<p>Syftet med denna studie var att öka kunskapen om behandling av alkoholmissbruk, ur ett genusperspektiv. Frågeställningarna har lydit: Hur kan behandling av alkoholmissbruk se ut ur ett genusperspektiv och för vilka passar enkönad respektive samkönad behandling? För att få svar på detta har en kvalitativ semi-semistrukturerad intervjumetod valts. De personer som har intervjuats är en man och en kvinna som arbetar på ett behandlingshem för både män och kvinnor med kognitiv inriktning samt en man och en kvinna som har genomgått behandling på behandlingshem med inriktning mot 12-stegsmodellen som har både män och kvinnor inskrivna. Resultatet har visat att vissa klienter passar bättre inom enkönad behandling än inom samkönad, vilket ofta beror på klientens tidigare erfarenheter och attityder genemot det andra könet. Resultatet visar även att behandlingspersonal gör skillnad på män och kvinnor i behandling, både omedvetet och medvetet.</p>

<p>Abstract</p><p>Title: The signification of the traditional gender roles in misuse treatment – the experiences of eight addicts</p><p>Author: Andersson Malin, Gunnarsson Annelie</p><p>Supervisor: Lindberg Odd</p><p>The purpose with this essay is to study if the staff in two LVM treatment facilities do strengthen the traditional gender roles in their daily work and interactions with the clients. The aim was also to study if the staff reconstruct traditional gender roles and if this can be seen as an advantage or disadvantage in the treatment. Finally the aim was to investigate if the staff encouraged the clients to break loose from the traditional gender roles. A qualitative approach using face to face interviews was used. The interview guide was based upon the study’s aim and theoretical frame. Four men and four women between 22 and 60 years were interviewed. The results show that the staff do strengthen traditional gender roles through the activities that is offered to the clients in treatment. Furthermore the male clients did get some encouragement to break loose from traditional gender roles but the women did not. By reconstructing traditional gender roles it makes it easier for the clients to adapt to the norms and values of the conventional society. However there are problems when the staff focuses on gender instead of the clients drug problems in the daily activities in treatment. Another problem is that the staff confirms the structure of society by reconstructing traditional gender roles.</p><p>Keywords: misuse treatment, gender perspective, gender roles</p>

<p>Syftet med denna studie har varit att undersöka huruvida det i barn- och ungdomspsykiatrins journaler förekommer dokumentation som visar på symtom som förekommer hos flickor som diagnostiserats med ADHD. Frågeställningarna är: Vilka symtom beskrivs hos flickor som diagnostiserats med ADHD? Vilka symtom beskrivs hos de flickor som har en tilläggsdiagnos utöver ADHD? I vilka ålderskategorier beskrivs symtomen som mest framträdande? I vilka miljöer framträder symtomen som beskrivs hos flickorna? Studiens tolkningsram är tidigare forskning och Erik H Eriksons modell över den psykosociala utvecklingen människans åtta åldrar. Metodvalet är kvalitativt med deduktiv ansats. Studien bygger på ett urval journaler, totalt 34 stycken, på flickor mellan 7 och 18 år som diagnostiserats med ADHD och som varit aktuella för utredning och behandling mellan 2005-03-01 och 2006-03-01 på en barn- och ungdomspsykiatrisk klinik i en mellansvensk stad. Resultatet visar att det finns tolv symtom som som beskrivits och dokumenterats i journalerna. Av dessa är sju symtom betydligt vanligare hos flickor mellan 13 och 18 år och ett symtom betydligt vanligare hos flickor mellan 7 och 12 år. Resultatet visar även att en tilläggsdiagnos kan påverka symtombilden för flickorna men den behöver inte göra det. Studien visar dessutom att symtomen är mest framträdande i skol- och hemmiljön. I diskussionen betonas att det är angeläget att uppmärksamma dessa flickor och då gärna så tidigt som möjligt för att förebygga utvecklingen av symtom. Utifrån resultatet är en viktig slutsats att flickorna bör få adekvat stöd i de miljöer där symtomen är mest framträdande. Studien efterfrågar vidare forskning om huruvida fler symtom innebär större svårigheter för dem som diagnostiserats samt om en ökad anpassning utifrån deras behov skulle kunna underlätta tillvaron för dem.</p>

<p>The purpose was to describe the significance of participation concerning leisure time and household duties for persons with mild intellectual disability living in a group home with some support from caretakers. Interviews were performed with five persons, two men and three women, living in such a group home. The questions in the interview guide had an open character and were divided into four different areas, leisure time, economy, cooking, cleaning and laundry. The results indicate that all informants felt they participated in all four areas. Further on, the results show there was participation of three different kinds. Firstly, there was full participation concerning leisure time. Secondly, there was “participation with help”. The informants felt they had full participation, though they received support to manage dealing with their own money. Thirdly, there was less participation concerning cooking, cleaning and laundry. The informants did not have to do such things. The caretakers did it for them. The informants had the opportunity, they also had the capacity, but they seemed to be influenced by caretakers not to want, or need, to do it. It was a so-called constructed helplessness.</p>

<p>ÖREBRO UNIVERSITY Department of behaviour, social and legal science Social works C-essay 41-60 p Autumn term 2006 Title: Obstacle to employment on the labour market. Grown-up people with mentally retardation. Authors: Hansen Mikael & Sjöberg Marita Instructor of study: Antonson Sivert ABSTRACT The purpose of this paper is to try tofind out how persons with mentally retardation, working in the municipally daily activities develop and participate in everyday life. We especially want to find explanations for why there are so few among the retarded persons who are taking part in the regularly labour market. What will the instructor within the municipally activities achieve with his/her work? In what way will a retarded person have a possibility to participate in society and to take part in daily activities? Trough observations and semi structured interviews havr information and experience been collected. The analysis model has been constituted by legal rules and the concept of participation. Our results show that an instructor within the municipally activities wants a retarded person to develop towards an independent life. To grow towards an independent life the person should use their ability to self-determination. To help the retarded person the instructor, staff and relatives work together. The mentally retardation person should have the opportunity for involvement and growth in a relaxing environment. You grow and feel involved when doing things together. The social companionship is an important part of the daily activities. However we, as inquirers can not see that the instructors work with the goal that retarded persons are prepared for a place in the regularly labour market. The conclusion of this work is that the step from daily activities to a work in the open labour market is long. It seams to be far from life inside the daily activities to a working life outside. There is no bridge for people within the daily activities out on regular labour market. Supported employment might be an alternative for retarded individuals to attain a position within the regularly working market. Language: Swedish Key words: work, working life, mentally retardation, daily activities, LSS (Swedish law), participation</p>

<p>Tusentals barn och ungdomar är årligen inskrivna i någon form av öppenvårdsinsats under den kommunala socialtjänstens regi. Kunskapen om denna del av socialtjänstens verksamhet är otillräcklig, och mer kunskap behövs om såväl omfattning, innehåll och resultat. Denna studies syfte är att undersöka och belysa öppenvårdsverksamheten Y:s innehåll, det vill säga hur behandlingen vid denna är utformad och bedrivs, utifrån personalens och ungdomarnas perspektiv. Studien är av kvalitativ karaktär, och resultaten bygger på intervjuer som fokuserar på de teorier, metoder och behandlingsprinciper som enligt personalens berättelser vägleder arbetet, samt ungdomarnas upplevelser av den behandling som bedrivs. Studiens tolkningsram belyser förutsättningar vilka ligger till grund för framgångsrik behandling. Viktiga principer för att matcha ungdomen till rätt behandlingsform, behandlingsintegritet, faktorer för varaktiga beteendeförändringar, behandlaregenskaper samt evidens och utvärdering är centrala teman i tolkningsramen. Utifrån tolkningsramen, vilken utgår ifrån ett kognitivt-behavioristiskt perspektiv, undersöks även vilka förutsättningar, positiva såväl som negativa, som framträder när det gäller att kunna upprätthålla en professionell behandling på Y. Resultatet antyder att verksamheten skulle vinna på att upprätta och tydliggöra struktur och rutiner över verksamheten och innehållet i den behandling som bedrivs. Tydligare formulering av uppdrag och mål skulle bidra till effektivare behandling och kortare behandlingstider, vilket personalen uttrycker en önskan om. Behandlingen fokuserar mycket på att stärka ungdomens sociala relationer och att mobilisera dess privata och professionella nätverk. Resultatet visar att Y har en bred behandlingsinriktning med strävan efter att skapa skyddande faktorer, vilka fokuseras på många riskområden i ungdomens sociala problematik. Den terapeutiska alliansen mellan personal och ungdomar framstår som exceptionellt god, och ungdomarna är nöjda med, och känner sig tillräckligt delaktiga i sin behandlingsplanering. Ungdomarna anser sig få hjälp och stöd av personalen på Y och tycker sig må bättre än innan inskrivningen.</p>

<p>Syftet med denna uppsats var att undersöka om det förelåg skillnader, vid kris och sorgearbete utifrån kristeorins faser, samt utsagorna från sörjande vuxna personer vid ett väntat respektive oväntat dödsfall. Utifrån syftet ställdes följande frågeställningar: Finns det skillnader i reaktioner hos de sörjande vid ett väntat respektive oväntat dödsfall? Kan dessa eventuella skillnader förstås med hjälp av kristeorins faser?</p><p>För att besvara frågeställningarna användes en kvalitativ metod med intervjuer av totalt fyra personer, två som upplevt ett väntat dödsfall och två som upplevt ett oväntat dödsfall. Intervjuerna låg sedan till grund för uppsatsens resultat. Tolkning av resultatet skedde utifrån referensramen psykodynamiska kristeoris fasindelningar: chock, reaktion, bearbetning och nyorientering. I studien redogörs för skillnader i reaktioner vid ett väntat respektive oväntat dödsfall. Resultatet visar att det föreligger skillnader vid reaktionsfaserna. De personer som upplevt ett väntat dödsfall genomgick faserna under kortare tid till skillnad från anhöriga som upplevt ett oväntat dödsfall. Slutsatsen är därmed att det föreligger skillnader vid reaktion mellan ett väntat respektive ett oväntat dödsfall. Resultatet visade även att kristeoris fasindelningar inte är applicerbart utifrån ett väntat dödsfall, eftersom det inte ger ett rättvisande resultat, då personer som upplevt ett väntat dödsfall redan påbörjat sitt sorgearbete under den anhörigas sjukdomstid och därigenom redan genomgått faserna.</p>

<p><strong>Abstract</strong></p><p><strong> </strong></p><p>A qualitative study of stress management within geriatric care</p><p> </p><p>Authors: Hildingsson, Emelie & Magnusson, JessicaSupervisor: Hjorth Aronsson, Christina</p><p> </p><p>Essay topic related to stress and stress management in the geriatric care. The purpose of this study is to ascertain how the unit managers, within care of elderly, in their role as manager and leader handle possible stress reactions among its nursing staff. Our purpose will generate the following issues;         </p><p>How does the employer discover stress among the employees?        </p><p>In what way is the stress taken care of among the geriatric care staff?</p><p>What opportunities are there to prevent stress?</p><p>The study is based on a qualitative research method. As a data collection method we've used semi-structured interviews and we have implemented them in five female heads in a medium-sized municipality in Sweden. We have used out of an interview guide where we divided the issues into three different themes; observation phase, taking care of phase and the possibility of prevention. In the analytical part, we have structured and categorized the material under each theme, and used us to further sub-headings to create a transparency. In addition to previous research, the theories about stress, work-related stress and stress from a gender perspective has been used as a basis for analysis of interview material. Our conclusion after study is that the unit managers in home care have a systematic approach for working with the environment in the workplace. Because there is a standing item on workplace meetings where the work is discussed it allows the heads of units to identify stress in the staff group. The action taken when the stress revealed by the Working Group is primarily supported calls from occupational health services, but also support from the Head of Unit in the form of adjustment of duties. There is no clear stress prevention in the workplace, but health and wellness, can be interpreted as a prevention effort. Lack of resources out as an explanation for the heads of units cannot handle the work-related stress in an ideal way.</p><p> <strong>Keywords: </strong>workrelated stress, stress, leadership, social care of elderly and stress management</p>

<p>I denna uppsats har jag använt mig av en kvalitativ metod. Data har samlats in genom intervjuer som har behandlat integrationsprocessen utifrån invandrare perspektiv. I dessa intervjuer har jag använt mig av en intervjuguide. Jag valde ut sex kvinnor med invandrar bakgrund som vistats i Sverige från fyra till närmare tjugo år. Syftet var att ge en inblick i integrationsprocessen utifrån invandrarens perspektiv där bemötande från samhällets sida, språkkompetens och socialt nätverk ingår. De teoretiska utgångspunkterna utgick ifrån social integration. Vidare fortsatte jag med symbolisk interaktionism där fokus läggs på språk och mening. Jag fokuserade också på social kategorisering, socialisation och Erikssons identitetsteori. Mitt resultat visade att deltagande och tillhörighet till olika grupper i samhället bidrar till att individer upplever sig som delaktiga och genom det integrerade i det svenska samhället. I detta fall där socialt nätverk består av både landsmän och svenskarna kan det ha positiv inverkan på socialisationsprocessen i Sverige. När det gäller bemötande visade resultatet att svenskarna bemöter invandrare olika beroende på situationen. Det framkom även att bra kunskaper i svenska är avgörande för en lyckad integration.</p>

No description available.