematized.The study examines this by collecting material on how worried they are about the future, howimportant they state that civil society is for them, what degree of contact they have with organizationsand associations, and what efforts and what support they have received after they have filled 18 yearsfrom municipalities and from various actors in civil society.A quantitative questionnaire study was conducted, the results and analysis of which are based on 92questionnaire responses (59 completed questionnaires) of unaccompanied young people, of which 47have a residence permit through the new Upper Secondary School Act (NGL). The results of the studyshow that the importance of civil society organizations and actors is great, 83% of the respondentsstated that they were important to them. The study shows that as many as 63% of the respondents areworried about turning 18 and 90% are worried about the requirement for a permanent job afterschool.Our results and our analysis can show that the support of civil society is important for theseyoung people and can also be an important function for public activities to facilitate for these youngpeople now that many of them are graduating from upper secondary school in the spring of 2020.The corona epidemic that arose during the course of the study contributes to reinforcing theproblem with NGL's demands to be allowed to stay in Sweden with the fact that the unaccompaniednow have even more difficulty getting a job than they had before. This reinforces our issue andhighlights what civil society is problematizing as more acute than ever.

This study aims to highlight the reasons why individuals relapse into crime, as well as what reasons motivate people to leave a life of crime behind. In order to be able to answer the purpose of the study, qualitative research approaches have been used. One of the qualitative research approaches included three semi-structured interviews; in which two separate interviews were conducted with the Correctional Service and one group interview with Kris. Furthermore, hermeneutics and a Thematic analysis method were applied to process and analyze the study's collected material. The study's previous research mainly consists of scientific articles from different countries, which aim to provide a better understanding of elements that can cause individuals to relapse into crime as well as what compels people to evolve and leave the criminal lifestyle behind. In addition, the theories of Maslow's hierarchy of needs and the Labeling theory have been used to acquire a deeper understanding of the reasons as to why people relapse into crime, as well as what causes people to abandon a life of crime. The results of this study have shown that there are similar elements that can cause people to relapse back into crime. For instance, a lack of social support and financial difficulties. Additionally, the study also highlights elements that motivate individuals to abandon criminality altogether, such as a good social network and support programs. During the interviews, some of the subjects also expressed that they do not believe that society offers sufficient crime prevention efforts to criminals. Thus, it is important to obtain new knowledge about crime and develop effective cooperation with relevant tools that prevent the societal problem.

<p>Jag har gjort en kvalitativ undersökning bland personal på en öppenvårdsmottagning för missbrukande ungdomar. Jag vill med denna uppsats undersöka socialarbetarens syn på den egna professionen, hur han/hon definierar begreppet professionalitet och hur han/hon omsätter dessa tankar och värderingar i sin yrkesutövning. Den centrala forskningsfrågan är ”Hur konstruerar personal på en öppenvårdsmottagning sin professionalitet?”. Jag kommer att utgå från ett socialkonstruktivistiskt perspektiv för att belysa hur socialarbetaren, tillsammans med sitt sammanhang, skapar sitt sätt att tänka, och hur han/hon sedan handlar utifrån det.</p><p>Jag har intagit en fenomenologisk position där jag använder mig av sex kvalitativa intervjuer för att studera det valda fenomenet. För att analysera mina insamlade data har jag använt mig av meningskoncentrering. Mina litteratursökningar har visat att forskning kring mitt specifika ämne inte är så omfattande, varför jag har valt att koncentrera mig på forskning som knyter an till de teman jag utkristalliserat i mina intervjuer. Till exempel har jag valt att titta närmare på frågan om vilka kompetenskrav som finns inom det sociala arbetet. Jag tar även upp forskning kring kvalitetstänkande i socialt arbete. Resultatet av min studie visar att socialarbetarna anser sig få sina kunskaper i första hand genom erfarenheter. Intervjupersonerna definierar kunskap som förmåga att arbeta eklektiskt med teorier och metoder och förmåga till distans, reflektion och objektivitet i arbetet. Intervjupersonerna talar om begreppet professionalitet som en förmåga att tänka kritiskt, använda sig av sin kunskap och sina erfarenheter i arbetet samt en tanke kring att inte utöva makt över klienten.</p>

<p>Syfte med denna uppsats var att jämföra vad tidigare forskning säger om förhandsbedömningar med socialsekretares beskrivning av vad en förhandsbedömning innebär för dem. Särskilt fokuseras vilka faktorer som enligt litteraturen och socialsekreterarna leder till att en utredning öppnas respektive inte öppnas. Uppsatsen bygger på en litteraturstudie av forskning gällande förhandsbedömning samt fokusgruppintervju med en grupp socialsekreterare. Undersökningen utfördes på en mottagningsgrupp som arbetar med barn 0-12 år och ungdom 13-18 år. Resultatet visade att förhandsbedömningar kännetecknas av en helhetsbedömning där familjen sätts i fokus av socialsekreterarna. Gränsen mellan förhandsbedömning och utredning upplevdes flytande av socialsekreterarna. Förutom nationella riktlinjer har mottagningsgruppen utarbetat egna riktlinjer som används vid förhandsbedömning av anmälan eller ansökan. Vid förhandsbedömning av en anmälan finns det både externa och interna faktorer som kan påverka beslutet om att inleda eller inte inleda utredning. Dessa är föräldrarnas, barnets eller ungdomens inställning, barnets eller ungdomens ålder, om familjen är känd sedan tidigare samt organisationsform och ekonomi. Slutsats: Socialsekreterarnas gemensamma uppfattning är att en förhandsbedömning inte är en miniutredning vilket inte överensstämmer med tidigare forskning. När det gäller faktorer som påverkar till att utredning inleds överensstämmer det i stort överens med vad tidigare forskning visar, med undantag av organisationsformen. Tidigare forskning visar att nackdelen med specialiserade enheter var att helhetssynen kunde gå förlorad. Socialsekreterarna tyckte i motsats till tidigare forskning att organisationsformen för med sig ett helhetstänkande utifrån de varierande ärenden som inkommer samt att organisationsformen effektiviserar arbetet. Helhetstänkandet innebär att socialsekreterarna får en samsyn och en gemensam grund att stå på som påverkar vilket beslut en förhandsbedömning får. I jämförelse med tidigare forskning är det på mottagningsgruppen tydligare vilket tillvägagångssätt, vilken information, samt kontakttagande som behöver samlas in vid förhandsbedömningar. Alla socialsekreterare på mottagningsgruppen utgår från lika bedömningsgrunder för att komma fram till ett beslut. Detta för att underlätta arbetet vid förhandsbedömningar samt säkra klientens rättssäkerhet.</p>

<p>Uppsatsens syfte är att ge en överblick av EBP (Evidence Based-Practice) i socialt arbete och beskriva de mest centrala frågorna kring EBP i litteraturen. Den använda metoden är en systematisk litteraturstudie som utgått från sökningar i British Journal Of Social Work och databasen Libris. Övergripande frågor som berörs handlar om vad EBP är, dess metod, spridning av EBP och dess tillämpning. Resultatet visar att EBP:s framväxt utifrån dess ideologiska egenskaper passar bra in i neoliberal ideologi. EBP kan utifrån detta ses som en samling innovationer som den neoliberala ideologin bedömer som lämpliga att implementera i socialt arbete. EBP-förespråkarna delas upp i två huvudsakliga riktningar. Den ena riktningen förespråkar produktion av evidens i form av effektstudier med experimentell design. Den bästa tillgängliga evidensen skall sedan tillämpas, annat vore oetiskt med hänsyn till klienten. Den andra riktningen förespråkar en bredare arsenal av metoder för evidensproduktion. Här uttrycks en viss oro för att en allt för stark fokusering på effektstudier, kan störa förståelsen för kontexter och processer i det sociala arbetet. Evidensens överförbarhet till praktiken tas inte heller för given. Den bästa tillgängliga evidensen bör enligt denna riktning konsulteras i beslut. En tredje riktning utgörs av EBP-kritikerna. Dessa hänvisar till att det sociala arbetets kärna ofrånkomligt utgörs av en stor grad av osäkerhet, förvirring och tvivel, och så måste det vara. EBP skall enligt dessa kritiker inte tillämpas i sin nuvarande form. EBP sägs ha en felaktig syn på hur forskningsresultat kan tillämpas i praktiken och överföras mellan kontexter och på hur beslutsprocesser går till, vilket innebär att EBP inte fungerar som förespråkarna avsett. Att arbeta på något annat sätt anses inte vara etiskt riktigt gentemot klienten. Sammanfattningsvis föreligger alltså stora skillnader i synen på vilken kunskap som är mest relevant i praktiken, den ”tysta” eller den ”tekniskt-rationella”. Författarna menar slutligen att det kvarstår viktiga frågor som inte får tillfredställande svar i denna överblick av EBP. En mycket strikt forskningsdesign för att producera evidens är ypperlig för att minska felkällor, men möjligheterna att tillämpa evidensen i praktiken kan ifrågasättas, eftersom det finns för lite kunskap om hur tillämpningen fungerar i praktiken. En annan fråga handlar om brukarens relation till evidens. Bristen på detta perspektiv i materialet pekar mot att denna fråga kräver mer forskning. Ska den bästa tillgängliga evidensen vara bindande för hur beslut fattas eller ska det vara en förhandling mellan socialarbetaren och brukaren? Om det ska vara en förhandling, hur ska den se ut?</p> / <p>The purpose of this essay is to provide a survey of Evidence-Based Practice (EBP) in social work within the literature. The method employed is a systematic literature study that is based in the British Journal of Social Work and the database Libris. Overall questions posed concerns what EBP is, what its method is, the spread of EBP and its application.</p><p>The result shows that EBP is on the one hand an ideological movement that fits well with neoliberalism and on the other hand a collection of innovations which this ideological movement deems are proper to implement in social work. The advocates of EBP are in the essay split into two main standpoints. One standpoint advocates that the production of evidence are made as effect studies with experimental design. It is said that the best available evidence should be used. The other standpoint is that the production of evidence should use a broader range of methods, particularly including qualitative research designs. A concern is expressed that a too narrow focus on effect studies will hamper the understanding of context and process, an understanding which is crucial to knowing for whom and when an intervention will work. It is said that the best available evidence should be consulted. A third standpoint is taken by the critics of EBP. They claim that social work have a high degree of uncertainty, confusion and doubt which can not and should not be avoided. According to these critics, EBP in its present form should not be implemented. EBP is said to contain a mistaken view about how decisions are made and how research findings can be implemented in practice and transferred between different contexts. In conclusion it could be said that there are great differences concerning which knowledge is seen to be most relevant for social work practice, silent or technical-rational knowledge. The authors estimate that there are important questions that need more attention. Questions concerning how to best produce evidence and how to best use it have not been exhausted yet, neither in this essay nor in the literature. Many questions regarding how to minimize bias and regarding the transferability of results remain to be answered. The relationship between evidence and the service user has not yet been fully covered. The question needs more attention. Should the best available evidence decide the course of action or should this be decided by the social worker and the service user who jointly assess and take evidence into consideration when making their decisions? If the decisions should be made by the social worker and the service user, how should the process be like?</p>

Uppsatsens syfte är att ge en överblick av EBP (Evidence Based-Practice) i socialt arbete och beskriva de mest centrala frågorna kring EBP i litteraturen. Den använda metoden är en systematisk litteraturstudie som utgått från sökningar i British Journal Of Social Work och databasen Libris. Övergripande frågor som berörs handlar om vad EBP är, dess metod, spridning av EBP och dess tillämpning. Resultatet visar att EBP:s framväxt utifrån dess ideologiska egenskaper passar bra in i neoliberal ideologi. EBP kan utifrån detta ses som en samling innovationer som den neoliberala ideologin bedömer som lämpliga att implementera i socialt arbete. EBP-förespråkarna delas upp i två huvudsakliga riktningar. Den ena riktningen förespråkar produktion av evidens i form av effektstudier med experimentell design. Den bästa tillgängliga evidensen skall sedan tillämpas, annat vore oetiskt med hänsyn till klienten. Den andra riktningen förespråkar en bredare arsenal av metoder för evidensproduktion. Här uttrycks en viss oro för att en allt för stark fokusering på effektstudier, kan störa förståelsen för kontexter och processer i det sociala arbetet. Evidensens överförbarhet till praktiken tas inte heller för given. Den bästa tillgängliga evidensen bör enligt denna riktning konsulteras i beslut. En tredje riktning utgörs av EBP-kritikerna. Dessa hänvisar till att det sociala arbetets kärna ofrånkomligt utgörs av en stor grad av osäkerhet, förvirring och tvivel, och så måste det vara. EBP skall enligt dessa kritiker inte tillämpas i sin nuvarande form. EBP sägs ha en felaktig syn på hur forskningsresultat kan tillämpas i praktiken och överföras mellan kontexter och på hur beslutsprocesser går till, vilket innebär att EBP inte fungerar som förespråkarna avsett. Att arbeta på något annat sätt anses inte vara etiskt riktigt gentemot klienten. Sammanfattningsvis föreligger alltså stora skillnader i synen på vilken kunskap som är mest relevant i praktiken, den ”tysta” eller den ”tekniskt-rationella”. Författarna menar slutligen att det kvarstår viktiga frågor som inte får tillfredställande svar i denna överblick av EBP. En mycket strikt forskningsdesign för att producera evidens är ypperlig för att minska felkällor, men möjligheterna att tillämpa evidensen i praktiken kan ifrågasättas, eftersom det finns för lite kunskap om hur tillämpningen fungerar i praktiken. En annan fråga handlar om brukarens relation till evidens. Bristen på detta perspektiv i materialet pekar mot att denna fråga kräver mer forskning. Ska den bästa tillgängliga evidensen vara bindande för hur beslut fattas eller ska det vara en förhandling mellan socialarbetaren och brukaren? Om det ska vara en förhandling, hur ska den se ut? / The purpose of this essay is to provide a survey of Evidence-Based Practice (EBP) in social work within the literature. The method employed is a systematic literature study that is based in the British Journal of Social Work and the database Libris. Overall questions posed concerns what EBP is, what its method is, the spread of EBP and its application. The result shows that EBP is on the one hand an ideological movement that fits well with neoliberalism and on the other hand a collection of innovations which this ideological movement deems are proper to implement in social work. The advocates of EBP are in the essay split into two main standpoints. One standpoint advocates that the production of evidence are made as effect studies with experimental design. It is said that the best available evidence should be used. The other standpoint is that the production of evidence should use a broader range of methods, particularly including qualitative research designs. A concern is expressed that a too narrow focus on effect studies will hamper the understanding of context and process, an understanding which is crucial to knowing for whom and when an intervention will work. It is said that the best available evidence should be consulted. A third standpoint is taken by the critics of EBP. They claim that social work have a high degree of uncertainty, confusion and doubt which can not and should not be avoided. According to these critics, EBP in its present form should not be implemented. EBP is said to contain a mistaken view about how decisions are made and how research findings can be implemented in practice and transferred between different contexts. In conclusion it could be said that there are great differences concerning which knowledge is seen to be most relevant for social work practice, silent or technical-rational knowledge. The authors estimate that there are important questions that need more attention. Questions concerning how to best produce evidence and how to best use it have not been exhausted yet, neither in this essay nor in the literature. Many questions regarding how to minimize bias and regarding the transferability of results remain to be answered. The relationship between evidence and the service user has not yet been fully covered. The question needs more attention. Should the best available evidence decide the course of action or should this be decided by the social worker and the service user who jointly assess and take evidence into consideration when making their decisions? If the decisions should be made by the social worker and the service user, how should the process be like?