No description available.

The purpose with this review is to investigate evidence-based practice (EBP), and which arguments are used to justify EBP. The year of 2006 Bergmark and Lundström published an article regarding the problems concerning EBP. They are discussing that several different definitions of EBP are existing, which they mean can lead to difficulties using the EBP-methods in real life. In this study six articles, from the years 2007-2011, have been analyzed using Mertons structure-functional theory and Lipskys theory of street-level bureaucracy. Different definitions of EBP are discussed in the articles and there seem to be a need to clarify the concept. EBP also seems to lead to deprofessionalization and it could be difficult adapting the EBP-methods in the social work because it is perceived as a very complex practice. Overall, the articles mostly inhents a positive attitude towards EBP, where some articles mentions a potential with EBP. Regarding Bergmark and Lundströms article you can see some development regarding EBPs different definitions where it seems to be leading towards a more coherent definition.

Detta är en kvalitativ innehållsanalys som beskriver socialsekreterares egna tankar angående en pågående omorganisering inom socialtjänsten. Syftet med denna studie var att undersöka hur deras psykosociala arbetsmiljö påverkas av en omorganisering, och genom att intervjua personal från sex olika enheter fick vi en bredare och mer djupgående bild av hur en omorganisering kan påverka personalen. Forskning har visat att förändringar på arbetsplatsen är en stor bidragande faktor till arbetsplatsrelaterade problem, såsom bland annat stress och utbrändhet. Resultaten visade att den viktigaste faktorn gällande omorganisering är delaktighet och information. De slutsatser som kunnat dras genom denna studie var i stort att personalen på denna socialtjänst var positivt inställda till denna förändring och detta kan ses som ett resultat av en delaktighet och god information och kommunikation, samt att viljan till förändring var starkt närvarande på denna arbetsplats.

No description available.

No description available.

Vårt syfte är att undersöka motivet till att en socialarbetare väljer att ta med hästen som del i sitt arbete. Detta försökte vi finna svar på genom intervjuer med sex stycken utövare av hästunderstött socialt arbete (HUSA). Vår tanke var att försöka förstå varför man väljer att tillföra hästen i ett redan komplext område. Det vi ville få reda på var vilka faktorer som är avgörande för valet att arbeta med häst? Vilka kunskaper ligger till grund för valet att arbeta med HUSA? Och Påverkar tidigare erfarenheter valet att börja arbeta med HUSA? Vårt datamaterial vi fått ut av de semi-strukturerade intervjuerna har vi sedan tolkat utifrån den tidigare forskningen men också genom perspektiv som beskriver komplexiteten i socialt arbete, kunskap och kunskapsformer men också evidensbaserad praktik. Pär Nygrens teori, professionell handlingskompetens, har också använts i analysen av empirin.Vi har kommit fram till att motivationen till att våra respondenter arbetar med HUSA främst grundar sig i deras erfarenheter. Erfarenheterna är av både personlig och professionell karaktär. Alla våra respondenter var hästintresserade innan de började arbeta med HUSA. Dessa resultat är något som även tidigare forskning visar på. Vi har även kommit fram till att respondenterna främst använder sig av erfarenhetsbaserad kunskap och att HUSA behöver mer forskning, då evidensen brister. Majoriteten av våra respondenter anser att de arbetar evidensbaserat, men uppger evidens från närliggande områden. Utifrån teorin om handlingskompetens tolkar vi att våra respondenter har flera yrkesrelaterade kompetenser. / The purpose of this study is to investigate the motives in which a social worker chooses to include horses as a part of its work. To do so, we interviews six persons that are active within the area of Equine Assisted Activities/therapy (EAA/T). We wanted to understand why you choose to include a horse in an already complex field. The following questions were set as guide lines for the thesis: Which elements are active when deciding to working with horses? Which knowledge and experiences effect the option to include EEA/T in the work? Do earlier experiences affect the decision to work with EAA/T? Our empirical data collected using semi-structured interview have been analyzed using earlier research within the area, but also through perspective that explain the complexity within the area of social work, knowledge in different forms but also evidence-based internship. A theory about, “action competence” by Pär Nygren is also included to be used in the analysis of the material.The result of the thesis is that our respondents are using EAA/T out of both personal and professional experiences, a result that are shown in earlier research as well. All our respondents were interested in horses before they decided to work with EAA/T which also is presented in earlier research. The thesis provided us with information that our respondent is using experience-based knowledge as well as the knowledge regarding EAA/T must expand, due to lack of knowledge of its effects. The majority of our respondent believes that they are working based on evidence collected from surrounding areas. The “action competence” analysis shows that our respondents have multiple professional competences.

Syftet med uppsatsen är att utvärdera projektet Utmaningen och huruvida samverkan fungerar mellan de interna och externa aktörerna som är involverade i projektet. Utmaningen är ett projekt i Kungsbacka Kommun som arbetar speciellt för att ungdomar som befinner sig på institutioner ska kunna få vård och behandlingar på hemmaplan. Projektet riktar sig även mot att förhindra att ungdomar som befinner sig i riskzonen ska behöva placeras på institutioner. De ungdomar som berörs inom projektet Utmaningen ska ha varit placerade på institution för eget beteende. Projektet Utmaningen har en projekttid till senhösten 2012 och därefter avgörs om projektet ska implementeras i Kungsbacka Kommun. Därutav har behovet uppkommit att utvärdera projektet då man under pågående process vill ha möjlighet till att förändra och utveckla projektet. Utvärderingen bygger på intervjuer med interna och externa aktörer som är involverade i projektet Utmaningen. Resultatet presenteras sedan utifrån teman och analyseras med hjälp utav teoretiska infallsvinklar från nätverksteori, samverkansteori samt en teori om den totala institutionen. Dessa teorier hjälper oss att förstå vårt sociologiska problem då de berör inverkan, samverkan och nätverk som är viktiga beståndsdelar för att ett projekt ska kunna fungera, samt problematiken som kan uppstå vid institutionsplaceringar.

ABSTRAKT Syftet med den här uppsatsen var att genom kvalitativ metod intervjua kontaktfamiljer för att undersöka varför de valt att bli kontaktfamilj. Vilka motiv och överväganden gjordes och hur gick rekryteringen till? I uppsatsen har författarna försökt ge en förståelse för hur samarbetet med socialtjänst och barnets biologiska föräldrar har fungerat samt att synliggöra hur påverkan på den egna familjen såg ut. Svaren på frågorna baserades på fem intervjuer med kontaktfamiljer. Resultatet var samstämmigt med tidigare forskning på området och visar att det vanligast motivet är viljan att hjälpa och stödja andra då tid och ork finns. Rekryteringen inför uppdraget skilde sig åt mellan de olika familjerna. Samarbetet med socialtjänst och biologiska föräldrar fungerade över lag tillfredsställande. Påverkan på den egna familjen var positiv. Slutsatsen var att de här familjerna väl stämmer in på andra familjers upplevelser från intervjuer i tidigare forskning.

Syftet med föreliggande studie har varit att undersöka hur yrkesverksamma inom socialt arbete ser på fenomenet e-mobbning bland dagens ungdomar. Undersökningen har byggt på fyra kvalitativa intervjuer gjorda på en skolkurator, en högstadielärare, en polis som arbetar med ungdomsproblematik samt två kuratorer  på BUP. Analysen har sedan sin grund i respondenternas svar samt tidigare forskning om ämnet e-mobbning. Rapporter från etablerade svenska organisationer som exempelvis Friends och BRIS har också studerats. Resultatet visade att e-mobbning är ett växande problem bland barn och unga både i skolan och på deras fritid. Det framkom i intervjuerna att e-mobbning är ett problem bland både flickor och pojkar, men att det främst är flickor som är inblandade i det. I den tidigare forskningen uppenbarade det sig att vuxna och föräldrar har en okunskap när det gäller Internet och datorer och att ungdomarna därmed inte känner sig bekväma med att prata med vuxna angående Internet och de problem som det kan föra med sig. Dock stämde detta inte helt överens med vad undersökningen visade, då vuxna – åtminstone de verksamma inom socialt arbete som varit respondenter i föreliggande studie – har en relativt god kunskap om e-mobbning och framförallt en vilja att öka medvetenheten om ämnet hos både ungdomar och föräldrar.

Syftet med denna studie är att förstå barnens upplevelser av och erfarenheter kring skolgång på en muslimsk friskola. Barnens upplevelser analyseras utifrån teorier som sätter deras berättelser i ett sammanhang. Det empiriska materialet bygger på sex intervjuer med före detta elever på en muslimsk fristående grundskola. Dessa elevers skolgång påverkas av deras socioekonomiska situation som beskrivs i studien. I skolverksamheten upplever barnen dock att de kan påverka och mer aktivt skapa sin verklighet. Slutsatserna som har dragits är att barnens föreställningar om den muslimska friskolan skiljer sig från de vuxnas. De upplever den muslimska friskolan vara jämförbar med kommunala skolor. Däremot uppfattas muslimska friskolor endast vara till för muslimska barn och föräldrar. Detta har enligt barnen lett till en överrepresentation bland barn från vissa ursprungsländer i verksamheten. Ur en framtida utbildningssynpunkt upplever barnen kommunala skolor vara mer tillfredsställande. Bland barnen i studien råder det en omedvetenhet om de etablerade föreställningarna som finns i majoritetssamhället kring muslimska friskolor.