No description available.

No description available.

Syftet med denna studie var att beskriva hemlösa kvinnors erfarenheter. Hemlösa kvinnor har i vissa sammanhang beskrivits som samhällets minst respekterade och mest exkluderade grupp. Enligt feministisk teori genomsyras vårt samhälle av en ojämlik könsmaktsordning som systematiskt underordnar kvinnor som grupp. Utifrån antagandet om mäns och kvinnors ojämlika ställning i samhället syftade studien till att söka svar på frågeställningen ”hur påverkar den kulturella genuskonstruktionen kvinnornas sätt att förhålla sig till sin situation som hemlösa?” Utifrån ett strategiskt urval via ett hemlöshetscafé knöts kontakter med två kvinnor. Med hjälp av kvalitativ metod och halvstrukturerade intervjuer skapades en bild av upplevelsen av att vara kvinna i hemlöshetsvärlden, hur de utvecklat strategier för att hantera vardagen, samt hur den skam kvinnorna delvis kännt över att vara exkluderad påverkat deras sätt att handla och resonera. Huvudsakligen visade materialet på att hemlöshetsvärlden varit oerhört svår att leva i då den dels var kall och otrygg men även påfrestande på andra sätt då den även varit högst oförutsägbar gällande eventuell sovplats, tillgång på mat och andra förnödenhetet. Det var tydligt att hemlöshetsvärlden varit hård mot kvinnorna på många sätt, vilket naturligtvis satt spår. Men kvinnorna gav därmed inte intryck av att vara passiva offer. Tvärtom förmedlade kvinnorna genom sina berättelser ett stort mått av styrka, handlingskraft och vilja att överleva.

This paper examines the Swedish newspaper Aftonbladets conception of the phenomenon ADHD. The essay regards the language that is used (and the values reflected in it) as a sort of mirror where the public opinion is expressed, established and put forward. Being such a constructive factor in the creation of the phenomenon, the language is considered of big importance and therefore this essay is using a discourse-analytic approach to the problem. The aim of the essay is to achieve a discourse-analytic understanding of Aftonbladets ADHD publications. This paper reaches the conclusion that in Aftonbladet, ADHD is put forward as something extraordinary, not normal and unusual, which results in the subject-positions “Unwanted”, “Disabled” and “Function beneficial”. Since this is the results presented in Aftonbladets discourse, it is also these values that establish the mirror where the public opinion, the diagnosed people, as well as the phenomenon as an abstract creation, flashes themselves. In that way these values create certain outlines and frames for the phenomenon ADHD.

Abstract The aim off this study is to research social workers´ knowledge, use, risks and possibilities of social media in their work with clients. Because today the society is using social media networks in daily life and social media has become a tool in social work as well. How does social media and social work cooperate? And how does social media effect social workers? For example the website Facebook has grown huge and many people use it everyday. Where is the line between work and private life? To reach this knowledge in this study, qualitative interviews have been done with six social workers that work with children, youths and families. The scientific theory is a phenomenologist approach and for the analyse I used Robert Putnam´s theory of social capital and Antonowsky´s theory about KASAM (sense of coherence). The results of this study showed that the social workers experience that social media in social work has both good and less good sides. I found that their knowledge were quite different and seemed to depend on how much they had used social media earlier. The use of social media in the work with clients was the use of email and text messages. Although, some of the social workers had experienced that clients had found them on the network Facebook. The risks and possibilities the social workers thought that they and the clients could see were the risk in the secrecy and the possibilities to reach more people. The most interesting conclusion was that, even if they didn’t use social media in work, some of them felt that they were indirectly effected by social media and that they sometimes didn’t know how to cope with social medias in their work.

Syftet med denna undersökning har varit att undersöka socialarbetarens känslor i mötet med klienten. Med uppsatsens skrivande möjliggöra en djupare förståelse av socialarbetarens egna känslor i möte med klienter, vilka känslor är det som väcks, vad är det som påverkar deras känslor, hur hanterar de sina känslor, vad har de egna känslorna för betydelse i arbete? Undersökningen har gjorts utifrån en kvalitativ metod för att kunna få en djupare förståelse för socialarbetarnas känslor. I undersökningen gjordes sex kvalitativa ostrukturerade intervjuer med familjebehandlare i Västra Götaland. Intervjuformen valdes för att kunna få så bra bild av familjebehandlarens egna känslor som möjligt. I resultatet har det kunnat urskiljas att glädje och frustration var två känslor som framkom i alla sex intervjuerna vilket beskrivs närmare i resultatdelen. I resultatet framkom även att familjebehandlarens egna känslor i mötet med klienten till stor del berodde på vilka möjligheter familjebehandlaren hade att bearbeta sina känslor tillsammans med sina kollegor. Det har även framkommit att det krävdes en stor personlig medvetenhet om sin egen bakgrund och att man som familjebehandlare arbetade aktivt med sin egen känslovärld. I undersökningen framkom en bild av en grupp familjebehandlare med stor medvetenhet om sina känslor och hur känslorna påverkade deras arbete under hela dagen. Arbetet som familjebehandlare krävde mycket arbete med sig själv för att inte ta för mycket stryk känslomässigt. Familjebehandlarna såg sig själva som redskap där känslorna spelade en stor roll för hur arbetet fördes framåt men även hur arbetsaliansen med klienten/familjen blev. / The aim of this study was to illuminate the workers own sense of the meeting with the client. With essay writing allow a deeper understanding of the social workers own feelings in the meeting with the clients, what emotions it brought, what is it that influences their feeling, how do they handle their feelings, what has their own feelings of meaning in work? The methodology used in this paper is qualitative method, to gain a deeper understanding of the social worker´s feelings. The main course of this paper has been laid on unstructured interviews. Six interviews have been made with family therapists in Västra Götaland. The interview form has been chosen to enable valuable knowledge and picture of family therapists own feelings in their work. In the result, it has been distinguished that happiness and frustration were two feelings that arose from all of the six interviews. The results also revealed that the family therapists own feelings in the meeting with the client in large part depended on the opportunities the family therapists had to process their feelings with their own other colleagues. The results also shows that it requires a great amount of personal consciousness about own background and that as family therapists constantly work with their own emotional world. Another outcome of the result was the picture of a group of family therapists with great amount of consciousness about their own feelings and how their feelings affected their work during the day. Work as family therapists required a lot of work on yourself to not take too much damage emotionally. The family therapists saw themselves as instruments where feelings played a big role for how the work-alliance with the client/family becomes.

No description available.

Tidigare forskning om förekomsten av hot, våld och trakasserier inom kriminalvården påvisar att detta är en förekommande faktor inom kriminalvårdens verksamhet. Genom policys om hur man skall arbeta ”personligt men inte privat” skapas ett ”vi och dem” perspektiv som påverkar den dynamiska säkerheten. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur anställda inom kriminalvården upplever sin säkerhet på jobbet och på sin fritid. Studien är baserad på de övergripande frågeställningarna: Hur upplever kriminalvårdarna sin säkerhet på jobbet? Hur upplever kriminalvårdare sin säkerhet på fritiden, är det lätt för före detta intagna att komma i kontakt med dem i ”det fria”? Utifrån en kvalitativ studiedesign utformade vi intervjufrågor som ställts till fem kriminalvårdare, i syfte till att undersöka deras upplevelse av hot, våld och trakasserier på deras arbetsplats. Studien visade att kriminalvårdare påverkades i sitt privatliv på grund av de hot, våld och/eller trakasserier som de upplevt genom sin yrkesroll, antingen genom sina egna erfarenheter eller indirekta erfarenheter genom sina kollegor.

No description available.

No description available.