No description available.

Syftet med denna studie är att undersöka nätverksarbetets betydelse inom psykiatrin. Om nätverksarbete används och i sådana fall vad det finns för motiveringar till att använda respektive inte använda denna typ av insatser. För att besvara frågeställningarna genomförde vi fyra intervjuer med kuratorer anställda inom denna verksamhet. Vi har valt att göra intervjuerna på två öppenvårdsmottagningar och två slutna avdelningar i Stockholm. Intervjuerna genomförde vi efter en semistrukturerad frågemall. Vi har valt att analysera vårt resultat utifrån systemteori, utvecklingsekologi och teorier om coping. Tidigare forskning har visat på att nätverkets betydande roll för både psykisk och fysisk hälsa. Vårt resultat har visat nätverksarbetet har en något begränsad plats inom psykiatrin även om det förekommer. I vilken utsträckning nätverksarbete används varierar mellan de olika verksamheterna. Vår studie visar att nätverket har stor betydelse för patienten och att majoriteten av våra intervjupersoner tycker att det är en viktigt att inkludera nätverket i patientens behandling. / The purpose of this study is to examine the importance of working with social network in psychiatric care. If the network perspective is used or not, and what motive the professionals have to use or not use it. To answer our research questions we conducted four interviews with councilors working in this field. We chose to do our interviews in two inpatient care units and two outpatient care units in Stockholm. The interviews were conducted with semi structured questions. We chose to analyze the results with systems theory, human development ecology and coping theories.  Previous research has shown the importance of the social network when it comes to both mental and physical health. Our result has despite of that shown that working with the network has a somewhat limited role in psychiatric care even if it occurs. How professionals chose to work with this differs from place to place.

Vårt syfte är att se hur begreppet socialt arbete konstrueras genom tal och text, av studenterna på socialarbetarprogrammet Högskolan Dalarna. Detta har vi gjort genom att titta på hur diskursen socialt arbete ser ut hos studenterna på termin ett respektive termin fem. Vi kommer att titta på frågeställningarna ur ett socialkonstruktionistiskt perspektiv för att se hur studenterna med hjälp av språket konstruerar innebörden av begreppet socialt arbete. Vi gjorde sex stycken semistrukturerade intervjuer som vi sedan har analyserat genom ett diskursanalytiskt perspektiv. Vi har använt oss av Norman Fairclough kritiska diskursanalys men har anpassat hans modell till vår undersöknings syfte och frågeställning. Vårt intresse för denna undersökning bottnar i definitionsproblematiken kring socialt arbete. Vi har funnit, i likhet med tidigare forskning att det är svårt att säga vad socialt arbete är och att det är problematiskt att avgränsa området. Det vi kan utläsa är att skillnaden mellan studenterna på de olika terminerna i talet kring socialt arbete inte var lika stor som vi förväntade oss utan att man snarare kan identifiera vissa likheter mellan deras språkliga diskurser av vad socialt arbete är och vilka som utför detta.

No description available.

Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2007.

Bakgrund: Det utredningsverktyg som idag används vid barnavårdsutredningar är verktyget Barns behov i centrum (BBIC), ett verktyg som är anpassat till att stötta nätverk som finns i barnets närhet, vanligtvis familjen, som socialt system runt barnet. För ensamkommande barn däremot, lyser dessa sociala nätverk med sin frånvaro. Ensamkommande barn till Sverige är en idag ökande grupp av människor i samhället vilket har skapat ett behov av väl anpassade verktyg i utredningsarbetet för att identifiera, strukturera, och utreda insatser för dessa grupper, inom ramen för det sociala arbetet. Syfte: Studiens syfte är att undersöka socialsekreterares erfarenheter av det sociala utredningarbetet av ensamkommande barn till Sverige. Metod: För att uppnå studiens syfte har nio semi-strukturerade intervjuer med socialsekreterare i Mellansverige genomförts och analyserats med en hermeneutisk deduktiv tolkningsmetod. Resultat: Resultatet visar på svårigheter i det praktiska sociala arbetet kring ensamkommande barn enligt socialsekreterares erfarenheter. Svårigheter beskrevs som att (i) utredningsverktygen inte var anpassade till uppgiften, (ii) att det fanns bristande riktlinjer kring arbetets utförande, (iii) att det kunde finnas en misstro från barnens sida gentemot myndigheter, (iv) att utreda inom den lagstadgade tidsramen, samt (v) att det kunde finnas bristande resurser för arbetets genomförande. Socialsekreterarna hade även erfarenhet av stå ensamma i att finna lösningar på dessa brister. Erfarenheterna analyseras utifrån Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell. Slutsatser: Utformningen av BBIC-verktyget kan möjligtvis skapa svårigheter i socialsekreterares utredningsarbete av ensamkommande barn, då ensamkommande barn kan ha en annan utvecklingsekologi än vad BBIC förutsätter. Implikationer för det sociala arbetet: En anpassning av BBIC-verktyget efter de särskilda omständigheter och behov som gäller för ensamkommande barn i Sverige kan vara till fördel för framtida socialt arbete. Vidare forskning bör göras inom området utredningsarbetet av barn som lever i en utvecklingsekologi skild från den BBIC förutsätter.

Denna studie behandlar ämnet forskningsanvändning i praktiskt socialt arbete och har genomförts i form av en diskursanalys av utvalda delar av den offentliga debatten kring ämnet. De frågeställningar som styrt arbetet är vilka strategier för forskningsanvändning som kan urskiljas samt hur det kan påverka socialarbetare i praktiken. För att besvara frågeställningarna gjordes ett strategiskt urval av texter utifrån begränsningar i fråga om tid och relevans för ämnet. De dokument som granskats utgörs av Socialstyrelsens rapport om kunskapsutveckling inom socialtjänsten samt ett antal debattartiklar ur tidsskriften Socionomen. Studien har utformats som en diskursanalys med inslag av den kvalitativa fallstudien, alltså inom den kvalitativa forskningstraditionen. Texterna har analyserats och sedan kategoriserats utifrån de deltagande aktörernas problemdefinition, orsak till problemets uppkomst, hinder och förslag till lösning. Vad gäller studiens vetenskapsfilosofiska position och teoretiska angreppssätt befinner sig denna studie inom ramen för den kritiska samhällsforskningen och i analysen av resultat och slutsatser har utvalda teorier kring makt och profession använts. I studien har även en genomgång av tidigare forskning på området genomförts och dess slutsatser har även använts i analysdelen. En av slutsatserna som dragits i denna studie är att samtliga aktörer på debattarenan är överens om att forskningsanvändning och kunskapsutvecklingen i socialt arbete behöver utökas och förbättras. Skillnaden ligger i hur man beskriver det sociala arbetet och dess förutsättningar. Beroende på vilken position respektive aktör har i samhället kan denna beskrivning få varierande konsekvenser för socialarbetarna i det sociala arbetets praktik.

I dag då allt fler människor bor i städer blir konsekvensen att kontakten med naturmiljöer minskar. Botaniska trädgårdar är då en betydelsefull plats för rekreation och välbefinnande i urban miljö. Allt sedan de första moderna botaniska trädgårdarna i mitten av 1500-talet anlades har undervisning varit en viktig del av trädgårdarnas verksamhet. Syftet med studien har varit att undersöka några botaniska trädgårdars pedagogiska verksamhet. Fokus har lagts på att ta reda på hur trädgårdarna arbetar med pedagogiska/sociala projekt. En central utgångspunkt i botaniska trädgårdarnas pedagogiska och sociala verksamhet är människans beroende av växter. För att inse växterna/naturens betydelse för människors vardagliga liv har det visat sig att tillämpad botanik är den metod som allmänheten har haft lättast att ta till sig. Tre svenska och tre utländska botaniska trädgårdar valdes ut för att ingå i studien. Metoden jag använt mig av är litteraturstudier kombinerat med kvalitativa intervjuer. Framgångsfaktorer avseende den pedagogiska verksamheten, som sker i de botaniska trädgårdarna, är bland annat samarbete med andra organisationer samt möjligheten till delaktighet i närområdets aktiviteter. Odlings- och trädgårdsprojekten genererar positiva effekter både för individen och lokalsamhället. Under studiens gång har mer och mer framkommit, att botaniska trädgårdar är en viktig resurs vad gäller att driva och utveckla en pedagogisk/social verksamhet.

Syftet med föreliggande kvalitativa studie var att undersöka kvinnors våld mot män i nära relationer. Undersökningen bestod av fem intervjuer med våldsutsatta män i nära relationer. Dessa analyserades med hjälp av tidigare forskning samt viktimologi, genusteori och Connells maskuliniteter som teoretiska utgångspunkter. Under arbetets gång framträdde tre teman, vilka var männens upplevelser och erfarenheter av: våld i nära relationer, hjälpinsatser och bemötande samt männens syn på maskulinitet och manlighetsnormer. Resultatet visade i vilken omfattning våld utövas mot män samt vilken form av våld som var den mest förekommande. Vidare visade resultatet att det råder en brist på hjälpinsatser för våldsutsatta män och i bemötandet av professionella inom socialt arbete. Slutligen belyste undersökningen männens syn på maskulinitet och manlighetsnormer samt hur detta påverkat dem under perioden de var våldsutsatta.

Det sociala arbetet har historiskt sätt haft en marginell plats inom hälso- och sjukvård trots att det finns tydliga kopplingar mellan människors välmående och deras sociala situation. Inom psykiatrin är kuratorer den enda yrkesgruppen som är utbildad inom socialt arbete. Kuratorerna spelar därför en viktig roll när det kommer till att tillvarata patienternas rättigheter. Samtidigt visar forskningen att det finns en otydlighet kring kuratorernas roll och att arbetet har rört sig från att samordna sociala resurser till att arbete mer terapeutiskt. Det övergripande syftet med studien har varit att ta reda på vilken plats det sociala arbetet har inom den psykiatriska heldygnsvården genom att undersöka hur kuratorer ser på och beskriver sitt arbete. För att besvara syftet har det gjorts 5 kvalitativa intervjuer med kuratorer inom den psykiatriska heldygnsvården. Resultatet från intervjuerna har sedan kopplats till tidigare forskning och analyserats med hjälp av begrepp hämtade från makt och professions teori. Undersökning visar på att kuratorernas arbete inom den psykiatriska heldygnsvården kretsar kring att hjälpa patienterna med deras sociala situation. Det sociala arbetets utrymme är dock mycket begränsat och till stor del knutet till kuratorernas position och deras förmåga att integrera det sociala perspektivet.