Syftet med den här studien var att finna förklaringar till varför ungdomar väljer att ta steget in i prostitution. För att få ett inifrånperspektiv valde vi att göra kvalitativa intervjuer med tre unga vuxna som sålt sex sedan tidiga tonåren. Forskningsfrågorna handlade om hur ungdomarna själva beskrev sin väg in i prostitution samt vad de sett som motiverande för att fortsätta. Resultaten har analyserats utifrån handlingsteorin och ställts emot tidigare forskning på området. Studien visar att vägen in i prostitution kan ses som en process där individuell sårbarhet och den omgivande sociala miljön tillsammans bidrar till att prostitution framstår som ett alternativ. Ingen av ungdomarna har upplevt sig tvingade eller lurade in i prostitutionen utan ser det som ett medvetet val de idag ångrar att de gjorde. I kontrast till tidigare forskning visar studien att det inte primärt varit den ersättning de fått som motiverat dem till att sälja sex utan möjligheten att få uppskattning, bekräftelse och närhet. För vissa har det även varit ett sätt att hantera ångest. Förutom de vinster ungdomarna upplevt att de fått genom prostitutionen har omgivningens passiva hållning varit bidragande till att den fortgått. Osynliggörandet är ett centralt tema i studien.

Bakgrund: Ett självskadebeteende kan förekomma i många olika former som att skära sig, förgifta sig och ha destruktivt sex. Självdestruktivitet är en stigande trend bland flickor. Vården är en viktig del av flickornas liv och att bli tagen på allvar och sedd av vårdpersonalen är en förutsättning för god vård. Syfte: Syftet med studien var att få kunskap om flickors upplevelser av att leva med ett självskadebeteende. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ ansats. Studien baserades på fem självbiografier som analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Att leva med ett självskadebeteende innebar ångest, lidande och tankar på döden blandat med en vilja att överleva. Genom att skada sig själva skapades ett lugn då fysisk smärta beskrevs vara enklare att hantera än psykisk. Till följd av beteendet kom flickorna i kontakt med vården som hade både för- och nackdelar. Slutsats: Den smärta som det innebär att leva med ett självskadebeteende kräver att allmänheten och vården får en ökad kunskap om beteendet. Detta för att de drabbade ska känna sig accepterade och förstådda samt få en god vård.

<p>Studien berör något som från olika håll uppfattas som ett ökande problem - flickor som skär sig. Studiens syfte var att genom en kvalitativ studie med intervju som metod undersöka tre kuratorers, på tre olika ungdomsmottagningar, kunskaper och förståelse av självskadebeteende bland flickor. Studien berör också kuratorernas uppfattning om bra bemötande av dessa flickor, arbetsmetoder samt om det pågår någon preventiv verksamhet på de tre aktuella ungdomsmottagningarna.</p><p>Beteendet förstås som ett symptom på en problematik som grundlagts under flickornas uppväxt och förstås då ofta vara kopplat till problematiska familjerelationer. Att skära sig uppfattas främst som ett sätt att reducera ångest, ett sätt att omvandla den psykiska smärtan till en fysisk mer konkret.</p><p>Då självskadebeteende vanligen förenat med skam, är en tillåtande atmosfär och att ta flickorna på allvar är essentiellt i bra bemötande. Det finns inga klara riktlinjer för kuratorernas arbetsmetoder men grunden för kuratorernas arbete är främst psykodynamisk och kognitiv teori. Det preventiva arbetet i samband med självskadebeteende är begränsat dock förekommer samverkan mellan olika instanser som uppfattas som viktigt redskap när det gäller förebyggande arbete.</p>

<p><p>Forskare har bekräftat att många sjuksköterskor upplevde patienter med självskadebeteende som problematiska, vilket påverkade omvårdnaden av denna patientgrupp. SYFTE: Syftet med litteraturöversikten var att beskriva faktorer som påverkade sjuksköterskans attityd till patienter med självskadebeteende. METOD: Litteratursökningen genomfördes i databaserna PubMed och CINAHL. Artiklarna kvalitetsbedömdes. Inspiration av kvalitativ innehållsanalys har tillämpats men dock har kvantitativ data grupperats under lämpliga underkategorier. RESULTAT: Faktorer som påverkade sjuksköterskors attityder till patienter med självskadebeteende visade sig vara organisation, utbildning, kunskap, personliga egenskaper, förutfattade meningar och emotioner hos sjuksköterskan som kom att influera omvårdnaden negativt. DISKUSSION: En tolkning var att brist på organisation, kunskap och utbildning skapade emotioner hos sjuksköterskan som resulterade i negativa fördomar, attityder och uppfattningar. Det belyste vikten av att arbeta fram en vårdkultur där goda kunskaper, humanitära värderingar och att empatiska förhållningssätt fanns hos personalen. Att redan i sjuksköterskeutbildningen arbeta med problembaserande patientfall skulle kunna ge en närmare förståelse av verkligheten i den kommande professionen och därmed förebygga negativa attityder.</p></p>

Studien berör något som från olika håll uppfattas som ett ökande problem - flickor som skär sig. Studiens syfte var att genom en kvalitativ studie med intervju som metod undersöka tre kuratorers, på tre olika ungdomsmottagningar, kunskaper och förståelse av självskadebeteende bland flickor. Studien berör också kuratorernas uppfattning om bra bemötande av dessa flickor, arbetsmetoder samt om det pågår någon preventiv verksamhet på de tre aktuella ungdomsmottagningarna. Beteendet förstås som ett symptom på en problematik som grundlagts under flickornas uppväxt och förstås då ofta vara kopplat till problematiska familjerelationer. Att skära sig uppfattas främst som ett sätt att reducera ångest, ett sätt att omvandla den psykiska smärtan till en fysisk mer konkret. Då självskadebeteende vanligen förenat med skam, är en tillåtande atmosfär och att ta flickorna på allvar är essentiellt i bra bemötande. Det finns inga klara riktlinjer för kuratorernas arbetsmetoder men grunden för kuratorernas arbete är främst psykodynamisk och kognitiv teori. Det preventiva arbetet i samband med självskadebeteende är begränsat dock förekommer samverkan mellan olika instanser som uppfattas som viktigt redskap när det gäller förebyggande arbete.

Forskare har bekräftat att många sjuksköterskor upplevde patienter med självskadebeteende som problematiska, vilket påverkade omvårdnaden av denna patientgrupp. SYFTE: Syftet med litteraturöversikten var att beskriva faktorer som påverkade sjuksköterskans attityd till patienter med självskadebeteende. METOD: Litteratursökningen genomfördes i databaserna PubMed och CINAHL. Artiklarna kvalitetsbedömdes. Inspiration av kvalitativ innehållsanalys har tillämpats men dock har kvantitativ data grupperats under lämpliga underkategorier. RESULTAT: Faktorer som påverkade sjuksköterskors attityder till patienter med självskadebeteende visade sig vara organisation, utbildning, kunskap, personliga egenskaper, förutfattade meningar och emotioner hos sjuksköterskan som kom att influera omvårdnaden negativt. DISKUSSION: En tolkning var att brist på organisation, kunskap och utbildning skapade emotioner hos sjuksköterskan som resulterade i negativa fördomar, attityder och uppfattningar. Det belyste vikten av att arbeta fram en vårdkultur där goda kunskaper, humanitära värderingar och att empatiska förhållningssätt fanns hos personalen. Att redan i sjuksköterskeutbildningen arbeta med problembaserande patientfall skulle kunna ge en närmare förståelse av verkligheten i den kommande professionen och därmed förebygga negativa attityder.

Bakgrund: Det finns ett suicidalt och ett icke suicidalt självskadebeteende. Majoriteten av ungdomar som har ett icke suicidalt självskadebeteende är av det kvinnliga könet och själva skadandet är ett sätt att uttrycka sin psykiska ohälsa på. Syfte: Syftet med denna kvalitativa litteraturstudie var att ur ett livsvärldsperspektiv belysa utlösande faktorer hos flickor/unga kvinnor som har ett icke suicidalt självskadebeteende. Metod: Studien har gjorts med en kvalitativ ansats med ett livsvärldsperspektiv och baseras på fem biografier. Biografierna analyserades med Lundman och Hällgren Graneheims innehållsanalys (2004). Resultat: Det framkommer att majoriteten av flickorna/de unga kvinnorna har en bakomliggande psykisk sjukdom som orsakat mycket lidande och förvirring i livet. Detta kan vara en utlösande faktor till ett självskadebeteende. Andra faktorer som påverkat är traumaupplevelser i barndomen, ångesthantering, självhat, skamkänslor, utanförskap och röster som befaller dem till självskada. Faktorerna går in i varandra och den ena faktorn utesluter inte den andra. Slutsats: Det ä viktigt att redan i tidig ålder fånga upp dessa flickor/unga kvinnor för att kunna försöka förhindra en utveckling till ett självdestruktivt beteende. Skolan har en viktig del i detta samt även vården. Då dessa flickor/unga kvinnor känner mycket utanförskap i samhället ska vården vara den plats som de känner tillit och trygghet till.

Bakrund:I Sverige har självskadebeteende hos kvinnor i åldrarna 15-24 år ökat avsevärt sedan 90-talet fram till 2007. Självskadebeteende definieras med att medvetet skada sin egen kropp. Det kan upplevas som ångestlindrande men många har också i avsikt att ta sitt eget liv. Syfte: Syftet är att belysa unga kvinnors upplevelser av att leva med självskadebeteende. Metod: Studien har gjorts med en kvalitativ ansats med ett livsvärldsperspektiv och baseras på fem bloggar. Bloggarna analyserades med hjälp av Graneheim och Lundman innehållsanalys (2004). Resultat: Ur resultatet framkom fem kategorier som beskriver de unga kvinnornas känslor av att leva med ett självskadebeteende. De fem kategorierna är att uppleva ångest, trygghet, uppgivenhet och smärta, samt att i efterhand begrunda sin situation. Slutsats: Ur reslutatet framkom att de vanligaste förekommande känslorna i samband med självskadebeteende är ångest, smärta, ensamhet och uppgivenhet. Kvinnorna beskriver att de vill göra den psykiska smärtan fysisk. Självskadebeteende kan även ses som ett beroende. Som sjuksköterska är det viktigt att ta del av kvinnans livsvärld för att kunna möte henne på bästa sätt.

<p>Ämnet för denna studie var professionella behandlares syn på självskadebeteende bland unga flickor. Självskadebeteende är något som på senare tid rapporterats i media som ett ökande problem. Syftet med studien var att öka kunskapen kring problemområdet samt att beskriva likheter och skillnader mellan de professionellas synsätt berörande tänkbara funktioner, orsaker och lämpliga arbetsmetoder. Studien följde kvalitativ metod och empirin bestod av tre halvstrukturerade intervjuer med professionella behandlare inom vårdgivande/behandlande yrken. De intervjuades utsagor analyserades utifrån ett psykodynamiskt samt ett kognitivt perspektiv. Resultatet visar på att de professionella behandlarna ser självskadebeteende bland unga flickor som ett ökande problem vars främsta funktion är ångestlindring. Beteendets orsaker står att finna delvis i samhälleliga förändringar som försvårar för föräldrar att vara närvarande för sina barn och där det även saknas ställföreträdare inom barnomsorg och skola, på grund av nedskärningar. En tonvikt lades på det tidiga föräldraomhändertagandets roll i utvecklandet av ett självskadebeteende. I arbetet med dessa flickor var informanterna eniga om att beteendet ska ses som ett symtom på underliggande problematik.</p>

<p>Syftet med studien är att utifrån en tidigare självskadande kvinnas egen berättelse om sitt liv undersöka och försöka förstå hur hon upplevde sig själv och sin kropp i samband med självskadebeteendet, samt undersöka hennes yttre sammanhangs betydelse för hennes behov av att skada sig själv. Syftet med studien är också att undersöka sambandet mellan kropp, själ och yttre sammanhang när det gäller hennes självskadebeteende och därmed bidra till ökad förståelse kring problematiken. För att försöka förstå detta har jag i denna kvalitativa undersökning valt att utgå från narrativ metod och en livsberättelse. I analysarbetet har jag haft en induktiv ansats, dvs. jag har utgått ifrån empirin och sökt fruktbara teorier för att förstå empirin. Valda teorier är Jacques Dropsys teorier om kroppsuttryck och Marianne Lerners teorier om psykosomatik.</p><p>I resultatet har framkommit att självskadebeteendet fyllde många olika funktioner för berättaren, t.ex. känslan av kontroll, uttryck för en inre smärta och en längtan efter att bli sedd. Berättaren upplevde sin kropp som död materia. I studien framgår att det yttre sammanhanget var avgörande för berättarens behov av att skada sig. De valda teorierna har används för att försöka förstå sambandet mellan kropp, själ och yttre sammanhang.</p>