Studiens problem: Hemtjänstpersonal upplever mycket stress i sitt arbete samtidigt som deras resurser begränsas av olika anledningar. Syfte: I uppsatsen undersöks hemtjänstpersonalens olika delar av handlingsutrymme och i vilken utsträckning hemtjänstpersonalen kan kommunicera med kollegor och chefer, för att undersöka vilken påverkan de har på hemtjänstpersonalens upplevda stress. Metod: En kvantitativ ansats har använts i uppsatsen. Datainsamling skedde genom en webbenkät i kontakt med kommunala och privata hemtjänstutförare samt genom offentlig publicering av webbenkäten på sociala medier. Den insamlade datan analyserades sedan med både en beskrivande analysmetod och med sambandsanalys i form av Chi2-test. Teori: För att besvara syftet med undersökningen användes fyra lämpliga teorier och teoretiska begrepp. Gräsrotsbyråkrati användes då det förklarar vilken roll hemtjänstpersonalen har i relation till brukarna. Handlingsutrymme som begrepp användes då det möjliggjorde en förklaring av hemtjänstpersonalens arbetssituation. Emotionellt arbete och Goffmans dramaturgiska front-och backstage möjliggjorde analyser som visar beteende-och känslomässiga aspekter. Resultat: Studiens resultat visade att hemtjänstpersonalens handlingsutrymme påverkas av en mängd olika faktorer och respondenterna upplever sig besitta stort handlingsutrymme. Kommunikation med kollegor upplevdes möjligt i större utsträckning än med chefer. Resultatet av sambandsanalyserna visade att hemtjänstpersonalen upplevde mindre stress när insatserna brukarna stämmer överens med deras behov samt när hemtjänstpersonalen i större utsträckning kunde kommunicera med cheferna.

<p>Studiens syfte var att undersöka kriminalvårdares upplevelser av yrkesrollen och komplexiteten i uppdraget. Utgångspunkten var att yrkesrollen bygger på ett komplext och sammansatt uppdrag då det innehåller aspekter av såväl "vård" som "vakt", och medan motsvarande komplexitet i det sociala arbetets praktik problematiseras och utgör en kunskapsbas i praktiken, förefaller denna saknas för kriminalvårdarrollen.</p><p>Studien har utförts genom kvalitativa intervjuer, vilka analyserats ur ett rollteoretiskt perspektiv, med särskilt fokus på rollförväntningar, rollkonflikter och en modell för ett cykliskt samspel i en "role-taking-process".</p><p>Resultatet visade på likheter i många aspekter av de intervjuades upplevelser av yrkesrollen, men just i fråga om komplexiteten fanns relativt stora skillnader i upplevelse och förhållningssätt. Analysen visade att upplevelsen av komplexiteten som en rollkonflikt eller ej hänger samman med förhållandet mellan egna och andras förväntningar, vilka av dessa man prioriterar respektive förkastar, förekomsten av ett klientcentrerat perspektiv samt hur man primärt definierar sin yrkesroll. Såväl upplevda som "dolda" rollkonflikter hos de intervjuade manifesterades i olika typer av distanseringsstrategier och orsakade i vissa fall en rollstress. Då de förväntningar som styr upplevelsen av rollen, konstaterades vara diffusa eller oklara, var en av slutsatserna att klara och tydliga förväntningar gynnar såväl vårdarnas arbetssituation som verksamhetens effektivitet.</p>

<p>I Sverige arbetar idag 91 800 personer som vårdbiträden i hemtjänst. Tre av fyra vårdbiträden i hemtjänst har arbetat längre än fem år. Syftet med uppsatsen var att ta reda vilka faktorer som kan vara bidragande till att vårdbiträderna arbetar i hemtjänsten. Vad de anser om och hur de eventuellt påverkas av medias bild. Fakta har också söks om varför det har skrivits om vårdbiträdesyrket och med vilket syfte. Studiens syfte var att undersöka följande frågeställningar: Vilka var de eventuella positiva egenskaperna i det vardagliga arbetet som vårdbiträde i hemtjänsten? Anser ni att den bild som framställs av media stämmer överens med din upplevelse av ditt arbete? Metoden jag valde var en fokusgruppintervju. Jag har valt att analysera intervjun utifrån delar av Pierre Bourdieu teorier. Den negativa bild som jag fann om vårdbiträdesyrket kan delvis förklaras genom att de som skriver om yrket har ett annat habitus, än de som arbetar som vårdbiträden. De tolkar vårdbiträdernas verklighet utifrån deras livsvärld och värderingar. Kommersialiseringen av TV-mediet har brett ut sig till journalistiken i allmänhet. I resultatet kom jag fram till att det fanns flera direkta och indirekta aspekter som var bidragande till att vårdbiträderna arbetar i hemtjänsten och att massmedias framställning av vårdbiträdesyrket påverkade dem. Det som delvis styr journalistiken är jakten på läsare, ambitionen om höga tittarsiffror och nyliberala ekonomiska krafter.</p>

<p>Denna studie behandlar ämnet familjerättssekreterares syn på barns delaktighet i vårdnad, boende och umgängesutredningar. Studien har genomförts i form av kvalitativa intervjuer med sex familjerättssekreterare inom Stockholms stad. De frågeställningar som styrt arbetet lyder: Om och på vilket sätt bereder familjerättssekreterarna barn i åldern sju till elva år möjlighet att delta i vårdnad, boende och umgängesutredningar? Vilken av de två konstruktionerna, skydds- eller aktörsperspektivet, framträder i familjerättssekreterarnas tal om barn i åldern sju till elva år? Vilken betydelse får familjerättssekreterarnas konstruktioner av barn för hur de bereder barnen möjlighet att delta i dessa frågor? </p><p>Gällande uppsatsens vetenskapsfilosofiska position och teoretiska angreppssätt befinner sig denna studie inom ramen för den fenomenologiska forskningstraditionen. Som en övergripande förståelseram för familjerättssekreterarnas syn på barn och barns delaktighet har vi använt oss av det teoretiska perspektivet socialkonstruktionismen. Dessutom har en modell, baserad på Harts delaktighetsteori, dels använts för att operationalisera delaktighetbegreppet samt att analysera studiens resultat. </p><p>Resultaten visade att familjerättssekreterarna bereder barnen möjlighet att delta personligen på olika sätt. Vid analysen av familjerättssekreterarnas konstruktioner av barn framträdde två teoretiska synsätt; det skyddsbehövande barnet samt det kompetenta barnet. Resultatet visade även att det fanns ett samband mellan familjerättssekreterarnas konstruktioner av barn och hur de beredde barn möjlighet att självständigt delta i vårdnad, boende och umgängesutredningar. Det framkommer även att andra faktorer, såsom lagstiftningen, är av betydelse för barns delaktighet i dessa frågor. </p>

<p>Studiens syfte har varit att försöka förstå, beskriva och analysera föreställningar kring missbruk hos fyra socialarbetare som arbetar med utredning och behandling av drogmissbruk, utifrån det sociala arbetets kontext. Föreställningarna innefattar de förklaringsmodeller som socialarbetarna använder när de beskriver hur det kommer sig att vissa personer missbrukar droger och hur de tror problemet avhjälps på bästa sätt. De kontextuella faktorer som valts för att studera vad som har påverkat föreställningarna är: utbildningens betydelse, den personliga erfarenheten av missbruk, arbetsplatsens betydelse (där kollegor och klienter ingår) och forskningens inflytande på föreställningarna. Studiens design är kvalitativ med fyra samtalsintervjuer som är fenomenologiskt tolkade och tematiskt redovisade. Resultatet är analyserat utifrån socialkonstruktivistiska, kognitiva och fenomenografiska teoretiska tankegångar och utifrån tidigare forskningsresultat. Resultaten visar att intervjupersonerna uppfattade den hjälpsökande som offer för omständigheter av olika slag vilket leder till missbruk. De ansåg att klienten måste ändra sitt tänkande och missbruksbeteende för att lyckas bli drogfria. Den behandling som de trodde var mest effektiv för att uppnå drogfrihet är att lära klienten att kontrollera sitt beteende, genom uppfostran med struktur och med information. Föreställningarna om missbruk påverkas främst av kollegor och klienter.</p>

<p>Studien berör något som från olika håll uppfattas som ett ökande problem - flickor som skär sig. Studiens syfte var att genom en kvalitativ studie med intervju som metod undersöka tre kuratorers, på tre olika ungdomsmottagningar, kunskaper och förståelse av självskadebeteende bland flickor. Studien berör också kuratorernas uppfattning om bra bemötande av dessa flickor, arbetsmetoder samt om det pågår någon preventiv verksamhet på de tre aktuella ungdomsmottagningarna.</p><p>Beteendet förstås som ett symptom på en problematik som grundlagts under flickornas uppväxt och förstås då ofta vara kopplat till problematiska familjerelationer. Att skära sig uppfattas främst som ett sätt att reducera ångest, ett sätt att omvandla den psykiska smärtan till en fysisk mer konkret.</p><p>Då självskadebeteende vanligen förenat med skam, är en tillåtande atmosfär och att ta flickorna på allvar är essentiellt i bra bemötande. Det finns inga klara riktlinjer för kuratorernas arbetsmetoder men grunden för kuratorernas arbete är främst psykodynamisk och kognitiv teori. Det preventiva arbetet i samband med självskadebeteende är begränsat dock förekommer samverkan mellan olika instanser som uppfattas som viktigt redskap när det gäller förebyggande arbete.</p>

<p>Denna studie behandlar ämnet forskningsanvändning i praktiskt socialt arbete och har genomförts i form av en diskursanalys av utvalda delar av den offentliga debatten kring ämnet.</p><p>De frågeställningar som styrt arbetet är vilka strategier för forskningsanvändning som kan urskiljas samt hur det kan påverka socialarbetare i praktiken. För att besvara frågeställningarna gjordes ett strategiskt urval av texter utifrån begränsningar i fråga om tid och relevans för ämnet.</p><p>De dokument som granskats utgörs av Socialstyrelsens rapport om kunskapsutveckling inom socialtjänsten samt ett antal debattartiklar ur tidsskriften Socionomen.</p><p>Studien har utformats som en diskursanalys med inslag av den kvalitativa fallstudien, alltså inom den kvalitativa forskningstraditionen. Texterna har analyserats och sedan kategoriserats utifrån de deltagande aktörernas problemdefinition, orsak till problemets uppkomst, hinder och förslag till lösning. Vad gäller studiens vetenskapsfilosofiska position och teoretiska angreppssätt befinner sig denna studie inom ramen för den kritiska samhällsforskningen och i analysen av resultat och slutsatser har utvalda teorier kring makt och profession använts. I studien har även en genomgång av tidigare forskning på området genomförts och dess slutsatser har även använts i analysdelen. En av slutsatserna som dragits i denna studie är att samtliga aktörer på debattarenan är överens om att forskningsanvändning och kunskapsutvecklingen i socialt arbete behöver utökas och förbättras. Skillnaden ligger i hur man beskriver det sociala arbetet och dess förutsättningar. Beroende på vilken position respektive aktör har i samhället kan denna beskrivning få varierande konsekvenser för socialarbetarna i det sociala arbetets praktik.</p>

<p>Syftet med föreliggande studie har varit att undersöka hur yrkesverksamma inom socialt arbete ser på fenomenet e-mobbning bland dagens ungdomar. Undersökningen har byggt på fyra kvalitativa intervjuer gjorda på en skolkurator, en högstadielärare, en polis som arbetar med ungdomsproblematik samt två kuratorer  på BUP. Analysen har sedan sin grund i respondenternas svar samt tidigare forskning om ämnet e-mobbning. Rapporter från etablerade svenska organisationer som exempelvis Friends och BRIS har också studerats. Resultatet visade att e-mobbning är ett växande problem bland barn och unga både i skolan och på deras fritid. Det framkom i intervjuerna att e-mobbning är ett problem bland både flickor och pojkar, men att det främst är flickor som är inblandade i det. I den tidigare forskningen uppenbarade det sig att vuxna och föräldrar har en okunskap när det gäller Internet och datorer och att ungdomarna därmed inte känner sig bekväma med att prata med vuxna angående Internet och de problem som det kan föra med sig. Dock stämde detta inte helt överens med vad undersökningen visade, då vuxna – åtminstone de verksamma inom socialt arbete som varit respondenter i föreliggande studie – har en relativt god kunskap om e-mobbning och framförallt en vilja att öka medvetenheten om ämnet hos både ungdomar och föräldrar.</p>

No description available.

<p>Det traditionella sociala arbetet socialtjänsten använder vid handläggning av våld i nära relationer, kan vara svårare att applicera på fall där våldet och förtrycket är "hedersrelaterat". Socialtjänstens iblandande kan ibland bli till mer skada en nytta, varför syftet med denna studie har varit att undersöka socialtjänstens handlingsplaner och deras kunskapskällor som de har vid handläggning av ärenden som rör "hedersrelaterat" våld och förtryck. Den forskningsansats som använts för att uppnå studiens syfte är kvalitativ forskningsmetod. Resultatet är baserat på en granskning av tre handlingsplaner från socialtjänsten, för handläggning av "hedersrelaterat" våld och förtryck och som ett komplement har tre kvalitativa intervjuer genomförts med tre socialsekreterare. Vidare har en jämförelse gjorts med andra kunskapskällor som varit relevanta för studiens syfte och berört problematiken. Resultatet visar att socialtjänsten kommit olika långt med att öka sin kompetens och kunskap om "hedersrelaterat" våld samt att erfarenheten av problematiken skiljer sig från kommun till kommun. Studien har ställt sig kritiskt till de kunskapskällor som socialtjänsten erhåller om problematiken, då problemet ses ur ett kulturellt perspektiv som tenderar att kategorisera grupper och att individers specifika behov riskerar att försummas.</p>