Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2007.

Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2006.

Diss. Umeå : Umeå universitet, 2006.

The aim of this study was to examine how employees working in daily activity centres reflect and talk about autonomy related to individuals with intellectual disabilities and the dilemma that may occur when working with individuals right to autonomy. This study is based on 6 qualitative interview with female employees working in daily activity centres in a medium- sized municipality in Sweden. The interviews were analyzed using meaning interpretation. The main result show that daily activity centres is a difficult arena to work in which attempts to encourage and respect intellectually disabled right to autonomy whilst protecting them from harming themself or be harmed. The result also showed that the employees view on the target group and autonomy has a big impact on how individuals can express their autonomy. Furthermore, the result indicated that employees face restrictions and opportunities in their work to enhance people with intellectual disabilities right to autonomy. The conclusion is that employees working in daily activities and participants att daily activity centres are affected by multiple factors in their work to strengthen individuals with intellectual disabilities right to autonomy.

Barn och unga som kommer i kontakt med socialtjänsten har rätt att få information som är anpassad så att de förstår den. Detta är en förutsättning för att barn och unga på bästa sätt ska kunna vara delaktiga i frågor som rör dem. Trots att lagstiftningen uppdateras kontinuerligt för att stärka barnens rätt brister socialtjänsten ofta med att uppnå ett barnperspektiv i frågor som rör barn. Syftet med studien var att undersöka ungdomars upplevelser i kontakten med socialtjänsten, med fokus på bemötande och delaktighet. Studien är kvalitativ där den empiriska grunden utgjorts av semistrukturerade intervjuer med fyra ungdomar i åldern 15-18 år, som alla varit föremål för en så kallad barnavårdsutredning samt att de tagit emot insats av socialtjänsten. Som analysmetod användes en kvalitativ analys där materialet bröts ned i koder och kategorier för att sedan analyseras mot tidigare forskning på området. Ur empirin går att utläsa att ungdomarna överlag var kritiska mot utredningsprocessen medan de var positiva till insatsen. Detta visar sig bland annat grunda sig i ungdomarnas upplevda delaktighet, som skiljt sig väsentligt mellan utredning och insats. Utifrån detta gick det att identifiera ett bristande barnperspektiv i kontakten med utredande socialarbetare.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur biståndshandläggare upplever att det är att arbeta med äldre klienter, med ett särskilt fokus på arbetet med äldre personer med alkoholmissbruk. För att samla in det empiriska datamaterialet genomfördes fyra semi-strukturerade intervjuer med biståndshandläggare i en mellanstor kommun i Sverige. I vår analys av empirin framkommer det att biståndshandläggare upplever att de har ett stort handlingsutrymme i sitt arbete och att det är detsamma i arbetet med personer med eller utan alkoholmissbruk. En stor del av redovisningen påvisar att äldres självbestämmande är en viktig del i handläggningen och att det ofta kan upplevas som problematiskt. Vår huvudsakliga slutsats är att biståndshandläggarnas handlingsutrymme begränsas omedvetet av olika faktorer när det gäller arbetet med äldre personer med alkoholmissbruk. I vår studie framkommer det att upplevelsen av handlingsutrymmet gentemot äldre personer med och utan alkoholmissbruk är detsamma, trots detta uttrycker biståndshandläggarna en frustration och hjälplöshet av att inte ha möjligheter att hjälpa dessa personer med sin missbruksproblematik.

I början på 1990-talet kom lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (1993:387) och Lagen om assistansersättning (1993:389). Detta skapade möjligheter för funktionshindrade att få förutsättning till ett självständigt liv. Syftet med denna kvalitativa uppsats är att undersöka hur personliga assistenter upplever bemötande, kommunikation samt delaktighet i mötet mellan funktionsnedsatta barn utan verbal kommunikation och handläggare inom Försäkringskassa, LSS-handläggare och personal inom sjukvård. Då benämningen "personlig assistent" endast har funnits sedan början på 1990-talet är detta ett relativt outforskat område. Det empiriska materialet består av sex individuella intervjuer. I det analyserade empiriska materialet har tidigare känd forskning, empowermentteori och icke-verbal kommunikation använts. Resultatet av undersökningen tyder på att det finns brister i att bemöta, kommunicera och att få brukare känna sig delaktiga i deras egen livssituation. I studien framkommer det att personliga assistenterna upplever att det inte finns tillräckligt med tid och kunskap kring alternativ kommunikation, vilket kan vara orsaker till att brukarna inte känner sig delaktig

Motiverande samtal, MI, är en legitimerad samtalsmetod som används av professionella inom socialt arbete i syfte att motivera och främja en positiv utveckling hos klienter. I många verksamheter inom socialt arbete utgör MI en grund. Vi anser det viktigt att reflektera över denna metod som används i det praktiska sociala arbetet och stimulera till att ifrågasätta och problematisera det som är vedertaget och som då riskerar att tas för givet. Att lyfta de verksammas perspektiv på något centralt inom det praktiska arbetet med klienter motiverade oss till att genomföra denna studie. Vi ville därmed undersöka hur socialarbetare inom en kommun i Uppland förhåller sig till MI. Studien syftar vidare till att undersöka socialarbetares erfarenheter av MI som metod i ett förändringsarbete med klienters livssituation. Empowerment har utgjort en teoretisk ram och genomsyrat analysen av det material som samlats in genom tio intervjuer med socialarbetare. Forskningsansatsen har varit kvalitativ med fokus på socialarbetarnas subjektiva upplevelser. Det empiriska materialet har analyserats med hjälp av en tematisk tolkande ansats där vi först kodat den insamlade datan och därefter sökt meningsenheter och utifrån den teoretiska ramen bildat teman. Dessa olika teman har sedan utgjort en struktur i studiens resultatkapitel. Resultatet visade att de flesta socialarbetare inte såg att MI har någon betydande påverkan på förändring av klienters livssituation och framhöll istället MI som ett empatiskt förhållningssätt. Flera nämnde att inre och yttre faktorer har större betydelse. Majoriteten av socialarbetarna menade att MI underlättade deras arbete på olika sätt och säkerställde klienten ett bra bemötande. Vidare utgjorde MI ett verktyg de kunde använda för att undvika att hamna i konflikt med klienten. Resultatet visade även att det finns en känsla av maktlöshet hos socialarbetarna när de ställs inför svårigheten att förhålla sig till verksamhetens lagar och regler och samtidigt försöka möta klientens olika individuella behov av hjälp. Studien bidrar till en förståelse för den kontext socialarbetaren befinner sig i samt till att lyfta olika erfarenheter av MI.

Hemmasittare är ett relativt nytt begrepp som innefattar barn som isolerar sig i hemmet och inte går till skolan. Denna studie har fokuserat på barn i grundskoleålder som omfattas av skolplikten. Syftet med studien är att studera vilka orsaker som kan tänkas ligga bakom att ett barn blir hemmasittande, hur professionella arbetar med hemmasittare i Uppsala kommun samt hur aktörer samverkar med varandra i arbetet med hemmasittare. Datainsamlingen till studien skedde via semistrukturerade intervjuer med nio stycken professionella som inom sitt yrke har kommit eller kommer i kontakt med hemmasittare. Intervjuerna transkriberades, kodades och tematiserades och därefter analyserades resultatet. Systemteori och empo-werment är de teoretiska utgångspunkter som ligger till grund för studien. Studiens resultat visade att det finns flera tänkbara orsaker som kan ligga bakom hemmasittande, men de flesta av informanterna sammankopplade hemmasittande med någon form av neuropsykiatrisk funktionsnedsättning eller psykisk ohälsa. Det som tycks saknas i arbetet med hemmasittare är en klinisk insats anpassad för hemmasittaren och som fokuserar på att specifikt hjälpa denne. Resursbrist och ekonomiska åtstramningar lyftes fram som svårigheter i arbetet. En del av informanterna upplevde att samverkan mellan de professionella fungerade bra i arbetet med hemmasittare medan andra menade att det är där det brister i arbetet. Det viktiga för ett framgångsrikt arbete tycks vara att arbeta förebyggande, upptäcka frånvaro i tid samt att det finns en väl fungerande samverkan mellan skola, familj och andra aktörer.

Många äldre personer har sexuella behov och är sexuellt aktiva, men trots detta finns det en allmän föreställning om att sexualiteten avtar med stigande ålder. För äldre personer som befinner sig i ett omsorgsbehov är sexuella uttryck och behov något som ofta förbises inom äldreomsorgen. Syftet med denna studie var att undersöka vårdpersonals attityder och förhållningsätt till äldres sexualitet. Det empiriska materialet har inhämtats dels genom en fokusgruppsintervju med fem vårdpersonal verksamma inom äldreomsorgen och dels genom en enkätundersökning riktad till vårdpersonal på särskilda boenden för äldre. Resultaten visar att äldre har sexuella behov men att behoven oftast uppenbarar sig i andra typer av uttryck eller känslor. Personalens inställning och äldres demenssjukdomar visade sig vara avgörande faktorer som begränsar äldres utrymme till sin sexualitet. Resultaten visar även att lyhördhet och att finnas i närheten blev viktiga strategier för att hantera och bemöta äldres sexuella behov men att det föreligger en bristande kunskap och ett behov av ökad kompetens och vägledning gällande dessa frågor. / <p>2018-01-30</p>